Vid coaching och förändringsarbete pratas det mycket om motivation. För att någon förändring ska ske krävs att viljan att skapa förändringen är större än viljan att låta bli. Men det räcker inte med att vilja. En annan lika viktig komponent är tron på att det går. Ingen kommer göra den stora ansträngning som krävs för att ta körkort, börja löpträna, plugga, gå på dejt eller vad det nu är, så länge hen är fullt övertygad om att det kommer skita sig.

Du behöver en stark tro på att det är möjligt för att din motivation ska kunna ge dig kraft. Och jag har upptäckt att det ofta är den svåraste biten. Jag har på många områden i livet ägnat mycket mycket tid, kraft och vånda åt att tvivla på om det jag vill ha eller göra är möjligt. Men när jag insett att det är det – då har det varit relativt enkelt att göra det!

Att skriva den här bloggen varje dag är till exempel betydligt lättare än det var för mig att inse att jag skulle kunna ha en egen Wellnessblogg på Aftonbladet.

När du väl fattat att det går – då är det ju bara att köra! Visst kommer det vara kämpigt emellanåt men när du vet att ditt mål är möjligt att uppnå gör det inte så mycket för då vet du också att det kommer vara värt det!

Jag ger ofta mina coachingklienter hemuppgifter som har att göra med att leka och busa mer. Många (vuxna) är så himla allvarliga, stressade och fokuserade på att prestera att lekfullheten helt glömts bort. Det är hemskt! Vi har en bild av att det är oseriöst att vara lekfull, humoristisk och lättsam – trots att forskning om hjärnan, välbefinnande och prestation klart och tydligt visar att det gör oss kreativa, utvilade och effektiva! Bland annat. Dessutom är det skoj och värdefullt i sig själv!

Som expert på lycka tycker jag tom själv ibland att jag kan låta lite väl hurtig och naiv när jag säger till människor att ha lite mer skoj så blir allt bättre. Men det stämmer ju! Går du genom livet med en allvarlig inställning till allt kommer det ge dig en helt annan upplevelse av livet än om du väljer att leka, busa, flirta och skoja i helt vardagliga situationer.

Härmed ger jag dig full tillåtelse att ha roligt! Skit i behovet av att verka cool och rädslan för att göra bort dig och testa att åka rutchbanan, busa med någon (gärna en såndär allvarlig person), skämta med en främling, gör ett glädjeskutt. Man får det! Det är skoj! Och viktigt.

Linnea bustroll 😉

Jag känner våren pirra i hela kroppen. Det är inte pollenallergi, det är hopp. Jag älskar att ha hela våren och sommaren framför mig och veta att nu blir det ljusare, skönare och härligare varje dag.

Samtidigt kan jag bli lite girig. Jag hittade en statusuppdatering från den här tiden förra året som fick mig att tänka till, stanna upp och njuta av det som är, alldeles precis just nu.

Det händer ibland att jag får en liten ”reality chock” när jag hör hur andra människor resonerar och deras tankar står i stor kontrast till mitt rätt optimistiska tankesätt.

Nyligen åkte jag taxi med en chaufför som var oerhört pratglad men allt han sa, precis vartenda samtalsämne han tog upp, handlade om hur jobbigt, dumt och hopplöst allting var. Han upplyste mig om att det finns alldeles för många taxibilar i Stockholm så han får för få kunder, att det är skitdumt med rödljus på tomma gator mitt i natten, att Svenska skolsystemet är katastrof och att världen är på vägen mot sin undergång.

När jag hör sånt verkar jag ännu hurtigare än vanligt och ännu mer lösningsfokuserad eftersom kontrasten blir så stor. Jag svarade glatt och vänligt att jag var glad att få åka med honom, om det inte funkar att köra taxi kan man ju alltid göra något annat, att det är fantastiskt att man kan få något så intrikat som infrastruktur att fungera i en stad och att det är toppen att det uppdagas att skolan inte funkar så vi kan göra den bättre.

Hans tankebanor handlade om att se problem, mina om att se lösningar. Och det är till största delen en träningsfråga. Han var superskicklig på att se problem och har förmodligen övat på det varje dag i många år, om än omedvetet. Jag har övat mycket och länge på att se bortom problemet och fundera på hur det skulle kunna vara annorlunda.

Det ena behöver inte ens utesluta det andra utan det är precis tvärtom, de två delarna kompletterar varandra perfekt! Fortsätt gärna att observera saker som inte fungerar och behöver förändras, men släpp inte den tanken förrän du också har tänkt ett varv på hur det skulle kunna fungera bättre eller vara annorlunda! Tänk hela tanken!

