Det händer ibland att jag får en liten ”reality chock” när jag hör hur andra människor resonerar och deras tankar står i stor kontrast till mitt rätt optimistiska tankesätt.

Nyligen åkte jag taxi med en chaufför som var oerhört pratglad men allt han sa, precis vartenda samtalsämne han tog upp, handlade om hur jobbigt, dumt och hopplöst allting var. Han upplyste mig om att det finns alldeles för många taxibilar i Stockholm så han får för få kunder, att det är skitdumt med rödljus på tomma gator mitt i natten, att Svenska skolsystemet är katastrof och att världen är på vägen mot sin undergång.

När jag hör sånt verkar jag ännu hurtigare än vanligt och ännu mer lösningsfokuserad eftersom kontrasten blir så stor. Jag svarade glatt och vänligt att jag var glad att få åka med honom, om det inte funkar att köra taxi kan man ju alltid göra något annat, att det är fantastiskt att man kan få något så intrikat som infrastruktur att fungera i en stad och att det är toppen att det uppdagas att skolan inte funkar så vi kan göra den bättre.

Hans tankebanor handlade om att se problem, mina om att se lösningar. Och det är till största delen en träningsfråga. Han var superskicklig på att se problem och har förmodligen övat på det varje dag i många år, om än omedvetet. Jag har övat mycket och länge på att se bortom problemet och fundera på hur det skulle kunna vara annorlunda.

Det ena behöver inte ens utesluta det andra utan det är precis tvärtom, de två delarna kompletterar varandra perfekt! Fortsätt gärna att observera saker som inte fungerar och behöver förändras, men släpp inte den tanken förrän du också har tänkt ett varv på hur det skulle kunna fungera bättre eller vara annorlunda! Tänk hela tanken!

I en studie tillfrågades människor på ett gym vad de helst skulle ta med sig på en tvådygnsutflykt i skogen: mat eller vatten.

Vissa fick frågan innan de tränat, andra när de tränat klart. Tidpunkten för när frågan ställdes visade sig vara avgörande för vad de svarade. Det var 50% större sannolikhet att en försöksperson svarade ”vatten” om hen tillfrågades efter träningspasset. Detta på grund av att man är törstig när man tränat, vilket lurar hjärnan att tro att man kommer vara det även i framtiden.

Såhär gör din hjärna hela tiden. När du tänker på framtiden formas tankarna av hur du känner dig just nu. Något att ha i åtanke när du försöker ta långsiktiga beslut när du är kär eller har en dålig dag.

Det gladde mig stort när jag häromdagen läste om ett samarbete mellan Försäkringskassan i Göteborg och studenter på Psykologisk Coach-programmet vid Högskolan i Skövde (där jag utbildat mig). De nuvarande studenterna har under en period coachat personalen på försäkringskassan och resultatet har varit fantastiskt!

”Intresset för coachingen har varit så stort och fått så positiv respons från anställda att vi kommer att fortsätta samarbetet till hösten” säger Mats Lindblad som är enhetschef på Försäkringskassan i Göteborg.

Psykologisk coach-programmet och yrket är fortfarande nytt så det gör mig väldigt glad att kunskapen om positiv psykologi, psykologiska coacher och evidensbaserad coaching ökar, och att fler och fler arbetsplatser tar sina anställdas välbefinnande på allvar!

Hur mår ni på din arbetsplats, och hur påverkar det verksamheten?

Människan har en fantastisk förmåga till anpassning, både fysiskt och psykiskt. Vi kan beroende på omständigheterna gå upp och ner i vikt, höja och sänka pulsen, bli rädda eller glada osv.

Vår anpassningsförmåga skapar en flexibilitet som gör att vi kan befinna oss i olika ytterligheter för att sedan återgå till ett mer neutralt läge. Detta gäller även vårt mentala välbefinnande. Studier har visat att både en person som vunnit på lotto och en person som blivit förlamad har samma lyckonivåer som innan det hände ett år senare.

Inte ens den längsta och kallaste vinter kan hålla våren tillbaka. Det går inte. Omöjligt.

Du kan återhämta dig från euforisk lycka såväl som djup sorg och det fyller en viktig funktion. Om känslor inte mattades av efterhand skulle du bli emotionellt överbelastad av att känna allting samtidigt. Det är dessutom viktigt, hoppfullt och betryggande att veta att det går att ta sig över de hinder och upp ur de fallgropar som livet ibland bjuder oss alla på. När du vet det kan du våga ta risker och gå utanför bekvämlighetszonen.

Känner du till att starka känslor avtar med tiden och vet varför blir det också lättare att skapa realistiska förväntningar på dina emotionella upplevelser. En person som bara kan uppskatta de emotionella toppar kommer bli besviken eftersom livet inte ser ut så.

Någon som istället förväntar sig och kan uppskatta både de emotionella topparna de lugnare perioderna emellan topparna är mer tillfredsställd med sitt liv.

”Ny forskning visar att om du fokuserar på vissa delar av vem du är kan du utveckla din karaktär och personlighet, och därigenom leva ett mer meningsfullt, framgångsrikt och lyckligt liv – oavsett dina omständigheter!

Iden tog form under 2004 när två psykologer förslog att istället för att fokusera på allting som kan gå fel med oss är det också viktigt att fira allting som kan gå rätt.

En av de intressantaste delarna i allt detta är att om vi fokuserar på att bygga upp de styrkor vi har får det en långsiktig effekt på vår lycka och vårt välbefinnande.”

Citatet ovan kommer från klippet nedan. Titta på det, det är väl värt 8 minuter av din dag!

