Maxim Vorovski meddelade på fredagsmorgonen att han inte skulle klara vikten 70 kg och skulle därmed inte kunna ställa upp i den 16-mannaturnering som GLORY sätter igång imorgon. Vorovski skulle ha mött svenska stjärnskottet Sanny Dahlbeck, i stället blir det rutinerade sydafrikanen Warren Stevelmans som svensken får möta i sin stora internationella debut.

I min mening är det här en match minst lika tuff för Sanny som den mot Vorovski, med ett undantag. Att ta en match med EN dags varsel är förstås inte idealt för någon. Det blir en match med förändrade förutsättningar, Sanny hade nog en ganska tydlig idé om hur han skulle fightas mot Vorovski, mot Stevelmans blir det att lita på rutinen, och är det något Sanny saknar så är det just rutin från den här nivån, allt annat har han.

Vem vinner?

Jag tror Sanny har en fördel i att ha tränat mot denna gala under lång tid, han kommer vara bättre förberedd och mer fokuserad än sin motståndare. Jag gissar på domslutseger för Sanny.

//Syk

UFC 146. Kaaa-boom. Över ett ton kött och blod bara på huvudkortet i vad som måste vara en av de bokstavligt talat tyngsta galorna som UFC levererat sedan Zuffa tog över spakarna. Snittvikten ligger på över 120 pannor! Junior dos Santos ska dessutom försvara sitt bälte mot den lurige veteranen Frank Mir.

Men det här med att sätta ihop ett huvudkort med endast tungviktare var inte riktigt så lätt som Dana White hoppats på. Faktum är att samtliga matcher från ursprungsplaneringen ändrats. Bort har Allistair Overeem (dopningsavstängning) Mark Hunt (skada) och Gabriel Gonzaga (skada) fallit och har ersatts med Dave Herman, Stipe Miocic och Lavar Johnson. Dessutom fick match maker Joe Silva spela lite Tetris för att få alla dessa brokiga bitar att på ett bra sätt falla på plats. Men efter mycket om och men fick man i alla fall ihop ett riktigt spännande kort som ser ut som följer:

UFC 146: Dos Santos vs. Mir

Roy Nelson vs. Dave Herman

Cain Velasquez vs. Antonio Silva

Shane del Rosario vs. Stipe Miocic

Lavar Johnson vs. Stefan Struve

Junior dos Santos vs. Frank Mir

För närmare detaljer, speltips osv. rekommenderas en titt på senaste avsnittet av MMA-Panelen där jag och Simon Kölle inte är riktigt överens om hur dessa matcher kommer sluta.

Vad tror ni? Läge att spela safe eller hittar ni galans skrällar?

//Syk

BOXNING. Fem veckor innan storfighten mellan Andre Berto och Victor Ortiz kommer nyheten att den inte blir av. Berto har åkt fast i en dopningskontroll.
Det första mötet boxarna emellan, i april 2011, var en av fjolårets allra bästa matcher. Många trodde nog att tvåan skulle bli lika intensiv och spännande.
Det här är den andra stora matchen på kort tid som ställs in av den här anledningen. Den första var förstås Amir Khan som den 19:e maj skulle ha mött Lamont Peterson i en returmatch i Las Vegas.

Situationen är urtrist på flera sätt. Dels för alla oss boxningsälskare som går miste om fighter av yppersta klass. Dels för alla de boxningsmotståndare som får vatten på kvarnen när de kritiserar sporten.
Jag skulle vilja se att alla de största namnen går med på att dopningstesta sig flera gånger om året. Allt för att hålla sporten ren och undvika såna här snedsteg.

Man ska inte halshugga Peterson och Berto innan all fakta ligger på bordet. I stället är det bara att ta fram den röda markeringspennan och kryssa över två av sommarens största fighter.

Tyvärr.

/Petter Öhrling

BOXNING. Fighten mellan David Haye och Derek Chisora är en av sommarens största boxningshändelser. Och ordkriget är redan i full gång.
Nyligen stötte britterna på varandra på lyxrestaurangen Novikov i London. Chisora fick reda på att Haye åt middag och gick direkt dit för att markera revir.
”Jag förväntade mig att börja slåss men det hände inte. Jag höll mig lugn eftersom jag vet att jag kan ta honom. Det har jag gjort en gång tidigare” sa Haye efteråt.
Skandalomsusade Chisora kontrade med:
”Jag kan knocka den nollan. Han kommer att andas ur arslet från fjärde ronden”.
Jag kommer själv att vara på plats i London. I mina ögon är det här en fight som Haye inte kan förlora, han är helt enkelt två klasser för bra för ”Del Boy”.

