Årets dagar är räknade och 2015 lider mot sitt slut. Samma sak gäller för den här bloggens existens. Det har blivit dags att sätta punkt.

Allt har en början, men också ett slut. I flera år har jag fyllt bloggen med inlägg om stort och smått, högt och lågt. Glädjande nyheter och spännande avslöjanden har blandats med rykten om spelarövergångar och tuffa bedömningar.

Ibland har orden och meningarna bemötts av ryggdunkningar, ibland av hårda ord. Det är så det fungerar, det är sådant man får ta.

Det som föddes i en ambition att lyfta fram sanningar och bidra till att öka intresset för damfotboll blev vad det blev, en ganska välbesökt fotbollsblogg.

När året lider mot sitt slut, är bloggens dagar räknade. När 2015 drar sin sista suck sätter bloggen punkt för gott. På andra sidan tolvslaget väntar ett nytt år fyllt av nya drömmar, möjligheter och utmaningar.

Så fort silly season startade på riktigt presenterade Linköping höstens hetaste värvning: U23-landslagsspelaren Alexandra Lindberg. 

Först kom tränaren Viktor Eriksson överens om en fortsättning i klubben och därefter kritade viktiga mittbacken Vaila Barsley på för ytterligare en säsong. 

I dag föll nästa pusselbit på plats när Annica Svensson skrev på för två nya säsonger i Eskilstuna. 

Jag skulle inte bli överraskad om fler Eskilstunaspelare, som Olivia Schough och Malin Diaz, förlänger sina kontrakt inom de närmaste dagarna. 

Men succélaget får ursäkta, Linköping har levererat höstens hetaste och mest intressanta värvning hittills. 

Det är förra Hammarbybacken Alexandra Lindberg jag syftar på. Lindberg har en riktigt stark säsong bakom sig, i ett långt ifrån framgångsrikt Hammarby. 

Snabb, tuff och enormt bolltrygg är tre egenskaper som kännetecknar den nyblivna U23-landslagsspelaren, som jag tror kommer ta nya, stora kliv i sin nya, bättre omgivning. 

Någon egentlig ersättare till Charlotte Rohlin, som somliga valde att benämna henne, är hon dock inte. Lindbergs spelstil är vitt skilt från Rohlins, men en tillgång kommer hon att bli.

Alexandra Lindberg har goda förutsättningar att bli landslagsspelare redan under nästa år – antingen för Sverige eller Finland. 

Även Kopparbergs/Göteborg har gjort klart med ännu en spelare. Målvakten Jennifer Falk har bestämt sig för spel i klubben. 

***

Jag hann inte mer än publicera inlägget innan Felicia Karlssons övergång från Eskilstuna till Piteå blev offentlig. 

Där finns potential till utveckling och succé. Bra jobbat Piteå!

Livsviktiga segrar för Rosengård och Mallbacken, en blytung förlust för Hammarby. Mästarlaget klamrade sig fast i guldstriden – samtidigt som Mallbacken kanske avgjorde kampen om nytt allsvenskt kontrakt.

Det är små marginaler i fotboll och inte sällan närmast obetydliga skillnader mellan framgång och misslyckande. På Zinkensdamm var det en utebliven straff, ett missat friläge och en förlupen rensning som fällde avgörande.

Hammarbys blott andra hemmaförlust på två säsonger kan visa sig vara förödande. För medan ”Bajen” föll tog argaste konkurrenten, Mallbacken, tre nya poäng. Med tre omgångar kvar att avverka har tabelltian Mallbacken fyra poäng ned till elvan Hammarby.

Att lagen möts i den näst sista omgången ger extra krydda till kampen kring nedflyttningsstrecket – om den nu inte redan är avgjord.

Jag brukar normalt sett ha svårt att tycka synd om lag eller känna med dem som tycker sig ha varit värda att vinna när de förlorat. Men i dag lider jag faktiskt med Hammarby som i mitt tycke var värt minst en poäng, kanske till och med tre.

Laget blev, enligt min mening, bestulet på en straff när Sara Björk Gunnarsdottir tryckte till Moa Hedell kort före paus. Hedell föll, men fick varken straff, hörna eller något annat än möjligen skrubbsår med sig från situationen.

