I veckan har det varit viss debatt om repliker och replikrätt. Det har handlat om DN Kultur, och vi tänker inte ge oss in i debatten om just det fallet. Däremot tänkte vi ta tillfället i akt att berätta hur vi ser på det här med repliker och replikrätt.

1. ReplikRÄTT har bara en person som blir direkt angripen i en debattext. Då anser vi oss vara skyldiga att publicera en replik från den påhoppade – normalt cirka 1450 tecken inklusive blanksteg. Kort och stramt med andra ord.

2. Är man inte påhoppad i texten så är det vi som gör en redaktionell bedömning om en insänd replik tillför något till debatten (vilket ofta är fallet). Också då gäller 1450 tecken.

3. En replik ska vara just det – ett svar på den första artikeln. Man får inte starta en ny debatt. Ibland skriver folk typ ”XX borde också ha nämnt att…”. Den som startar debatten har privilegiet att bestämma hur den ska avgränsas.

4. En replik måste gå lite på tvärs mot startartikeln. Förvånansvärt ofta får vi ”repliker” som håller med den första skribenten. Det är förstås alltid roligt att få sin egen uppfattning bekräftad men det tillför inte så mycket för våra läsare.

5. Den som skrivit startdebatten har rätt att inkomma med slutreplik. Även då är måttet 1450 tecken. Sen drar vi streck i debatten.

6. De här är inga lagar. Vi bryter emot dem ibland när vi tycker att det gör debatten bättre, till exempel publicerar två repliker med olika perspektiv på en text. Det är vårt privilegium.

Som debattredaktör är man ganska luttrad. Vi vet att vissa ämnen – invandring, genus, vissa utrikes konflikter – inte lämpar sig för fria kommentarer eftersom det då kommer alltför många inlägg som bryter mot våra regler, ibland mot lagen, och rätt ofta mot god ton.

Vi får en liten andel insändare som inte går att publicera. Ibland öppet rasistiska, ibland bara otrevliga, ibland misslyckat ”roliga”. Det är dock bara en liten rännil i det stora flöde av läsarkontakter vi har, våra läsare är i huvudsak trevliga och sakliga.

Men när det handlar om romer är det som att anständigheten lämnar rummet. Språket blir grovt, debatten rå. Mängden opublicerbara kommentarer och insändare blir fler.

I går startade vi en chatt, som vi avrundade innan vi hade tänkt då frågorna var få men kommentarerna var desto fler – tvärsäkra och i många fall över gränsen för hets mot folkgrupp.

Vi var faktiskt lite chockade.

Det är något att tänka på om någon säger att rasism skulle vara en historisk företeelse i Sverige. Vi vet att det inte är så, vi ser den tydligt i mejl och kommentarer.

Här kan ni läsa de debattinlägg vi hittills har publicerat om skånepolisens register:

Antiziganismen lever i Sverige av Jonas Bergström

Övervakning ett olyckligt normaltillstånd i Sverige av Anna Troberg

Nu måste förtroendet för polisen prioriteras av Maria Ferm

En kommission måste granska romregistret av Fredrik Malmberg

Mer intressant läsning: sommaren 2010 gjorde Aftonbladets Peter Kadhammar av serie om romer i Sverige. Läs den!

Utbildad rom ett undantag

”Hotellet har haft problem med sådana”

Hans skulder bara växer

Bara en av tio har jobb

Här tronar en hövding

Snälla, snälla bevisa inte vår tes i kommentarsfältet nedan.

Skogen, malmen, älven – som norrlänning vet man ju mycket väl vad som utgör ryggraden i svensk ekonomi. Så det är klart att det är spännande att vi lite i skuggan av it-bubbla, mode-under och andra kreativa näringar gått och fått en gruvboom. Jobb, hurra!

Men helt okomplicerat är det förstås inte. Om andra, som renskötande samer till exempel, redan använder sig marken man vill exploatera. Eller turistföretag, som lever på att visa upp orörd vildmark. Och vad gör det med miljön? Hur många jobb ger det egentligen – och hur länge?

Möjligen är vi lite sena på bollen men vi vill i alla fall öppna upp debattsidan för texter som tar upp dessa frågor, hur olika perspektiv. Vi började med en text om samförstånd, bjässen LKAB skrev tillsammans med två samebyar och tre representanter för besöksnäringen om vikten av dialog och kompromissvilja. I dag hade vi debattörer aktiva bland annat i striden uppe i Kallak utanför Jokkmokk, om när dialog inte räcker – den tänkta gruvan klyver en samebys marker i två.

Vi har fler artiklar på lut men skriv du med! Vi läser allt med intresse! Mejla till debatt@aftonbladet.se.

Vi fick en film från Alby är inte till salu. Vi vill gärna visa er den som ett inlägg i den fortsatta debatten om utförsäljningen av allmännyttan. De boende i Alby har inte tystnat.

***Klicka på länken nedan för att se filmen.

http://youtu.be/Fm940FJS1yo

Idag konstaterar vi förtjust att Aftonbladet och Expressen är bäst på Afrikabevakning. Granskningen av Afrikabilden i svensk media har genomförts av Retriever på uppdrag av biståndsorganisationen We Effect.

Läs mer om studien här.

Extra stolta är vi förstås över vår egen serie debattinlägg om ”Det nya Afrika”. Läs alla inlägg här.