***

Ni som följde lördagens match mellan Mikkel Kessler och Allan Green fick se en stark kandidat till årets knock. Dansken sänkte Green med en klockren vänsterkrok 17 sekunder in i den fjärde ronden.
Det var 33-åringens debut i lätt tungvikt och den divisionen blir därmed en utmanare rikare. För Green kan det däremot vara slutet på hans tid i rampljuset. Den talangfulle amerikanen har sett fenomenal ut på träning men aldrig fått till det i sina stora matcher.

/Petter Öhrling

Andreas Spång lyckades inte skrälla mot Miquel Falcao i finalen av Bellators mellanviktsturnering. Men det krävdes tre ronder och ett avgörande från domarna för att brassen skulle få sin hand lyft i vädret. På många sätt var det en ojämn tillställning där Falcao dominerade Spång med nedtagningar och fin ground and pound.

Att Spång är svårknockad visste vi, att han har ett bra nyp i nävarna visste vi också, semifinalmotståndaren Brian Rogers kan intyga båda delar, och vid ett par tillfällen var han också nära att skaka Falcao ordentligt. Dels med en tung högerkrok tidigt i matchen och dels med en överraskande guillotine. Men efter tre ronder var det ändå ingen tvekan om vem segern och den överdimensionerade 100 000 $ checken skulle gå till. Enhälligt domslut för Falcao men för Spång var det ett intyg på att han kan vara med och bjuda på bra motstånd på den här nivån.

****

För Andreas lillebror Chris ”the kiss” Spång blev det dock seger i helgen när han besegrade Nah-Shon Burrell i Strikeforce Barnett vs. Cormier med en första ronds TKO. Chris stoppade därmed en sju matcher lång vinststreak för Burrell och borde klättra ordentligt i anseende hos Strikeforce matchmakers. Grattis Chris!

****

På tal om motstånd så har det ju snackats mycket den senaste tiden om vem som ska kunna stoppa Jon Jones. Svaret verkar bli, han själv. I helgen greps han efter att ha kvaddat sin bil med alkohol i blodet och han är nu misstänkt för rattfylleri. En riktigt pinsam fadäs av prästsonen som gärna framhäver sig själv som en genomreko kille vars skit knappt stinker. En praktblunder av UFCs posterboy.

Hur Dana White och UFC kommer hantera detta och om det kommer påverka det inplanerade mötet med Dan Henderson är ännu oklart.

//Syk

Bellator Fighting Championship är en av världens främsta MMA-organisationer och den största utanför Zuffa-familjen (UFC och Strikeforce). I natt kan kan för första gången få en svensk turneringssegrare i mellanvikt när Andreas ”Sweet Swede” Spång från Stockholm fightas final mot den fruktade brassen Maiquel Falcao.

Men resan till finalen har inte varit direkt spikrak för Spång. Han klev in i turneringen som inhoppare direkt i semifinalen och lyckades efter ha pressats ordentligt i en och en halv rond knocka Brian Rogers med en stenhård vänsterkrok. Den segern får ses som en skräll men ska Spång ha chans att  ta hem hela mellanviktsturneringen så lär han få skrälla ännu högre än så. Falcao är storfavorit.

Även om det var mycket snack om Spångs knock av Rogers så handlade 90% av surret om efterspelet när Falcao klev upp i ringen för en staredown med Andreas. Svensken tyckte att brassen blev lite för närgången och gav honom en bröstvämare, vilket Falcao kontrade med ett knä. För knuffen fick Spång betala dryga böter och det lär va en del känslor i ringen i kväll.

För vinnaren väntar dessutom match om Bellators mellanviktstitel.

Rogers vs. Spång och efterspelet med Falao hittar du i klippen nedan. Heja Sverige!

