GOTT NYTT ÅR KÄRA VÄNNER!

Nu skulle jag kunna bli sittande en bra stund för att göra ett smashing inlägg om min nyårsdukning och annat viktigt en sågan här dag, men si det går inte. Jag vill inte avsluta min välplanerade tillställning med att fastna framför datorn och sedan behöva stressa ihjäl mig det sista jag gör.

Så mer än så här blir det inte från mig idag, några snabba bilder från köket, vi har ingen matsal så man får piffa till matplatsen i köket bäst det går vi festliga tillfällen!

Tack för i år, så ses vi igen 2012

Känner mig så där vansinnigt taggad att pyssla och göra det fint och trevligt till imorgon, och vet ni vad, jag är sååå väl förberedd och ligger helt i fas med min lilla tidsplan! Mycket att skriva om tänker ni, men då känner ni inte mig, ”Miss alltid ute i sista sekunden”, men inte denna gång, no, no!!Desserten är nästan fixad, allt är inhandlat (en gång till), huset städat (tackar städfirman för det), duken tvättad och struken. Strax skall jag göra såsen och ikväll kommer jag att duka bordet.

Som jag skrev tidigare så vill jag ha vitt och silver och lite grönt till nyår (inte jätteoriginellt kanske men…). Silverbrickor och vackra bestick kändes som ett måste till dukningen. En stor fin silverbricka hade jag, men behövde en till. En vända på Myrorna resulterade i en stor fin silverbricka, just en sådan som jag ville ha, för 75 riksdaler, vilket kap!

Senaste numret av Residence damp ned i brevlådan här om dagen,

och jag blev helt sjuk av att bara titta på omslaget, gosh, vad snyggt det var! Bilden på framsidan är från en Malmölägenhet som inte går av för hackor!

Jag brukar verkligen bara vara så jäkla sämst på att vara ute i tid och planera saker och happenings. Inför detta nyår har jag bestämt mig att jag skall börja planerandet, inhandlandet och fixandet i god tid innan ”the big day”. Jag bara haaatar att alllltid vara ute i sista sekunden (som jag alltid är), får alltid migrän och är allmänt sur mot de krakar som befinner sig i mitt direkta närområde, samtidigt som jag håller på att stressa ihjäl mig.

Sagt och gjort, en runda på stan idag för ett första shoppingstråk. Strumpbyxor, vaser, blommor, nya champagneglas och lite annat smått och gott. So fare so good…

Mataffären nästa. Lite stearinljus, glödlampor, sköljmedel, mjölk och så några fina humrar. Härligt, jag lär mig, skall verkligen vara väl förberedd denna gång. Två kassar med nyårslull blev det. Ut med grejerna i bilen och sedan skall jag bara panta ett gäng flaskor (ni skänker väl pengarna till Rädda barnen?!) och burkar innan jag far hem.

Det är nu det händer… eller den är nu det måste ha hänt…

För när jag kommer hem är den (excuse moi) dj**la kassen med humrarna borta!!! Var i hela havet har den tagit vägen då??? Scenario 1: Jag har ställt kassen på backen när jag låser upp bilen, och glömmer skiten där, någon hittar kassen och jublar… Scenario 2: Jag glömmer att låsa bilen när jag går och pantar burkar och flaskor, och någon klåfingrig rackare, som är sugen på hummer, ser det och tycker att han eller hon har större rätt till de där humrarna än vad jag har. Hur som helst, hoppas att de smakar din  dj**el!!!

Tänkte att jag skulle matcha det här inlägget med en bild på en hummer. Googlar på hummer och vad är det första som poppar upp?

 Jo detta:

Förra året när jag rödblommig om kinderna, iförd svettigt underställ och skidstrumpor,
stod i det lilla köket i stugan i Lofsdalen och skar upp oxfilé och sippade på en… Pommac… lovade jag mig själv att nästa år då skall jag minsan fira in det nya året på något trendigt ställe i London eller något sådant. Funderade seriöst på att överraska älsklingen med ett riktigt coolt nyårsarr 2011. Inte för att jag inte tyckte att vi hade det mysigt tillsammans med familjen, utan mer för att jag längtade så vansinnigt efter att få klä upp mig till tänderna, bli sådär lagom salongsberusad och gunga i famnen på älsklingen till ABBAs ”Happy new year”.

Halloj, hur har ni det i blåsten?

Solen skiner tack och lov idag, det behöver vi verkligen i det mörker som råder just nu. Det är inte klokt vad korta dagarna är, blir de kortare och kortare precis som åren, när man blir äldre?

Julstöket är över för i år och nu blir det full fart mot nyår. I år firar vi nyår med vänner på Udden och jag tycker att det skall bli superkul att förbereda allt. Suttit en stund och surfat runt efter inspirerande nyårsdukningar. Lika mycket som jag vill att det skall finnas röda inslag i julen, lika mycket vill jag att nyårsdukningen skall vara vit och silvrig och med gröna inslag från växtriket.

Annandag jul, 8 plusgrader och Dagmar har just swishat förbi!

Jisses vad det stormade inatt, är det någon som har kunnat sova? Inte jag i alla fall…

Jag hade feber igår eftermiddag, helt märkligt eftersom jag inte hade några som helst andra symtom, och till kvällen var det borta. Idag känner jag mig hur som helst ganska ok, förutom att jag är vansinnigt trött då. Jag kan väl inte skylla allt på Dagmar, eftersom darling och jag satt uppe halva natten och kollade Jägarna 2. Uppföljare till succéer brukar av tradition ha svårt att leva upp till samma klass som den första, och så var det även i detta fall, kommer inte att bli någon klassiker, men den var hur sevärd som helst tycker jag ändå. Riktigt riktigt spännande och jag satt på helspänn nästan hela filmen igenom.

 Mitt tips, se den om du inte sett den och gillar Lassgård och Stormare!

Julaftonen var underbar, hela släkten (nästan, utom en fam som fått vinterkräksjukan, stackars dom) var samlad. Mormor och morfar, farmor och farfar, alla kusiner, syskon, svågrar och svägerskor alla var vi samlade hemma hos farfar i hans stora hus, som är som gjort för familjesammankomster av det större slaget. Det var klappar, och tomtar, och mat, och barn som busade och skrattade, och allt var sådär otroligt hjärtligt och bullrigt! Härligt!

Jag berättade en gång för er (tror jag) att jag äntligen har hittat en bra rutin för att fixa håret på morgonen. Nåra av er ville ha lite tips på hur jag gör, och eftersom jag inte hade något bättre för mig här om dagen, ställde jag upp stativet i badrummet och körde en serie bilder allteftersom.

Här kommer de!

Julgranen är på plats men tomtar har vi fortfarande på loftet! Den absolut största behållningen av denna jul, ännu så länge, var att klä granen med Lillan igår, det var bara helt underbart att se med vilken frenesi och vilket allvar hon tog sig an uppgiften. Jag lovar att inte en enda kula, ängel eller stjärna har fått sin plats av en slump.

När Lillans systrar var små, minns jag att jag längtade efter att de skulle bli stora så att jag skulle få klä granen sådär sobert enkelt och vackert som jag hade sett i tidningar. Ett par år hann jag med det, innan Lillan nu axlat rollen som förste granpåkläderska. Med facit i hand kan jag säga så här, Hur kul och viktigt var det egentligen att klä granen själv? Julen är ju barnens högtid och det roligaste, tycker i alla fall jag, är att få vara med dem och se deras spänning, lycka och förväntning inför julaftonen!

Oh, my Good vad ”pretto”, det där lät…