Hedell fick en gyllene chans att ta revansch i början av andra halvlek när hon kom fri mot Kathrin Längert. Hedells avslut gick rakt på och Hammarbys bästa målchans blev resultatlös. Istället lyckades Rosengård hitta en väg att vinna. Trots att spelet inte imponerade och att laget hade rasande svårt att skapa egentligt farliga chanser så lyckades man ta tre poäng.

En misslyckad rensning gav Ali Riley chansen. Riley tog den och sköt Malmölaget till en seger som innebär att man fortfarande är med guldstriden.

***

Samtidigt som Riley sköt Rosengård till vinst och fortsatta gulddrömmar tog Mallbacken ett kraftigt grepp om tiondeplatsen i tabellen. Zoe Ness 2–1-mål åtta minuter in i andra halvlek innebar inte bara tre poäng utan alltså också att laget drygade ut försprånget ner till jagande Hammarby.

***

Serieledande Eskilstuna åkte till Norrbotten för att befästa sin topposition och ta ytterligare ett kliv närmare ett historiskt guld. 

Så blev det inte. 

Piteå är bra. Piteå är tungt – och på hemmaplan extremt svårslaget. 

Det var Piteå i dag. Hemmalaget vann, klättrade upp på tredje plats i tabellen och såg till att guldstriden blev betydligt hetare än den var i går. 

***

Umeås 4–3-vinst mot Kristianstad och Örebros 2–1 mot AIK (spelades i går) innebar inga tabellförändringar.

***

Redan i slutet av augusti skrev jag här i bloggen att Rosengård sålde sina guldchanser när man släppte Anja Mittag till Paris Saint-Germain och Ramona Bachmann till Wolfsburg. I dag såg jag i Expressen att Malmölagets sportchef, Therese Sjögran,  är inne på samma linje.

***

Två Stockholmslag kan tvingas lämna damallsvenskan. AIK är redan klart för nedflyttning medan ligger skrynkligt till efter dagens förlust. Samtidigt är ett annat 08-lag på väg att ta klivet upp.

Djurgården tog tre nya poäng i går och behöver nu bara en poäng till för att säkra allsvenskt spel 2016.

Tyresö siktade mot månen, värvade den ena stjärnan efter den andra och vägrade att se det ohållbara i att försöka köpa sig ur en omöjlig situation med en tom kassa och en ständigt växande skuldbörda.

Det blev kostsamt.

I fjol försattes Tyresö Fotboll AB i konkurs, nu döms förre ordföranden Hans Lindberg och tre tidigare styrelseledamöter att betala drygt två miljoner kronor till Skatteverket.

Som man sår får man skörda brukar det heta. Och kanske är det inte mer än rätt att de personer som i ren fartblindhet, eller ambition att rädda det sjunkande skeppet, fortsatte att värva dyra spelare och på så sätt såg till att skulderna växte nu bestraffas för sitt agerande – eller brist på agerande.

Oavsett vad man tycker och tänker om förvaltningsrättens dom är det en detalj som skaver. Medan Lindberg och tre andra styrelseledamöter får bära hundhuvudet går Hans Löfgren, mannen bakom Tyresös sanslösa och på alla sätt och vis ohållbara satsning fri.

Klubbens starke man
Löfgren var klubbens starke man och ansikte utåt fram till 2012 då han tog ett officiellt kliv bort från strålkastarljuset, men fortsatte att verka i det tysta.

Att han fortsatte arbeta för och med Tyresö är det ingen tvekan om. Det vet alla som, i likhet med mig, besökte Tyresövallen i samband med matcher.

Löfgren var där, han var engagerad och han var involverad. Löfgren satt visserligen inte med i styrelsen för Tyresö Fotboll AB som namnen Lindberg gjorde, men hade helt klart ett finger med i klubbens huvudlösa satsning, däribland flera spelarvärvningar, även om han i intervjuer slagit fast att han hade en roll på sälj- och marknadssidan.

Någon rättslig grund till att Löfgren också skulle dömas att betala en del av de två miljoner kronorna till Skatteverket finns inte. Det gör det däremot rent moraliskt.

