Nedanför negativt kvalstreck efter tio omgångar och förlusten i Daladerbyt mot Mora kom som en smäll på någon som redan ligger.

Leksands mörka säsongsstart har knappast undgått någon.

Men jag är övertygad om att det har vänt nu.

Jag vågar påstå det – trots strafförlusten.

6–1-krossen hemma mot Asplöven följdes på tisdagskvällen upp med en stark insats borta mot topplaget Västerås sett till prestationen.
Inför ett rejält bortafölje av fans såg Leksand plötsligt ut som ett hungrigt lag. I spelet fem mot fem var Leksand det bättre laget i två perioder, spelade aggressivt, jobbade hårt, vann närkamper och skapade målchanser.

Ett stort fall framåt för en klubb som nyligen var på väg rakt ner i obetydligheten.

Nu studsade till och med en puck till Leksands fördel. Viktor Amnérs 3–2-mål i mittperioden kan redan nu vara årets turmål. En puck som han dumpade ner mot sarghörnet, men på vägen dit i stället tog på en Västeråsback och vidare in i mål bakom en totalt ställd Jonas Fransson i hemmakassen.
Men tur förtjänar man, som det heter, och succébacken Amnér – värvad från Vita Hästen inför säsongen – har förtjänat det. Två nya poäng mot Västerås för 26-åringen som nu är uppe i 13 poäng och toppar backarnas poängliga i hockeyallsvenskan i ganska överlägsen stil.
Han är en framtida SHL-back.

Under mardrömsstarten har Leksand förstärkt truppen med Tobias Forsberg och Alen Bibic. Men frågan är om inte sportchef Tore Jobs borde ha sneglat på en målvakt i stället. Frans Tuohimaa tycks vara tränarnas förstaval mellan stolparna, men han känns svajig.
Den finländske burväktaren borde ha tagit Västerås 4–3-mål i upptakten av period tre.
Det var egentligen bara det ingripandet, samt försvarsagerandet – när Västeråsbacken Andreas Borgman märkligt nog tilläts smita emellan två Leksandsbackar och göra mål – som förstörde för Dalalaget den här kvällen.
Annars hade Leksand tagit tre poäng.

Närmast väntar två bortamatcher för Leksand, mot Björklöven och Timrå, och jag har en känsla av att de matcherna kommer tala om i vilken del av tabellen Leksand kommer att befinna sig på resterande del av säsongen.

Bloggen har inte fått den kärlek den behöver på sistone, och nu drar jag dessutom på en veckas semester, men innan det är det läge för en lista.
Spelare floppar och spelare överraskar, och här rankar jag tio spelare i den sistnämnda kategorin. Spelare som presterat bättre än förväntat, alltså:

Anton Rödin, f, Brynäs
Visst, Rödin var bra redan i fjol, men inledningsvis på den här säsongen har Brynäskaptenen exploderat och överraskat. Kanske hade han varit lika bra vid den här tidpunkten förra säsongen också om inte en skada hade förstört hela försäsongen då. Nu bär han lagets anfallsspel och har producerat poäng i massor. En av SHL:s hetaste spelare just nu.

Oscar Dansk, mv, Rögle
Den förre JVM-målvakten nobbade tidigare ett A-lagskontrakt med Brynäs och drog i stället till Nordamerika. Där, i Columbus Blue Jackets organisation, blev det endast spel i AHL och även i ECHL. Men nu är han tillbaka i svensk hockey och har varit suverän i Röglemålet inledningsvis. Han har övertygat mest av samtliga målvakter i ligan och blir viktig för Rögle i fortsättningen.

Ludvig Claesson, b, Rögle
19-åringen spelade enbart i klubbens juniorlag i fjol och var dessutom utlånad till Helsingborg i division 1 en sväng. Men utvecklingen har gått i raketfart. Efter succén på försäsongen har han följt upp det med att vara väldigt stabil inledningsvis i SHL. Har redan tagit plats i första backpar och under de fyra första omgångarna var han inte inne på ett enda baklängesmål i spel fem mot fem.

