Trots att lunchen såg riktigt god ut, fick jag knappt ner hälften. Och jag har inte varit hungrig sedan dess. Om du känner mig vet du att det är ovanligt. Väldigt ovanligt.

Sen match ikväll, mot serieledarna. Ett lag vi mött flera gånger med en riktigt otrevlig attityd och dåligt uppträdande. Tjejerna var sjukt taggade och kämpade och slet, sprang, tacklade och ignoreráde deras skitsnack. Baby-Jo kämpade som vanligt likt en galärslav, så duktig. Men tyvärr tappade vi lite på slutet, men när man gjort sitt bästa kan man duscha och åka hem med gott samvete.

Och jag var så snäll, sa inte ett ord till domaren. Förrän efter matchen. Då skakade jag hand med henne och sa att hon var den överlägset bästa domaren vi haft. Då blev hon glad. Men det var sant, och jag lever efter mottot att säga vad jag tycker, nuförtiden.

Känner att jag behöver lägga mig nu, låta kroppen läka sig. Vill bara tacka först för alla fina kommentarer. Det värmer. G’natt.