Det var Hans Löfgren som drog igång det hela, det var med honom i förarsätet som klubben gjorde sin rekordsnabba resa till toppen och det var han som spände bågen skyhögt. Trots det går ”Mr Tyresö” fri när Skatteverket kräver in uteblivna betalningar, den smällen drabbar ”bara” klubbens tidigare styrande.

Pia Sundhage presenterade en EM-kvaltrupp som innehöll det mesta. Etablerade stjärnor, intressanta comebacker och spännande debutanter – dessutom en riktigt överraskning: Umeås Hanna Glas.

Den svenska truppen till EM-kvalmatcherna mot Moldavien och Polen andas omstart, nytänkande och framtid. Inte sedan hon testade spelare till höger och vänster under sin första tid som förbundskapten har Pia Sundhage tagit ut en så varierad och intressant trupp som i dag.

Kvar finns de erfarna, viktiga spelarna som ska bära laget i det kommande kvalspelet, spelare som Nilla Fischer, Lotta Schelin, Caroline Seger och Sofia Jakobsson. Med är också unga spelare som varit med en del och börjat etablera sig i landslaget, som till exempel Elin Rubensson och Amanda Ilestedt.

Dessutom ges relativt oerfarna och på flera håll riktigt formstarka spelare som Jenny Hjohlman, Magdalena Ericsson och Hilda Carlén chansen, – precis som comebackande Josefin Johansson och Lina Hurtig.

Därtill bjuder truppen på ett par högintressanta nykomlingar: Piteås skyttedrottning Pauline Hammarlund och Umeås succéback Hanna Glas.

Att Hammarlund skulle komma med var jag hundraprocentigt säker på, att Hanna Glas skulle göra det var bara något jag hoppades. Ja, hoppades. Om det är någon spelare som tagit stora kliv och imponerat under säsongen, vid sidan av Hammarlund, så är det just Glas.

Sundsvallstjejen har tagit riktigt rejäla kliv sedan hon lämnade Sunnanå för Umeå för två säsonger sedan och har under året visat upp ett spel som håller riktigt hög klass.

Glas är utan tvekan den stora skrällen i Sundhages 22 spelare starka trupp, Josefin Johansson och Lina Hurtig är rejäla, men glada, överraskningar.

Nu ska man naturligtvis inte ställa alldeles för stora krav på de nya eller nygamla landslagsspelarna, men därmed inte sagt att man kan ha förhoppningar. Som jag ser det har Ericsson, Glas, Rolfö och Hammarlund goda förutsättningar att etablera sig i landslaget, på sikt.

Hur som helst tycker jag att truppen till de inledande kvalmatcherna är den mest intressanta på väldigt länge. Den visar också att Sundhage & Co gör en nystart nu när kvalet inleds.

***

Kosovare Asllani är inte med i Sundhages trupp. Anledningen är att PSG-spelaren lämnat återbud av familjeskäl.

***

Varken Zecira Musovic eller Lina Nilsson kom med den här gången. Musovic hade sannolikt gjort det om Sundhage plockat med tre målvakter, Nilsson tycks av allt att döma vara petad.

***

Skyttedrottningen från F19-EM, Stina Blackstenius, ställdes utanför i samråd med klubbtränaren Martin Sjögren och U23-förbundskaptenen. Ett klokt beslut, som jag ser det. Blackstenius är ung och klivet till A-landslaget är stort och Linköpingsspelarens chanser kommer, var så säker.

Semifinalsegern mot Tyskland har väckt förhoppningar till liv.
Intresset för ett svenskt F19-landslag har knappast varit större.
I kväll kan framtidens blågula stjärnor bli mästare, i kväll kan en ödmjukt kaxig grupp av spelare bli odödliga.

Det har varit ett par händelserika dagar. Rosengård och Linköping har tappat poäng, Piteå har klättrat i tabellen och Therese Sjögran har gjort comeback efter några dagar som fotbollspensionär. Dessutom har Kristin Hammarström aviserat att hon varvar upp i Kopparbergs/Göteborg igen, åtminstone för en kortare period.

