Max Cavaleras world music/thrash-kollektiv befinner sig i studion för att fästa uppföljaren till 2008 års ”Conquer”.

Enligt uppgifter ska Dillinger Escape Plans frontman Greg Puciato medverka på ett spår, och bandledaren själv hänvisar soundet i en intervju med brittiska Metal Hammer till en blandning mellan Minor Threat och Slayers ”Reign in blood”. Fast fortfarande med konstiga sitarpassager och sambatrummor då, så klart.

En videouppdatering från studioarbetet kan betraktas här.

Thrashgiganterna från San Francisco hälsar via sin hemsida att man ämnar återvända till Europa nästa vår.

De – hittills – bokade datumen är som följer:

13/4, Oslo 
24–25/4, Moskva

Det finns med andra ord en försvarlig lucka där då ett Sverigebesök säkert kan bli aktuellt. 

++++

Katatonia

Night is the new day

Peaceville/Playground

METAL Att den nya dagen anländer med förvinterns första huvudstadssnö känns på något sätt helt naturligt. I en så djupt karvande rakbladsmånad som november är ”Idle blood” en varm filt att svepa in sig i när vinden tjuter och ”The longest year” en påminnelse om att ännu en årscykel snart drar sitt sista andetag. Då är det trösterikt att söka närhet hos ett sublimt tonskapande som målar inom en känsloram lika omfattande som en fotbollsplan och söka stryka hos melodier som kan skalla månen. Goth? Doom? Prog? Beteckningar likt dessa är irrelevanta. Den enda benämning Katatonias metal behöver är ”fantastisk”.

Bästa spår: ”Liberation”.

Mattias Kling

+++

Slayer

World painted blood

American/Sony BMG

THRASH METAL Efter att ljudjuristerna Rick Rubin/Greg Fidelman processat skiten ur Metallica är det dags för nästa veterangäng att finna sitt sound komprimerat till ett frimärkes storlek. En så här digitaldistad produktion torde på papperet passa kvartetten som en blodig dusch, vilket också är fallet när punkigt koncisa ”Hate worldwide”, ”Psychopathy red” eller ”Unit 731” stänker rött på väggarna. Rent kaotiskt blir det emellertid i en annars utmärkt ”Public display of dismemberment”, medan ”Americon” är ett stelt försök att göra thrash ’n’ roll à la Entombed. När Slayer låter som Slayer är det bäst, trots alla försök till nedtryckning.

Bästa spår: ”Not of this God”.

Mattias Kling

Den tyska superlabeln har knutit till sig två riktigt tunga namn. Första att låta bläcket torka på kontrakten är hårdslående Throwdown, som bildar team med bolaget för den europeiska och ryska marknaden. Det innebär att bandets album ”Deathless”, som släpps i USA den 10 november via E1, får ett officellt offentliggörande på den här sidan Atlanten i februari 2010.

Nästa band som bildar allians med Donzdorf-bolaget är inget annat än veteranthrashensemblen Overkill från New York. Samarbetet gäller här hela världen förutom Nordamerika, och en nöjd Bobby ”Blitz” Ellsworth kommenterar fusionen som följer:

– Underbart att ligga på ett bolag som förstå vad Overkill handlar om och vad som är metal 2010. 

För att fira detta släpper bandet sin nya fullängdare ”Ironbound” den 29 januari nästa år. Albumet, som följer upp 2007 års ”Immortalis” och har följande låtlista:

1. The green and black

2. Ironbound

3. Bring me the night

4. The goal is your soul

5. Give a little

6. Endless war

7. The head and heart

8. In vain

9. Killing for a living

10. The SRC

Nyhetssajten blabbermouth.net uppger att brittiska thrashensemblen Eviles basist Mike Alexander har avlidit i Luleå i går efter att plötsligt ha insjuknat och förts till sjukhus. Han blev bara 32 år.

Evile skulle ha spelat på Kulturens hus i staden på måndagkvällen tillsammans med Amon Amarth och Entombed som Sverigepremiär på gruppernas gemensamma turné. De båda blågula akterna genomför dock de bokade gigen i Östersund, Örebro, Göteborg, Malmö och Stockholm som planerat utan Evile.

