Det måste vara den ultimata kontrasten. Att vara ultrakroppsmedveten tonåring, och sitta mitt emot nakenbadet.

På nakenbadet verkar det råda motsatta regler mot övriga samhället. Det är ganska skönt på ett sätt, men jag fascineras ändå av hur mycket det verkar njutas av att exponera de mer privata delarna av sin lekamen. Den mest använda posen bland männen är lätt den med händerna på höfterna och kulpåsen i lätt framskjutet läge. Och jag vet inte om det beror på manlig rädsla över att ”den” ska vakna och veckla ut sig som verkar få alla dessa höfthållare att vara utrustade med penisar av miniformat. Det ser ut som någon skrämt deras lansar så till den milda grad att de krupit in så långt att den är på väg ut på baksidan. Det kan således inte vara på grund av manlig fåfänga, att sporta största apparaten, som är grunden till det här beteendet.

Den bästa badstegen ligger bland gubbarna och damerna utan kläder. På min fråga om Jo vill hänga med bort och hoppa i där svarar hon: ”Aldrig i livet!” Det kan jag köpa. Det måste kännas lite skrämmande. Jag kommer faktiskt inte ihåg vad jag själv tänkte om det här när jag var tretton, men på landet var iallafall nakna bröst en allt för vanlig syn på stränderna runt Stenungsund. Män däremot behöll brallorna på. Tack för det.

Jag och Jo hittar en underbar plats på klipporna, lite längre bort. Vi dyker mellan alla brännmaneter och lyckas undgå deras vidriga trådar. Min trettionioåriga svit håller i sig. Inget brännande idag heller. Jo lyckas också undgå trådarna men skrapar upp benet på havstulpaner. Lite skrapsår hör sommaren till. Det tycker inte hon.

Men sommar, det har vi. Underbart.