Wehoo! Två av mina favoritinspiratörer har till min stora glädje slagit sig ihop och delat ett intressant, viktigt och ögonöppnande samtal.

Det är Tara Mohr, som skrivit den fantastiska boken Playing Big (jag har bloggat om det här) som är gäst hos Jonathan Fields i intervjuserien The Good Life Project (som jag bloggat om här).

De pratar om att befria sig från rädsla för kritik och bejaka sin längtan och sina drömmar. Du kan lyssna här eller i en podd-app i mobilen.

Jag har skrivit tidigare om att DN börjat med en sektion om goda nyheter, och jag ser nu hur den trenden börjar sprida sig åt alla möjliga håll. Det började med tidningen Good News Magazine som har funnits sedan 2010. Även Aftonbladet lyfter hoppfullheten genom kampanjen Svenska Hjältar och webbsidan godanyheter.se och nu senast hakar Ekot på, med vad de kallar Konstruktiva Nyheter. Du kan läsa mer här om hur de resonerar.

Särskilt glädjande är det att de tar det på allvar och att det inte handlar om tokroliga historier utan om seriös nyhetsrapportering om saker som fungerar och problem som lösts.

– Det gäller att kunna att se världen med två ögon. Inte att välja bort det kritiska perspektivet utan att också se det som faktiskt är bra. Problemet är att journalister är tränade i att se elände, det här är ett nytt sätt för oss att betrakta journalistik, säger eko-chefen Anne Lagercrantz.

På Ekots egna redaktionsblogg diskuteras detta vidare efter att lyssnare hört av sig med synpunkter. Många är positiva medan andra oroar sig över att detta kommer ske på bekostnad av andra ”viktigare” nyheter. Blogginlägget avslutas med följande kloka ord:

”Konstruktiva nyheter kan aldrig förenklas till det irrelevant goda eller glättiga. Det handlar aldrig om att lyfta fram oviktiga nyheter. Det är inte, och kommer aldrig vara vårt uppdrag. Men i opartiskheten och sakligheten ska hela bilden rymmas, och där finns inte bara elände.”

För ett tag sedan hörde jag talas om Peppmeapp, en motivationsapp till mobilen med små minipodcasts (korta ljudklipp) där experter, coacher och inspiratörer som delar sin kunskap på olika områden.

I appen finns korta peptalks på 3-6 minuter om välbefinnande, motivation, målsättning, ekonomi mm. Det är tänkt för studenter men jag tror alla kan behöva lite mer vardagspepp. Du kan bland annat lyssna på Elaine Eksvärd, Pingis Hadenius och Henrik Fexeus. Och numera också på mig!

Jag blev så inspirerad och imponerad av det här smidiga sättet att sprida kunskap och inspiration att jag kontaktade Tina och Julia som ligger bakom idén, och nu finns mitt peptalk ”Singelpeppen” att lyssna på i appen och här. Min förhoppning är att det ska ge hopp, kraft och tips till alla singlar som inte känner sig helt nöjda med sitt singelliv. Tipsa gärna all du tror kan ha hjälp och nytta av att lyssna.

Här är en liten bonuspepp till alla singlar inför alla hjärtans dag:

Blir du lyckligare av  dina drömmar?
Jag har inte svaret på det men min kompis Diana som just nu läser sista året på Psykologisk Coach-programmet tänkte ta reda på det. Hon skriver C-uppsats om drömmar och välbefinnande och behöver deltagare till sin studie. Jag tycker att det ser jättespännande ut så spana in hennes meddelandet här under och ta kontakt om du vill vara med:

Hej allihopa!
Jag går 3.e året på Psykologisk Coach programmet vid högskolan i Skövde och just nu skriver jag min C-uppsats. Min avsikt är att undersöka sambandet mellan drömmar och välbefinnande – och behöver därför vänligen din hjälp !

Kortfattat om studien: Du kommer bli ombedd att fylla i en uppsättning av korta enkäter och sedan föra en daglig drömdagbok online under 3 veckors tid. För din medverkan erbjuds du möjligheten att få en översikt på din lyckonivå och välbefinnande.

Kriterier:
– Du talar och skriver svenska flytande
– Du är mellan 18-40 år
– Du har ingen diagnos på någon psykiatrisk eller neurologisk sjukdom

Vid intresse kontakta mig, så förser jag dig med mer information om studien.
Vänliga Hälsningar,
Diana Feilhauer
Kandidat student i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde

Kontakt: a12diafe@student.his.se

Stort tack på förhand!

Tipsa gärna vidare om du känner någon som du tror är intresserad av drömmar, lyckoforskning och välbefinnande!

När jag pluggade skrev jag en B-uppsats om självkontroll och främst om forskningen som visar att förmågan att styra ditt beteende fungerar som en muskel som du både kan träna upp och trötta ut. Jag blev hänförd både över upptäckterna och över forskarnas stora entusiasm över sina fynd, och nu är självkontroll som ämne och psykologiskt fenomen mer i ropet än någonsin.