West Yorkshire-kvartetten släppte den 21 september sin andra fullängdare ”Infected nations” via Earache och gruppens kvarvarande tre medlemmar har offentliggjort följande meddelande för att uttrycka sin sorg:

”This is so hard to find the words to express fully how we feel. We can’t believe or accept what’s happened. One minute we’re talking to our buddy, Mike, the next minute we can never speak to him again.
There’s so many things rushing through our heads that we want to say, do and feel. We half expect him to come round the corner and call us ’dickheads’. We can’t get our heads around it.
It upsets us so much that he was away from his family when this happened, although knowing Mike, we’re at least glad he was on tour doing what he loves.
We’re lost for words. We all miss him so much already. He was such a headstrong, genuinely nice guy who loved music and his family. We’ve got so many brilliant memories with him.
Our hearts go out to his daughter, family and friends at this tragic, difficult time.
Mike is much loved and is sorely missed.
Rest in peace, brother.”

Enligt Norrländska Socialdemokraten på nätet är den troliga dödsorsaken en hjärnblödning.

Entombed tillägnade tisdagskvällens framträdande i Östersund till Alexander.

Se där – ett lysande tillfälle att damma av dina uppblåsbara badleksaker mitt i smällkalla vintern.

Virginiathrasharna i Municipal Waste bjuder in till beachparty på Debaser Slussen i Stockholm den 27 januari, redo att mangla gamla fina godingar som ”Beer pressure”, ”Born to party” och ”Terror shark” samt säkert en och annan laddning från hyfsat aktuella ”Massive aggressive”.

Obligatorisk närvaro för alla moshoholics.

Thrashfanatikerna och bloggälsklingarna i F.K.Ü. har just avtäckt första videon från färska albumet ”Where moshers dwell” och det är närmast en order att kolla och dyrka.

Promotionsnutten till låten ”The pit and the poser” filmades under Uppsalagruppens releaseparty på Kafé 44 i huvudstaden lördagen den 29 augusti och är regisserad av Simon Wettervik och Dennis Olsson från Sidevision.

Moshaholics, förenen eder – och kolla in nedanstående:

http://www.youtube.com/watch?v=0-LmR4VjtpU

På något sätt kommer jag att tänka på knäckta benpipor och pannor som skrapas mot marken. Huruvida det kommer gå så hårt till på Klubben i Stockholm den 5 mars nästa år är väl för tidigt att sia om, men nog kommer upploppsliknande scener att utspela sig när Lamb Of God återvänder till Sverige. Speciellt också då uppvärmningen kommer ifrån dödstuffa deathcorefigurerna i Job For A Cowboy.

Lite circlepitinspiration hämtas förslagsvis på nedanföljande klipp. Öva duktigt, så ses vi i ringdansen om ett drygt halvår.

http://www.youtube.com/watch?v=Md6bnGH8J-I

Av någon teknisk anledning verkar dessa inte ha hittat ut på det stora aftonbladet.se. Så då får jag väl bjuda på skiten här i stället.

Enjoy.

++++

Megadeth

Endgame

Roadrunner/Bonnier Amigo

THRASH METAL

Formstegringen efter återkomsten med ”The system has failed” för fem år sedan håller i sig – med råge. Redan i inledande dubbelmackan ”Dialectic chaos”/”This day we fight!” spottas dödligt gitarrgift via tolv strängar, ”Head crusher” gör precis som titeln utlovar medan halvballaden ”The hardest part of letting go… sealed with a kiss” är bakad på såväl färskost som dunderhonung. Avvägningen mellan råkraft och finurlighet är därmed så god att tanken rent av ofta förs till karriärtoppen ”Rust in peace” (1990) och så länge Dave Mustaine gnisslar tänder med sån här inlevelse är det svårt att önska en snar hädangång för Megadeth.

Bästa spår: ”Endgame”.

Mattias Kling

++++

Switch Opens

Switch Opens

GMR/Border

METAL

Namnbytet från Fingerspitzengefühl må ha gett huvudstadscombon en mindre iögonfallande anmälningsfras, men knappast mindre fingertoppskänsla för det. I en härligt lo fi-slamrig produktion – där en högt mixad bas påminner om en Marshallförstärkt väderkvarn – suddas gränserna mellan doom, noise, metal och LSD-hallucinationer smidigt ut och ger ett uttryck som är så coolt att man faktiskt kan dö en smula. Visst går det att hitta influenser från exempelvis Neurosis, Mastodon eller Melvins , men i allt detta lyckas Switch Opens framstå som förbluffande unika. Det vittnar om fingertoppskänsla, det.

Bästa spår: ”Terra incognita”.

Mattias Kling