Oscar Fantenberg, b, Frölunda
Duktig i HV 71 i flera säsonger innan han hoppades ta nästa steg med att flytta till Frölunda inför förra säsongen. Men lyftet kom aldrig. Nu tycks det ha kommit, dock. Han sväljer mest istid i laget och har varit lysande både defensivt som offensivt. En allround-back som vuxit ut stort den här säsongen.

John Norman, f, Skellefteå
Med storstjärnan Jimmie Ericsson, slutspelssuccén Axel Holmström och en rad poängstarka forwards i Skellefteå är det faktiskt John Norman som har stuckit ut mest i topplaget. Sju poäng, flest i laget, så här långt säger det mesta.

Lukas Bengtsson, b, Frölunda
Bytte Mora till Frölunda innan slutspelet förra säsongen och levererade direkt. En stor talang som är sylvass och rörlig vid offensiv blålinje men behärskar också spelet i egen zon. Borde bli NHL-spelare inom en överskådlig framtid.

Marcus Högström, b, Djurgården
En pådrivare som tar ett ansvar över hela isen. Har utvecklat sitt defensiva spel i år samtidigt som hans offensiva uppåkningar består. Nyttig back för Djurgården eftersom han kan bryta mönster i matcher med egna initiativ.

Pathrik Westerholm, f, Brynäs
Hamnade i obetydligheten i Brynäs laguppställning innan ”Bulan” tog över som tränare mitt under förra säsongen. Då fick han ett lyft. Och förtroendet har växt ytterligare den här säsongen. Svårfångad på isen och dessutom målfarlig.

Ponthus Westerholm, f, Brynäs
Likt den ovannämnde tvillingbrorsan har Ponthus också fått ett stort förtroende sedan ”Bulans” ankomst till Brynäs. Tvillingarna känner varandra utan och innan på isen och kompletterar varandra väldigt bra.

Tomas Skogs, b, Färjestad
Att Skogs, 31, år värvades till storsatsande Färjestad, trots att han knappt var en av Örebros toppbackar, tycktes märkligt. Men han har inlett riktigt bra i Värmland, har en av ligans bästa plus/minus-statistik och får mängder med istid i Färjestad. En smart värvning, har det visat sig – hittills.

Jag är fortfarande kluven till CHL-konceptet, framför allt till att turneringen pågår mitt under brinnande säsong.

Lagen har precis inlett en intensiv SHL-säsong och spelat två omgångar innan det här CHL-avbrottet kom. Jag tror förvisso att HV 71 och Linköping känner ett visst nöje att åka till Tjeckien och spela hockey, att Skellefteå tycker att det är roligt med slovakiskt motstånd. Men hur sugna är till exempel Växjös spelare att åka till Stockholm en tisdagskväll och spela en, ärligt talat, ganska avslagen match mot Djurgården, ett lag de möter ett antal gånger under en säsong?

Spelarna jublade ens knappt när de gjorde mål.

Den fysiska kontakten mellan lagen gick att räkna på en hand.

Och det var Hawaii-hockey som spelades.

Hovets läktare gapade också tomma, endast ett 500-tal hade köpt biljett på förhand, och jag kan förstå varför inte Djurgårdens supportrar vallfärdade till arenan.
I lördags hade laget hemmapremiär inför fullsatta läktare, dagen därpå spelade föreningens fotbollsallsvenska lag hemmamatch, i går hade fotbollsgänget supportermöte, i morgon ny allsvensk fotbollsmatch borta mot Norrköping – dit många Djurgårdssupportrar brukar resa – och på torsdag väntar SHL-möte mot Brynäs på Hovet.

Ganska solklart vad supportrarna väljer bort.

Lägg där till att matchen mellan Djurgården-Växjö dessutom startade 20.00, en ganska obekväm tid för en barnfamilj som vill se hockey på en vardag.

Nej, CHL-konceptet måste finjusteras.

Jag har tippat Örebro nia och baserar det mycket på förlusten av Derek Ryan, SHL:s bäste spelare i fjol.