Men än mer aktuellt är kvällens EM-final. Förväntningarna ligger i luften. Avgörandets stund är här. Ett sista hinder återstår på F19-landslagets resa mot att bli bäst i Europa, det svåraste hindret av alla – Spanien.

Det kommer att krävas något alldeles extra för att Calle Barrlings blågula gäng ska lyckas besegra den stora förhandsfavoriten, men efter den prestation Sverige svarade för i semifinalen mot Tyskland känns inget helt omöjligt.

EM-semifinalen väckte dessutom stor intresse. Dagen efter var nyheterna om F19-landslagets mäktiga match den mest lästa och delade i båda kvällstidningarna.

Ytterligare ett tecken på det nyväckta och stora intresset är att kvällens final direktsänds i TV 12. Glädjande, minst sagt.

Kris och comeback
Rosengård tappade i går poäng för tredje matchen i följd, vilket inte hänt sedan våren 2011 om jag minns rätt. Med tränaren Markus Tilly sjukskriven, nyckelspelaren Anja Mittag såld toill PSG och skador på viktiga Anita Asante och Marta genomgår klubben just nu en slags mini-kris.

Att Therese Sjögran i går gjorde comeback efter en rekordkort tid som fotbollspensionär är ett tecken på den ”kris” jag tycker mig skönja. Att veteranen hoppar in i det läge Rosengård befinner sig i kan jag förstå, men det får klubbens sista-matchen-kampanj att kännas billig.

Nu tror jag att Malmöklubben gör klart med en ny tränare riktigt snart och sannolikt stärker upp truppen med ytterligare en eller två spelare. Men tills dess lär väl Sjögran vara såväl sportchef som tränare och spelare …

Linköpings låga lägstanivå
Segern i mötet med Rosengård imponerade, gårdagens förlust mot Piteå gjorde det inte. Linköping fortsätter att varva topprestationer med riktiga bottennapp.

Med tanke på den spelartrupp man förfogar över ska laget inte behöva fallera så som man gjorde i första halvlek i Norrbotten.

Hammarlund är het
Hon gjorde mål i fem raka matcher innan sviten tog slut. I går hittade Pauline Hammarlund rätt igen när hon sköt 2–0 till Piteå mot Linköping. Därmed är Hammarlund ny skyttedrottning i damallsvenskan med sina åtta fullträffar.

Jag skulle inte bli förvånad om anfallaren uppvaktas av Rosengård redan nu i sommar.

Eskilstuna till topp
I kväll kan Eskilstuna ta över serieledningen. Säsongens stora överraskningslag går vid seger mot Hammarby om både Linköping och Rosengård. Vem hade trott det när säsongen startade?

Fifa gör som Fifa behagar. Så har det i alla fall varit under lång tid.
Men nu får det väl fan vara nog ändå.

Det har varit en tuff dag i media för förbundet – och det med all rätt och riktighet.

Tyska tidningen Bilds avslöjande att Fifa krävt könstester av spelarna inför VM i Kanada slog ner som en bomb för de flesta. Det sorgliga är att nyheten faktiskt inte är ny.

Kraven var likadana inför VM i Tyskland för fyra år sedan och de svenska landslagsspelarna fick genomgå samma okulärbesiktning som samtliga övriga VM-spelare.

Idioti, om ni frågar mig.

Men, dumheten har knappast några gränser hos internationella fotbollförbundet. Inte nog med att de ställer oetiska och orimliga krav på VM-spelarna så får VM heller inte kallas för VM.

”FIFA dam-VM” ska turneringen benämnas enligt mejl från förbundet till TV4:s Patrik Ekwall.

Idioti, som sagt.

Som extra krydda till dagens anrättning av Fifa-relaterade dumheter har ett tiotal personer med anknytning till förbundet gripits av polis misstänkta för oegentligheter i samband med valen av Ryssland och Qatar som värdar för VM 2018 och 2022.

Idioter!

Igår tog, som bekant, Pia Sundhage ut sin VM-trupp. Det var 23 (25 med reserverna) väntade spelare som får åka till Kanada.  Frågar du mig så är det den tråkigaste – och sämsta – trupp på mycket länge. Jag köper att större delen består av rutinerade spelare som har mästerskapsrutin. Men de där sista platserna till de spelare som troligtvis inte kommer att spela alls i turneringen… VARFÖR går de platserna till 25-åringar som inte håller på den här nivån och inte till Sveriges framtid?