Walter Mishels bok Marshmallowtestet, om sambandet mellan självkontroll i barndomen och framgång i livet, kom nyligen ut på svenska. Jag rekommenderar den varmt, det är både lättläst, väldigt intressant och förvånansvärt konkret gällande tips och strategier för att stärka självkontrollen.

Andra böcker om ämnet är ”Willpower: Rediscovering the Greatest Human Strength” av Roy Baumeister (vars forskning jag skrev uppsats om) och ”The Willpower Instinct: how self-control works, why it matters, and what you can do to get more of it” av Kelly McGonigal.

Om du ännu inte utvecklat din självkontroll såpass att du orkar läsa hela böcker om det kan jag rekommendera den här artikeln jag skrivit om det istället.

Jag lyssnade på Dan Pink prata om motivation för ett tag sedan. Han är en av mina favoriter som jag ofta återkommer till och lyssna på igen och igen för det finns alltid något nytt att lära eller förstå. Det som slog mig den här gången var vad han sa om kreativitet och autonomi (självbestämmande).

Innan han kom över den senaste motivationsforskningen hade han tänkt att om man vill att personer på tex en arbetsplats ska vara kreativa skapar man helt enkelt en kreativitetsbonus så det finns något att sträva mot och motiveras av. Forskning visar att kreativitet och intellektuell kapacitet inte alls stärks av ekonomiska motivationsformer och belöningar utan precis tvärtom. Vad som däremot ökar människors kreativitet är att ge dem utrymme att vara kreativa UTAN att någon lägger sig i. Flera av Googles största produkter har skapats på fri hand på deras fria kreativa dagar då de anställda får jobba med precis vad de vill. Plötsligt släpps kreativiteten lös och fantastiska idéer och uppfinningar skapas.

Kreativitet behöver frihet, det blir inte lika bra när vi skapar saker på beställning.

Hur gör du för att skapa utrymme för kreativitet?

Jag läste en artikel i  Sydsvenskan om brister i skolan vid gymnasieval. Alla elever erbjuds ett samtal med en studie- och yrkesvägledare men alla går inte och många som går tycker det känns jobbigt att prata om framtiden med en främmande vuxen står det i artikeln.

Istället pratar eleverna med varandra och mycket verkar vara styrt av yttre faktorer som prestige, vilka skolor som anses fina och vilka yrken som ger bra betalt och trygg anställning.

Det här gör mig ledsen. Det är inte lätt att vara 14 år och behöva ta beslut om sin framtid, men det blir ju så gott som omöjligt om du inte vet vilka dina styrkor är, vad du är bra på, vad som känns meningsfullt för dig och hur du vill leva ditt liv. Det är ju inte saker det pratas särskilt mycket om i grundskolan och inte heller med yrkesvägledarna.

Så här kan det se ut när jag sitter och jobbar. Jag tror knappast att någon SYO-konsulent kunnat vägleda mig till att sitta i en hotell-lounge och blogga, skriva artiklar om lycka och en bok om dejtingpsykologi, när jag gick i högstadiet för 17 år sedan… Internet fanns ju knappt för 17 år sen!!

Tänk om alla yrkes-och studievägledare hade kunskap om positiv psykologi. Tänk om alla ungdomar som skulle vägledas fick frågor om sina styrkor, värderingar och vad de tycker är roligast att göra och på vilket sätt de vill göra nytta i världen och bidra till andra människor, istället för att få en lista med statistik över olika yrkens framtida anställningsbehov.

Tänk om våra yrkesval inte handlade om framgång och trygghet utan om mening och passion. För ironiskt nog är det  en väldigt bra väg till framgång och trygghet. Den som har ett yrke som kombinerar styrkor, glädjeämnen och värderingar har extremt goda förutsättningar för att bli riktigt skicklig och framgångsrik.

Dina styrkor ger dig ett försprång redan från start och att du tycker om att göra det kommer motivera dig att göra vad som krävs för att bli ännu skickligare.

Meningsfullheten kommer se till att det finns efterfrågan så att du kan tjäna pengar på det eftersom meningsfullhet i de allra flesta fall handlar om att bidra till något större än dig själv och skapa positiv förändring.

Jag kan inte förstå att så många ser en motsättning mellan passion och yrkesliv. Även om du kan bli framgångsrik inom något du inte älskar att göra kommer det bli svårt att må bra samtidigt. Glädjen över att försörja dig på att göra vad du älskar är stor, och kraftfull. Jag har faktiskt svårt att tänka mig få saker som är tryggare än att göra det du älskar – så länge du har meningsfullheten och styrkorna med dig.

Jag var i London och lyssnade på en föreläsare för ett par veckor sedan. Han sa att för att lyckas med något behöver vi competence och confidence. Det låter ju ganska självklart. Vad som gjorde stor skillnad för mig var insikten att det är två helt olika saker. Ökad kompetens kan förstås ofta leda till ökat självförtroende men självförtroende är egentligen en helt egen kompetens.

Jag såg plötsligt mitt eget mönster så tydligt. Hur jag alltid tänker att ”jag ska bara”. Jag ska bara läsa den här boken/prata med den coachen/gå den där kursen osv, SEN ska jag göra det där läskiga som jag verkligen vill, och vet att jag redan kan, men inte riktigt vågar.