Jag verkar vara helt ute och cyklar – laget känns ÄNNU hetare i år.

Man ska förvisso inte dra för hårda slutsatser efter bara en match, en omgång, men det går inte att låta bli att hylla Örebro efter 4–1 mot Modo.

Vilken fart, vilken underhållning.

Örebrospelarna njöt ute på isen och körde fullständigt över Modo. De sista fem minuterna av den andra perioden var spelet konstant förlagt i anfallszonen och Örebro hade lekstuga. Det var länge sedan jag såg sådan klasskillnad på två SHL-lag och när periodsignalen gick så fick laget stora och välförtjänta applåder av hemmapubliken.

Om Örebro varit mer effektivt, eller Adam Reideborn haft en sämre kväll, hade matchen kunnat sluta 8–0.

Så överlägset var Örebro.

När jag suttit och tänkt på hur kännbar tappet av Ryan kommer vara så presenterade sig nyförvärven Greg Squires, Joel Mustonen och Libor Hudacek som toppforwards i SHL. Den enheten var isens främsta och spelade en fin farthockey och Modoförsvaret hängde inte alls med i svängarna.

***

Jag var spänd över att se Modos importer i kväll, men samtliga – utom möjligtvis Byron Ritchie – var helt osynliga. Men det är klart, det är ju inte enkelt att spela hockey när man knappt får låna pucken.

Det är framför allt Modos försvarsspel som ska ifrågasättas. Otroligt blekt, lamt och förvirrande.

Men man borde ge Modo fler chanser innan man dömer ut laget.

Då har jag listat SHL-lagen från plats 14 till seriesegraren och jag kan konstatera att tabelltoppen var extremt svårbedömd med fyra, fem lag som har potential att vinna grundserien. Klicka på lagen för en djupare analys.

1. FÄRJESTAD
2. SKELLEFTEÅ
3. FRÖLUNDA
4. LULEÅ
5. VÄXJÖ
6. DJURGÅRDEN
7. HV 71
8. LINKÖPING
9. ÖREBRO
10. MALMÖ
11. MODO
12. BRYNÄS
13. KARLSKRONA
14. RÖGLE

Men jag tänkte också förutspå en del andra saker, som årets…

…poängkung: Robert Rosén, Växjö.
…flopp: Petr Vrána, Brynäs.
…målvakt: Markus Svensson, Skellefteå.
…genombrott: Johan Ivarsson, Malmö.
…överraskning: Karlskrona.
…besvikelse: Örebro.

Och SM-finalen spelas mellan Skellefteå–Luleå.

Luleå vinner SM-guld.

Så.

Då var förhandsspekulationerna över för den här gången och det är dags att spela om det.

SHL-säsongen 2015-16 närmar sig och i vanlig ordning har det blivit läge att blicka in i spåkulan och tippa hur tabellen slutar.
Varje lag får ett eget inlägg och vi går från plats 14 till plats 1.

PLATS 1: FÄRJESTAD

MÅLVAKTER: ++++
Färjestad har haft några svajiga målvaktsår och jag tycker inte Fredrik Pettersson-Wentzel var den pålitliga sista utposten ett lag behöver. Visst, han var bra – men alldeles för ojämn.
I fjol tog den tänkte reserven Justin Pogge över förstaspaden, men nu har Färjestad spetsat målvaktssidan med Lars Haugen. En gedigen målvakt som har en hög högstanivå och känns stabil. En målvakt som kan vinna matcher åt sitt lag och upprätthålla en hög nivå under längre tid. Men jag vill påstå att Pogge ändå utmanar norrmannen om rollen som förstemålvakt.