VM-truppen 2015:
Mv: Hedvig Lindahl, Carola Söberg, Hilda Carlén.
F: Nilla Fischer, Emma Berglund, Charlotte Rohlin, Amanda Ilestedt, Lina Nilsson, Sara Thunebro, Elin Rubensson, Jessica Samuelsson.
Mf/fw: Linda Sembrant, Caroline Seger, Malin Diaz, Therese Sjögran, Emilia Appelqvist, Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Lotta Schelin, Olivia Schough, Jenny Hjohlman, Sofia Jakobsson, Emma Lundh.
Reserver: Marija Banusic, Mimmi Löfwenius

Jag hade velat byta ut Carola Söberg, Sara Thunebro, Hilda Carlén, Emilia Appelqvist, Olivia Schough, Emma Lundh och Jenny Hjohlman. De två förstnämnda är både för gamla och för dåliga. Resten är de där 25-åringarna jag pratade om. Ingen av dessa spelare kommer att bli en nyckelspelare för Sverige. Varken nu eller om fyra år. Faktum är att flera av dem har svårt att glänsa i damallsvenskan. Vilket jag ändå tycker att en VM-spelare ska. Emma Lundh och Jenny Hjohlman, som är två av fem anfallare i truppen, har tillsammans gjort noll mål i årets allsvenska. Noll. Nu är målskytte inte allt för en anfallare, tro mig jag vet, men ändå.

Det största bekymret för Sundhage i årets VM är att hon blir extremt beroende av sin startelva. Den håller en hög klass om alla är i form. Men sen är det väldigt tunt. Just det beror inte så mycket på uttagningarna. Sverige har helt enkelt inte bredden just nu. Just därför tycker jag att det vore extra viktigt att slussa in de yngre spelarna för att förbereda för framtiden.

Det roligaste med gårdagens uttagning var reserven Mimmi Löfwenius. Problemet är att hon är just det – reserv.

Jag ska lägga bitterheten åt sidan en stund. Ingen blir gladare än jag om Sundhage tar det här slätstrukna gänget till en VM-medalj.

/Maja Johansson

Rosengård slog på stora trumman när man kallade till presskonferens. Med all rätt. Nyheten man hade att bjuda på var lika intressant som positiv. 

2015 är på många sätt ett väldigt bra år för svensk damfotboll. Aldrig tidigare har så många tjejer varit tränare i damallsvenskan och inte i Elitettan heller för den delen. 

Att fler tjejer blir tränare är positivt och att, som fallet är i landets två högsta serier, nästan samtliga själv spelat på absolut toppnivå är ännu bättre. 

Härom veckan offentliggjorde Linköping vem som tar över som klubbdirektör efter Anders Mäki. Jobbet gick till den tidigare spelaren Maria Lindström. 

Väldigt positivt också det. 

Också kommer jag till dagens stora händelse, Rosengårds presskonferens där Therese Sjögran presenterades som ny sportchef med start direkt efter VM i Kanada. 

Förbaskat bra, rent ut sagt.

Malmöklubben val att satsa på en spelare och tillika kulturbärare känns helt rätt. Att man tar tillvara den kunskap och det klubbhjärta som Therese Sjögran har är dessutom smart. 
Jag ser så mycket positivt i den väg Rosengård nu stakat ut och jag är övertygad om att fler klubbar kommer att göra liknande satsningar inom en överskådlig framtid. 

För Sjögran väntar nu ett tufft och i många fall slitsamt arbete. Att vara sportchef är verkligen ingen dans på rosor, i synnerhet inte när kontrakt ska sägas upp eller när spelare ska ges negativa besked. 

Men Sjögran kommer att lära sig jobbet och med Erling Nilssons hjälp bli en bra sportchef, det är jag helt förvissad om.

Snyggt jobbat, Rosengård. 

I morgon sparkar damallsvenskan igång. Men redan nu kan jag avslöja vilka lag som gör upp om guldet och vilka två som kommer att spela i Elitettan nästa säsong.