Vilka är dina toppstyrkor och vilka styrkor ser du hos andra?

”Your character strengths can be learned, practiced and cultivated! It’s like you have these super powers, and focusing on them makes them stronger. And then you focus on the people around you and their strengths – and it makes them stronger too.”

Gör VIA Survey of Character Strengths Test här och få reda på dina toppstyrkor.

Behovet av att vara omtyckt är något som ofta kommer upp när jag coachar mina klienter. Och det är inte så konstigt eftersom det bygger på ett djupt mänskligt och grundläggande behov av kontakt med andra människor och av att känna sig sedd, uppskattad och värdefull.

Problemet är att det är väldigt svårt att uppleva den här kontakten med precis alla, och naturligtvis blir det problematiskt när vi längtar efter något som är så gott som omöjligt. Lyckligtvis finns det alternativ till frågan ”tycker de om mig?”

1. Tycker jag om alla? 

Förmodligen gör du inte det. Det är väldigt svårt att tycka precis lika mycket om alla människor. Märkligt nog är det betydligt mindre dramatiskt att du inte tycker om någon än att någon inte tycker om dig, eller hur? Men egentligen är det ju precis samma sak, bortsett från att du råkar stå på olika sidor om ”tyckandet”. Och i ärlighetens namn, är det inte lite mycket begärt att alla ska tycka om dig när du inte tycker om alla? Kan det få vara okej att det är så?

2. Tycker jag om mig?

Ofta grundar sig behovet av att bli omtyckt, och en längtan efter andra människors bekräftelse, på att man känner sig otillräcklig utan den bekräftelsen. När man känner sig tillräcklig och värdefull utan den bekräftelsen kommer den inte längre vara nödvändig. Fokusera därför mer på att du ska tycka om dig  än på att andra ska göra det. Att söka bekräftelse utifrån är som att försöka fylla en hink med hål i botten, det kommer inte spela någon roll hur mycket bekräftelse du får för du kommer ändå tvivla och ständigt vilja ha mer.  Att tycka om dig själv är som att laga hålet i hinken och fylla den själv. Att lära sig självmedkänsla är ett väldigt bra sätt att bli vän med sig själv.

Här sitter jag och duger.

Vid ett tillfälle för några år sedan skulle jag gå och fika med några vänner och kunde inte alls bestämma mig för vad jag ville ha. Prinsesstårta, kanelbulle, kladdkaka? Jag kunde verkligen inte välja. Så jag ställde en till synes helt vardaglig frågade till en kompis:

”Hur ska man veta vad man vill egentligen?”

”Ja, du får väl prova” blev svaret.

Där och då gällde det fikabröd, men det är ord som jag burit med mig sedan dess, för det gäller ju betydligt större beslut också. Om jag inte vet vad jag vill beror det förmodligen på att jag inte riktigt vet vad de olika alternativen innebär. Och bästa sättet att ta reda på det är att prova. Problemet är att många är väldigt rädda för att prova just på grund av att de inte vet vad alternativet innebär.

Konsekvensen blir ofta att man inte vågar göra någonting alls utan förblir stillastående och full av beslutsångest.

Kan du räkna ut vart vägen leder eller är det lättare att springa fram och kolla?

För att du ska våga prova måste du dock vara okej med tanken på att ändra dig. Många verkar dra likhetstecken mellan att ändra sig och att misslyckas och då blir det förstås väldigt svårt att vara nyfiken och utforskande. Men i själva verket är det ju helt naturligt att nya upplevelser och insikter ger dig nya perspektiv som kanske leder till att du väljer något annat. Det vore snarare mer problematiskt om du aldrig ändrade dig.

Om du ser varje val som en möjlighet att ta reda på vad du vill, istället för din förbestämda åsikt om vad du vill, öppnar du plötsligt upp för möjligheten att prova hur många gånger som helst tills du hittar det som känns allra bäst.

Det är inte ett misslyckande att ändra dig, det är utveckling!

Lycka, välbefinnande och livstillfredsställelse handlar verkligen inte om att vara på topp jämt. Det handlar snarare om att njuta av topparna och kunna ta hand om sig på ett bra sätt i dalarna.

För let’s face it, ibland suger livet ganska hårt (jodå, även för lyckocoacher). Det det är då saker som sårbarhet, självmedkänsla, nära relationer och emotionell kompetens verkligen kommer till användning. För mig är det en av de viktigaste orsakerna till att jag prioriterar sådant även när jag mår bra.

Vågar jag vara sårbar och berätta för mina närmaste att något känns lite jobbigt, och jag märker att de ger mig stöd, empati och kärlek kommer det kännas mycket tryggare att göra det även när något känns mycket jobbigt.

Övar jag dagligen på att vara snäll mot mig själv när jag gör små misstag kommer det vara lättare den dagen när jag gör ett stort misstag (jag gör sådana ibland eftersom jag är människa).

Kanske är det allra viktigast att ta hand om sig när det inte finns något akut behov, så att man har vanan inne när det verkligen behövs?

17 små saker i livet som kan göra dig helt euforisk (klicka här)

Jag hittade detta i affären och kom att tänka på en studie som visade att choklad och andra sötsaker förvisso har en positiv effekt på humöret, men en väldigt liten sådan.

I studien fick försökspersoner som genom filmklipp försatts i ett negativt känslotillstånd äta en bit choklad, och sedan mättes deras välbefinnande igen. Det visade sig att choklad kan dämpa negativa känslor och höja välbefinnandet men att effekten bara håller i sig i tre minuter – och bara om man tycker att chokladen är god.

Choklad är en med andra ord en extremt kortsiktig lyckohöjare.