Det funkar ju inte. Det tar aldrig slut. Jag har en treårig högskoleutbildning och över 15 år av personlig utveckling i bagaget, flera års intensivt studerande av mina expertområden och har gått på mängder av kurser och föreläsningar inom de ämnen jag jobbar med. Brist på kompetens är inte ett problem. Jag kan skriva boken, hålla föreläsningen, starta projektet, jag vet att jag klarar det. Men jag insåg plötsligt att jag inte vågade. Känslan av att vilja och kunna men inte våga är enormt frustrerande. Ännu större blev frustrationen när jag såg andra med betydligt mindre kompetens och erfarenhet än jag, men mer självförtroende, kliva ut i världen och sätta sin prägel på den.

Som den utvecklingsnördiga coach jag är bestämde jag mig för att lösa problemet. Jag vägrar försaka min potential och mina drömmar för att de känns läskiga! Så jag pratade med vänner och kollegor, sökte efter kunskap och hjälp på nätet och läste böcker om ämnet från olika vinklar.

Det hjälpte litegrann, men jag kände mig fortfarande inte förstådd, och jag var fortfarande rädd. Till slut hittade jag en bok som fick pusselbitarna att falla på plats. Playing big av Tara Mohr. 

Det är en helt briljant bok som jag mycket varmt rekommenderar till alla duktiga flickor som sitter fast i en känsla av att du alltid måste vara lite bättre innan du vågar ta steget mot det du längtar efter.

Boken är proppfull med otroligt konkreta och enkla verktyg för att släppa rädslan och våga mer. Läs den!

När jag började meditera och träna mindfulness mer var en av de största skillnaderna att jag blev mer bekant med nuet och det innevarande ögonblicket. Jag är sedan länge fantastiskt skicklig på att tänka, övertänka och planera, och i tanken kan jag resa i tiden. Jag kan föreställa mig saker som hänt, inte hänt, kunnat hända osv och sväva iväg i alla möjliga scenarion inför framtiden. Alla vägar är öppna, hela tiden. Men nuet finns bara i en version; den jag upplever med min kropp och mina sinnen i just det här ögonblicket.

Det känns närmast magiskt hur mycket starkare min upplevelse av själva livet blir när jag är närvarande i stunden. Jag fascineras över att känna min egen kropp från insidan, titta på vardagliga föremål med barns närvaro och nyfikenhet och ser så mycket skönhet i allt möjligt. Totalt fascinerad och uppslukad av nuet. Sen kommer nästa ögonblick.

Och det var det jag inte riktigt var beredd på; att ögonblicken skulle bytas ut så fort. Jag var helt med på att mer närvaro skulle föra mig närmre andra människor, mig själv och mina upplevelser, men jag hade inte tänkt på att jag hela tiden skulle behöva släppa taget för att uppleva nästa nu. Och sedan nästa. Och nästa.

Jag kom på mig själv med att vilja ”spara” fina ögonblick – och blev sorgsen när jag insåg att det inte går.
Livet går inte att spara.

Livet är en liveshow som inte går att spela in eller se i repris. Det är bara, bara nu som existerar. Vilket gör det ännu viktigare att vara närvarande, men samtidigt ännu sorgligare, för närvaron gör att jag njuter mer av varje stund, och därmed växer också min ovilja att släppa taget.

Jag blev förvånad när jag upptäckte detta, och utmattad. Det är väldigt krävande att försöka stoppa tiden. Till slut fick jag helt enkelt ge upp och förlika mig med det faktum att livet hela tiden rör sig framåt. Det är bara nuet jag kan uppleva. Vilket ju är hela poängen med mindfulness. Jag hade bara inte tänkt på att en förutsättning för att jag ska kunna säga ja till det nuvarande ögonblicket är att jag släpper det som fanns nyss. Och i själva verket är väl hela syftet med mindfulness att lära sig att i full närvaro låta ögonblicken passera, utan att ställa sig i vägen.

Har ni varit med om liknande upplevelser när ni börjat med närvaro och meditation? Kommentera gärna och berätta.

Jag skrev en artikel till senaste numret av Wellness som handlar om den stora skillnaden mellan att sätta mål för det nya året och att faktiskt genomföra dem.

Utmaningen finns i att det är helt olika delar av dig som tar beslut om att du ska börja träna respektive behöver gå upp kl 7 en slaskig tisdagmorgon för ett spinningpass.

Det är det så kallade tänkande jaget som bestämmer att ”det här blir bra” medan den så kallade upplevande jaget som ska genomföra detta. Men ditt tänkande och upplevande jag fungerar på helt olika sätt, motiveras av olika saker och tenderar därför att vilja gå åt helt olika håll om du inte lära känna dem väl. Genom att förstå hur du fungerar kan du istället dra nytta av olikheterna och skapa motivation så att du har både ditt tänkande och upplevande jag med dig när du sätter mål och skapar förändring.

Du hittar artikeln här.