Det har gått några veckor sedan jag tippade utgången av årets damallsvenska till Sportbladets Fotbollsbibel. Föga förvånande placerade jag Rosengård i topp före Linköping. Där har ni lagen som kan och kommer göra upp om SM-guldet. Några andra heta kandidater finns faktiskt inte.

Hur hård kampen blir återstår att se, men jag tror faktiskt att Linköping kan utmana mästarna från Malmö hela vägen in i höstens sista skälvande omgångar.

Avbräcket förändrar förhandstipset
Sedan jag tippade sluttabellen har Kif Örebro drabbats av ett avbräck så tungt att det gav utslag på Richterskalan. Hanna Folkesson är borta redan innan säsongen startat.

Knäskadan hon ådrog sig i landskampen mot Danmark var så allvarlig som hon själv befarade. Det främre korsbandet är av och utan Folkesson får Örebro stora problem att upprepa fjolårets succé.

Med det sagt så tror jag att fjolårstvåan slutar längre ner i tabellen än den tredjeplats jag tippade i den rosa bilagan.

Sorry, ni åker ur
Förra året räddades laget av Tyresös urtrista konkurs. I år finns det inga skyddsnät som kan rädda AIK. Efter en försäsong som kantats av skador går man in i damallsvenskan med en tunn och svag trupp.

Strategin att överleva fram till sommaren för att då stärka upp laget kommer inte att fungera. Solnagänget får finna sig i att spela i Elitettan nästa säsong.

Där kommer man, precis som i år, att ställas mot Mallbacken. Klubbklassikern från Värmland går en toktuff säsong till mötes – igen. Värvningarna imponerar inte och spelarna som tog laget tillbaka till damallsvenskan räcker inte till för att rädda nytt kontrakt.

Så slutar damallsvenskan:

1. Rosengård
Mästarna från Malmö har en trupp som saknar motstycke. Offensivt är man överlägset bäst i landet och defensivt har man fått värdefull förstärkning.

2. Linköping
Det enda lag som över huvud taget kan utmana Rosengård i kampen om guldet. Men då måste man få fart på målfabrikationen, vilket man inte fick i Champions League.

3. Kopparbergs/Göteborg
Kommer att tillhöra toppen. Ett lag begåvat med rejäl offensiv kompetens, men har brister bakåt. Försvaret är ett frågetecken.

4. Kif Örebro
Fjolårets succélag såg ut att fylla luckorna efter de duktiga kanadensiskorna väl, men efter Hanna Folkessons knäskada ser Örebro klart svagare ut. Slutar man fyra är det en bonus, en mittenplacering är mer trolig.

5. Eskilstuna
Nykomlingar som kunde slå ur underläge i fjol. I år är man ett lag som har en del att leva upp till och bevisa. Värvningarna imponerar inte. Når man femte plats gör man en toppensäsong.

6. Piteå
De stora namnen saknas precis som de lysande stjärnorna. Men Piteå har ett hårt jobbande kollektiv där alla vet vad som ska göras och vad som krävs. Det räcker långt.

7. Vittsjö
Här finns både rutin, kompetens och potential – i synnerhet om nyförvärvet Linda Sällström kommer kunna spela.

8. Hammarby
Nykomlingen har värvat många spelare, däribland två riktiga guldkorn; Katrin Schmidt och Sofia Lundgren. Om den senare håller sig hel och frisk fixar man nytt kontrakt.

9. Kristianstad
Skånelaget har tappat flera viktiga kuggar från fjolåret och det kommer att kosta. Det blir en kamp för överlevnad både på och utanför planen.

10. Umeå
Nyckelspelarna Emma Berglund, Hanna Folkesson och Emmelie Konradsson tackade för sig efter fjolåret. Unga Umeå står inför ett verkligt stålbad.

11. AIK
Försäsongens har varit förskräcklig. Den ena skadan har avlöst den andra i den tunna truppen. Laget har varken tillräcklig kvalitet eller bredd för att klara sig kvar.

12. Mallbacken
Nykomling som man är går man en tuff utmaning till mötes. Dessvärre tror jag inte att materialet räcker till den här gången heller för värmlänningarna. I bästa fall slutar man elva.