Montag, Ich liebe dich…
av”Hej chefen, jo, jag tänkte att vi kunde bestämma att jag kommer när jag känner mig utsövd och hunnit äta frukost i lugn och ro, skickat sms och läst tidningen och så, d— Nähä, det går inte nä. Nej, visst, jag åker på en gång, okej, fint, hej.”
Vilken fin söndag det blev. Och jag pratar inte bara om vädret. Jag är uppvuxen med att umgås med släkten Corleone-style, mycket folk, mycket värme och närhet. I takt med att allt fler fallit ifrån, har det minskat avsevärt. Jag saknar det, det gör jag.
Därför var jag glad över att bli inbjuden till en liknande sammankomst igår, inte med min släkt dock och det känns hedrande att få kliva in i mitten av en så sammansvetsad grupp och mötas av sådan värme och ett uppriktigt intresse för mig som person. Fantastiskt, tack!
Men lite sent blev det, och kudden var mjuk och skön förut…låter som den ropar på mig igen…nej, måste kämpa emot…Mot jobbet, ha en fin dag!