BACKAR: +++++

Återvändande Jonas Holös och Magnus Nygren gör att Färjestad nu har ligans bästa backuppsättning. Den sistnämnde har, på de två senaste säsongerna i klubben – innan äventyret i Nordamerika – gjort 52 poäng på 76 SHL-matcher vilket är ett extremt bra poängsnitt för en back. Jag tror också att tidigare landslagsmannen Sebastian Erixon kan få en nytändning i Färjestad och kvar finns även tuffingen Ole-Kristian Tollefsen som är nyttig i heta och täta matcher. Att en rutinerad och stadig back som Tomas Skogs kan få svårt att slå sig in i startuppställningen säger en hel del om Färjestads backsida. Fortfarande är det oklart var Mikael Wikstrand kommer att spela. Enligt Ottawa ska han spela i AHL, om han inte tar plats i NHL, men enligt honom själv i Färjestad. Om han blir kvar i Nordamerika är det förstås ett oväntat och hårt slag för Färjestad.

FORWARDS: +++++

Även om jag anser att exempelvis Skellefteås forwardssida på pappret är bättre än Färjestads så har jag en känsla att värmlänningarna kommer att hitta en bra kemi här. Efter några år av tveksamma stjärnvärvningar har klubben för en gång skull satsat hemvävt och Mikael Johanssons comeback i Färjestad kan betyda mycket. Johan Ryno är en pålitlig målgörare och Milan Gulas kan avgöra matcher på egen hand. Sedan finns talangerna Rasmus Asplund och Joel Eriksson Ek som kan få sina genombrott i vinter. Av det jag sett av Robbie Earl hittills tyder det på att han kan komma att bli en väldigt bra värvning och likaså John Persson.

Totalt: 14 +

NYCKELSPELAREN:

Magnus Nygren.

GENOMBROTTET:

Joel Eriksson Ek.

UTROPSTECKNET: Backarna
Som jag nämnde ovan, Färjestad har ligans bästa backuppsättning och kommer dels vara ett offensiv hot, dels svåra att lugga i defensiven. Klubben har satsat på spelare med anknytning till Karlstad och Färjestad vilket är en viktig faktor.

FRÅGETECKNET: Säsongsstarten
De två senaste säsongerna har Färjestad inlett uselt och länge kämpat i botten innan laget vaknat efter årsskiftet. Vad det beror på har jag ingen aning om, men det gäller att spelarna är vakna från start den här säsongen och inte åker runt och väntar på SM-slutspelet.

TÄNKBAR FÖRSTAFEMMA:

Mikael Wikstrand, Magnus Nygren – Robbie Earl, John Persson, Milan Gulas

Så slutar SHL 2015-16
1. FÄRJESTAD
2. SKELLEFTEÅ
3. FRÖLUNDA
4. LULEÅ
5. VÄXJÖ
6. DJURGÅRDEN
7. HV 71
8. LINKÖPING
9. ÖREBRO
10. MALMÖ
11. MODO
12. BRYNÄS
13. KARLSKRONA
14. RÖGLE

SHL-säsongen 2015-16 närmar sig och i vanlig ordning har det blivit läge att blicka in i spåkulan och tippa hur tabellen slutar.
Varje lag får ett eget inlägg och vi går från plats 14 till plats 1.

PLATS 2: SKELLEFTEÅ

MÅLVAKTER: +++++

Skellefteå tog sig till den femte raka SM-finalen i våras och jag vill påstå att laget hade Markus Svensson att tacka mycket för. Han var seriens bäste målvakt förra säsongen, imponerade stort i slutspelet och blev också uttagen i VM-truppen. Han har haft en stark utveckling de senaste säsongerna och jag är lite överraskad att han blev kvar i Skellefteå. I hans ålder (31 år) borde han haft möjligheten att håva in KHL-pengar innan karriären lider mot sitt slut. Bakom Svensson finns Erik Hanses, en fullt duglig backup-målvakt som kan vinna matcher åt sitt lag.

BACKAR: ++++

De senaste säsongerna har inte Skellefteå behövt ägna sig åt särskilt mycket försvarsspel. Laget är spelförande i de flesta matcherna, men har ändå en backuppsättning som håller hög klass. Ungdomlig entusiasm har blandats med Fredrik Lindgrens rutin. Han gör sin 15:e säsong i klubben och är en viktig kulturbärare. Värvningen av Alexander Urbom kommer ge backsidan extra tyngd och tuffhet, men även skicklighet i såväl defensiven som offensiven. Sebastian Aho är en spännande talang och, tja, Skellefteå har en stark backuppsättning.

