Efter att ha fyllt på bensin i bilen, konstaterade jag under den långa väntan på min tur i kassakön, att det i framtiden antagligen inte kommer heta bensinstation. Faktiskt hoppas jag nästan att det kommer ändras. Snabbköp med bensinförsäljning kanske? Att försöka få tag på något förutom olja eller spolarvätska inne i butiken är i stort sett omöjligt. Är man lite förvirrad kan man tro att man kört fel och hamnat på McDonalds istället.

”Vilken meny skulle du ha?” frågar den unge gossen mig bakom disken.

”Öhh, ingen alls tror jag…hade tankat och ville ha en lampa till strålkastarn. Sen undrade jag om någon här kunde hjälpa mig byta den.”

Han stirrar på mig som om jag inte är riktigt klok. Jag funderar på om jag kanske är förvirrad på riktigt och frågat något i stil med:”Gu va läcker du är, har du lust att slita av dig alla kläderna så jag kan få se resten, ditt lilla stycke!” Men det har jag ju inte, och han håller upp tången till kabanossgrillen som för att visa att jag är på en Statoilmack, inte någon jävla bilverkstad.

”Nej, det finns ingen här som kan meka med bilar. Får du nog kolla på nån verkstad eller så. Men vi har korv om du är sugen”, säger han med ett glatt leende.

”Nej tack, det är bra. Får räcka med bensinen idag”, svarar jag.

Jag sätter mig i bilen, spänner fast bältet, sätter nyckeln i tändningslåset, men väntar lite och lutar mig tillbaka i sätet. Förutom det bisarra samtalet med den unge mannen, funderar jag på om inte hon har lite rätt ändå, den där Anna Skipper. Under tiden jag väntade på min tur serverades det ett antal korvar från den där mystiska ugnen där man inte har en aning om hur länge de legat där och snurrat, varv efter varv. Ovanför ligger en hamburgare som gissningsvis lades på i måndags morse. Killen framför mig köpte tre korvar, samt en Calzone som värmdes i ett värmeskåp i någon minut, innan det plingade till och han mottog den rykande degbiten med lysten min. Jag funderade en stund på om jag skulle säga: ”En låda bajs tack”, med ett leende när det blev min tur. Jag gissar att näringsvärdet skulle bli ungefär detsamma. Och då slapp man tugga också.

Men nu blev jag så överrumplad av den raske gossen att jag kom av mig. Kanske tur det. För handlar det inte om bilattiraljer verkar det inte finnas några gränser för servicenivån.