Richard Wiseman, som gjorde färgkorttricket i videon jag delade igår, är en av mina favoriter i den psykologiska världen. Han forskar bara på helt galna och otippade grejer, nu senast om tur. I sin bok The Luck Factor  skriver han om forskningen han gjort på tur och vad som skiljer tursamma människor från andra.

Han skapade en ”turskola” och tillämpade vad han upptäckt på mindre tursamma personer, vilket ökade 80% av turstudenternas upplevda tur med hela 40% !!

Och inte nog med det, när deras tur ökade angav de också att även livstillfredsställelsen, alltså lyckan, ökade!

Så hur gör man då för att bli mer tursam och lycklig? En viktig faktor är optimism, en annan att skapa, uppmärksamma och ta chanser och en tredje att lyssna på intuitionen. Du kan läsa mer här.

Luck isn’t dumb or blind. It’s a synthesis of senses engaging and interacting. Increasing your luck is certainly an achievable goal, but first you must believe that something good is out there waiting for you to discover. 

Är det inte så att det jobbigaste med att må dåligt är att inte veta om det kommer gå över? Jag blir varken rädd, orolig eller stressad av träningsvärk eller skavsår för jag har full tillit till att det går över. Det gör ont just då men jag vet att det inte är farligt och att det kommer gå över.

Men när jag har en svacka i mitt emotionella välbefinnande, tex har en dålig dag, tar mig igenom en kris eller igenom en utmaning kan jag grubbla mig livrädd på temat ”tänk om det kommer kännas så här för alltid”.  Men det gör det ju inte. Precis som att varje höst tänker jag ”tänk om jag kommer vara så här trött resten av mitt liv”. Men det är jag ju aldrig.

Visst vore det skönt om vi kunde ha samma tillit till att även trötthet, nedstämdhet och nervositet också går över? Visst skulle det bli lättare då?

Vår på väg, i år också. Vilken tur. 😉

De flesta av oss är betydligt bättre på att påminna oss om allting som går fel än det som går bra. Det får såklart konsekvenser för hur vi uppfattar oss själva och livet. Om vi tänkte på våra framgångar lika mycket som våra motgångar skulle det bli betydligt bättre balans och vi skulle må bättre.

Så fira mer, säger jag! Stort, smått och allt däremellan!

Här är tre firartips:

• Det du firar behöver inte vara relevant för någon annan än dig själv. Ofta är jag mest nöjd med och stolt över helt andra saker än det som andra ser och blir imponerade av.

• Koppla ihop helt vardagliga saker med ditt firande. På bilden ovan firar jag ett lyckat lunchmöte med en kopp champagne-te och en tumme upp, och häromdagen köpte jag en fin tvål för att uppmäksamma en sak som gått bra. Jag hade förmodligen druckit te och köpt tvål även om jag inte haft något att fira – firandet ligger i att  rikta din uppmärksamhet mot det som är bra.

• Att ha människor i ditt liv som du kan dela dina framgångar med är helt fantastiskt! Fråga dina vänner om vad som går bra i deras liv och gläds med dem och låt dem göra detsamma för dig.

Vad vill du fira idag? 

När någon i din närhet har, är eller upplever något som du också längtar efter, vad känner du då?

Uppstår en stickande känsla i magen av att världen är orättvis? Kommer den där uppgivenheten som påminner dig om att du inte skulle klara det?

Eller tänker du ”wow, det är möjligt!!”, ger personen en high five och frågar hur hen gjort för att kunna inspireras till dina egna storverk?

Med andra ord, tolkar du andras framgång som ett tecken på att det är möjligt för dig med eller som ett tecken på att det är omöjligt för dig?

En kompis till mig har precis startat en tidning tillsammans med andra eldsjälar. Ett utmärkt tillfälle att välja mellan inspiration och avundsjuka. 

Jag ser då och då jobbsökningar från vänner och bekanta på facebook. För det mesta är dessa sökningar helt ospecificerade, typ ”Vet någon var det finns ett jobb till mig, vilket jobb som helst går bra”. Och min första tanke är alltid ”men var VILL du jobba?!”

Om du ändå inte har någon tydlig riktning så varför inte börja med det som känns allra roligast och mest lockande? 

Jag skulle aldrig anställa någon som vill jobba ”varsomhelst” men om någon kontaktade mig och verkligen hade satt sig in i vad jag gjorde, brann för det lika mycket som jag och kunde förklara varför det skulle vara så himla bra för mig att anställa just honom eller henne blir det intressant. Och så tror jag att de flesta arbetsgivare tänker.

Vill du ha ett jobb, kontakta de företag du allra helst vill jobba för och berätta det och varför det vore bra för dem att anställa dig.

Fråga inte var det finns en plats över till dig utan gå till den plats där du helst vill vara, oavsett om det gäller jobb, partner, boende eller något annat.

 Hmm…vem vill jag hjälpa idag?