FORWARDS: +++++

Skellefteå vann serien förra säsongen i överlägsen stil och gjorde flest mål. Nu är forwardssidan ännu bättre. Ledaren Jimmie Ericsson är tillbaka och pucktrollaren Mattias Ritola har värvats. Sedan har laget fått behålla poängkungen Janne Pesonen, skicklige Patrik Zackrisson och slutspelssuccén Axel Holmström. Den sistnämnde blir extremt intressant att följa. Blott 18 år gammal gjorde sju mål, elva assist och vann hela slutspelets poängliga. Sällan har vi sett en sådan plötslig succé, ännu mer sällan av en så pass ung spelare. Hur kommer han att följa upp sitt starka slutspel? Det är jag mest nyfiken på. Sedan finns en rad skickliga spelare som underkastat sig klubbens spelmodell och kravbild.

Totalt: 14 +

NYCKELSPELAREN:

Jimmie Ericsson.

GENOMBROTTET:

Sebastian Aho.

UTROPSTECKNET: Jämnheten

Skellefteå sköljde över sitt motstånd match efter match förra säsongen och tycktes aldrig slappna av. Inte ens en tisdagskväll i den 32:a omgången. Laget höll en extremt hög lägstanivå och det finns ingenting som talar för något annat den här säsongen.

FRÅGETECKNET: Mättnaden

Laget såg inte alls lika hungrigt ut i slutspelet och kanske har fem raka SM-finaler och två SM-guld satt sina spår. Hur suget är klubben, egentligen? Förra säsongen räckte inte laget ända fram och vad det berodde på kanske är en viss mättnad men även en dos av orutin.

TÄNKBAR FÖRSTAFEMMA:

Tim Heed, Alexander Urbom – Patrik Zackrisson, Andrew Calof, Janne Pesonen.

Så slutar SHL 2015-16
1. ?
2. SKELLEFTEÅ
3. FRÖLUNDA
4. LULEÅ
5. VÄXJÖ
6. DJURGÅRDEN
7. HV 71
8. LINKÖPING
9. ÖREBRO
10. MALMÖ
11. MODO
12. BRYNÄS
13. KARLSKRONA
14. RÖGLE

SHL-säsongen 2015-16 närmar sig och i vanlig ordning har det blivit läge att blicka in i spåkulan och tippa hur tabellen slutar.
Varje lag får ett eget inlägg och vi går från plats 14 till plats 1.

PLATS 3: FRÖLUNDA

MÅLVAKTER: ++++

De senaste säsongerna har Frölundas målvaktssida varit ett litet frågetecken, även om Lasse Johansson spelade väldigt bra i slutskedet av förra säsongen. Men en toppmålvakt har behövts och nu har en sådan införskaffats. Johan Gustafsson har stor potential och kan vara skillnaden mellan semifinal och final. Men duon, Gustafsson/Johansson, har Frölunda plötsligt en av SHL:s bästa målvaktspar.

BACKAR: +++++

En spelskicklig backuppsättning som nu även kryddats med tyngd. Minst sagt. Knappt två meter långe och 108 kilo tunge Oliver Lauridsen kommer ge Frölundas backsida exakt den tuffheten man har varit i behov av. Han kommer ge spelare som Elias Fälth och Lukas Bengtsson utrymme att spela sitt offensiva spel. Henrik Tömmernes återvänder också till Frölunda och han kommer också att bidra i det offensiva spelet. Nyss nämnde Lauridsen, men även Christoffer Persson och Oliver Bohm, kommer ta det defensiva ansvaret.