//Syk

Det handlar om vem som är bäst i världen. Går man tillbaka till kampens ursprung. Viljan att veta vem som är den bästa, den som ingen annan kan besegra så är det i tungvikten vi finner svaret. Just nu heter den mannen Junior Dos Santos. Två veckor från och med nu kan den mannen vara Frank Mir, men inte mycket tyder på det.

Vinner man VM-guld i 100 meter sprint är man världens snabbaste man. Vinner man tungviktsbältet för UFC är man världens hårdaste fighter. Det är den typen av superlativ UFC 146 handlar om. Den som kan besegra alla i hela världen i den ursprungligaste av alla kamper.

När UFC den 26 maj slår upp dörrarna till sin 146e numrerade gala så är det med tungviktsbältet som insats. Junior Dos Santos ska för första gången försvara bältet han knep från Cain Velasqez i höstas. Med sina blytunga nävar är han också favorit att försvara bältet mot den forne mästaren och submissionspecialisten Frank Mir.

Men man ska inte underskatta Mir. När han skulle möta ”Big Nog” Nogueira var det inte många som trodde att Mir skulle gå segrande, jag skrev redan då att jag trodde Mir hade en titelmatch kvar i karriären. Efter att ha brutit armen av Nogueira med ett brutalt lås är tiden för just det här. Men JDS är en nivå över ”Big Nog”, hans boxning är grym och han han hålla sig till sin gameplan och undvika Mirs luriga golvkamp så ska han i min mening kunna kalla sig världens tuffaste fighter i några månader till.

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=hH7-PnyNQiw

För att peppa har UFC i vanlig ordning filmat, klippt och eldat på historien om de två kombattanterna. Mycket nöje.

Nu är det hög tid att få in lite mer boxning i den här bloggen. Det kommer jag, Petter Öhrling, att se till.

En kortare presentation av mig då. Jag är en boxningstokig värmlänning på 21 år. Ser så många matcher jag bara kan, gamla som nya. Som boxare är jag obesegrad. Men i det finstilta går att läsa att jag bara har gått en match (diplom) under de två år jag tränat. Att säga ”obesegrad” låter så oändligt mycket bättre.
Just nu ligger handskarna… inte så mycket på hyllan, utan mer i någon låda i ett förråd i Sundsvall.

Tanken är att jag ska hålla er uppdaterade med det senaste inom boxningsvärlden. Och tycka till lite emellanåt.

/PÖ

Papy Abedi hade ingen lyckad kväll i Globen för några veckor sedan. Förlust mot James Head, en match många med mig trodde Papy skulle dominera. Ganska snabbt började då spekulationerna om huruvida UFC skulle ge Papy någon mer chans eller om kontraktet skulle rivas. Idag kom nyheten som vände den spekulationen på ända.

Rick ”The horror” Story är ett av welterviktens mer namnkunniga fighters och slog så sent som för bara ett år sedan Thiago Alves (som besegrade Papy i höstas). Sedan dess har dock ”The horror” två raka torsk mot Charlie Brenneman och  Martin Kampmann. Nu väntar alltså Papy Abedi för Story.

Självklart en jättetuff match för Papy men antagligen en nödvändig utmaning för att övertyga UFC om sitt existensberättigande inom organisationen. Dessutom. Till skillnad från fighten i Globen kan Papy fighas helt utan press. Rick Story SKA besegra Papy. Perfekt läge att skrälla enligt mig.

De båda möts på UFC on FX: Maynard vs. Guida den 22 juni i Atlantic city.

//Syk

Frida Wallberg och Alex Harris. Det är namnen på Sveriges två färskaste världsmästare. Sverige befäster sin position som en stormakt inom fullkontaktssport. Bara att lyfta på hatten!

Frida Wallberg stod för en riktig kämpainsats över tio ronder och knep för andra gången WBC-titeln i superfjädervikt. Har ni inte redan läst om det så kan ni göra det här!

Men Frida var inte ensam om att knipa en tung världmästartitel. Thaiboxaren Alex Harris blev den femte svenska världsmästaren genom tiderna (Martin Holm 1999, Jörgen Kruth 2004, Pernilla Johansson 2006, Rickard Nordstrand 2009) när han i fem ronder besegrade franske hemmafavoriten Ailo Batonon.

Vi säger grattis till båda och ser fram emot att se Alex i sin superfight mot Nieky Holzken på Glory World Series i Globen 26 maj!

//Syk