Tänk om det gick att spola tillbaka bandet. Att bara få ta de erfarenheter och lärdomar man samlat på sig och göra om de där situationerna och stunderna som inte blev så bra som de kunnat bli.

Jag vet att jag hade varit en bättre partner i de viktiga relationerna jag varit i om jag vetat det jag vet idag. Ibland blir jag lite orolig och tänker att jag kanske aldrig blir sådär kär igen, som jag var då…Och då slarvade jag bort den stora kärleken bara för att jag inte visste bättre, inte förstod det jag gör idag. Det vore ju skittråkigt.

Lika säker är jag på att jag varit en bättre förälder om jag fått barn idag, med den kunskap och erfarenhet som finns nu. Visst kan jag få fler barn och göra rätt från början då, men för det första vet jag inte om det blir så, och sedan tänker jag att det är synd om mina barn som fått vara försökskaniner, eller övningsobjekt kanske snarare.

Nu går det ju inte att göra det, att vrida klockan tillbaka och hålla inne med de där orden, avstå från den där dumheten eller lockelsen, säga nej istället för att vara tyst. Vi får helt enkelt inse och lita på att vi gjort så gott vi kunnat, med de förutsättningar vi hade då, hur mycket det än stör oss att vi inte löste det på ett annat sätt.

Under mina intensiva familjeterapistudier lärde jag mig att det var okej att säga till sitt barn att jag var ledsen för att jag gjort si eller så, i mitt fall svårt med att sätta gränser, tala om att jag förstod att det måste varit jobbigt, men att jag helt enkelt inte visste bättre men från och med nu skulle göra mitt yttersta för att skärpa mig med det.

Och det funkade. Jo var gammal nog att förstå vad jag menade, och jag ändrade mig på stört, med hennes goda minne. Det var suveränt, direkt från teori till praktik utan att passera gå.

Om det gick, har du något du skulle vilja göra om? Ifall det bara var att trycka på rewind och klippa om filmen om ditt liv, skulle du ändra några av scenerna nu?