FORWARDS: ++++

Frölunda har visserligen tappat Mathis Olimb, en av SHL:s bästa spelare de senaste två säsongerna, och har ersatt honom med Johan Sundström. Men jag tror ändå att det är Artturi Lehkonen som kliver fram och fyller tomrummet efter Olimb. Finländaren ansågs vara en jättetalang när han lämnade sitt hemland för Göteborg inför förra säsongen, men stack inte ut som förväntat. Han var förvisso bara 19 år då och nu tror jag att han kommer få sitt stora genombrott. Mattias Janmark och Andreas Johnson är två andra forwards som är unga men håller högsta SHL-klass. Joel Lundqvist är en ovärderlig ledare och Spencer Abbott har potential att ösa in mål i vinter.

Totalt: 13 +

NYCKELSPELAREN:

Joel Lundqvist.

GENOMBROTTET:
Artturi Lehkonen.

UTROPSTECKNET: Satsningen

Sedan några år tillbaka påbörjade Frölunda en satsning på dels unga spelare, dels hemvävt. De har hela tiden haft en tydlig plan och spelidé och det börjar bära frukt nu. Semifinal i våras. I år kan Frölunda gå ännu längre. Spelarna vet precis vad som krävs och har jobbat i konceptet i flera år.

FRÅGETECKNET: Erfarenheten

Jag har svårt att hitta frågetecken när jag blickar på truppen, men att spela i en klubb som Frölunda innebär press. Och laget är ungt. Det var tio (!) år sedan Frölunda senast nådde SM-final. Vet klubben – och de unga spelarna – vad som krävs för att nå dit? Jag är tveksam.

TÄNKBAR FÖRSTAFEMMA:

Henrik Tömmernes, Lukas Bengtsson – Andreas Johnson, Johan Sundström, Spencer Abbott.

Så slutar SHL 2015-16
1. ?
2. ?
3. FRÖLUNDA
4. LULEÅ
5. VÄXJÖ
6. DJURGÅRDEN
7. HV 71
8. LINKÖPING
9. ÖREBRO
10. MALMÖ
11. MODO
12. BRYNÄS
13. KARLSKRONA
14. RÖGLE

SHL-säsongen 2015-16 närmar sig och i vanlig ordning har det blivit läge att blicka in i spåkulan och tippa hur tabellen slutar.
Varje lag får ett eget inlägg och vi går från plats 14 till plats 1.

PLATS 4: LULEÅ

MÅLVAKTER: ++++

Här snuddar Luleå vid fem plus. Joel Lassinantti växte under förra säsongen till en av SHL:s bästa målvakter och fick ett stort, stort genombrott. Hur följer han upp den succén? Andra året brukar vara tuffare, men han har åtminstone satt sig i en position där det blir svårt för Daniel Larsson att rubba honom. Larsson är annars en fullgod backup och tillsammans bildar duon seriens bästa målvaktspar.
Luleå har också en tidigare JVM-målvakt i Samuel Ward som tredjeval, men han kommer lånas ut till Asplöven.

BACKAR: ++++

Värvningarna av tuffingen Ilari Melart, landslagsman för Finland, och Brendan Mikkelson, 131 NHL-matcher i bagaget, känns hyperintressant. Och Jan Sandström är en trofast spelare med stort Luleåhjärta. Klubben har en gedigen backuppsättning som definitivt konkurrerar med övriga topplags dito. Dessutom finns fjolårets mitt-under-säsongen-värvning, Jonathan Sigalet, kvar och han övertygade med en fin skridskoåkning och sin skicklighet åt båda håll i fjol.

FORWARDS: +++++

Här har Luleå lekt rövare och snott konkurrenterna på sina främsta stjärnor. Bill Sweatt (Brynäs) Toni Rajala (Färjestad) och Jacob Micfliker (Linköping) är alla toppspelare i SHL och spetsar Luleås anfallsspel rejält. Jag har länge varit osäker på Johan Harju, men när han återvände till Luleå i fjol var han pånyttfödd och en väldigt skicklig spelare. Plötsligt var han inte bara en farlig målskytt, utan jobbade även hårt över hela isen. Jag tror att han kommer bli en av lagets viktigaste spelare i vinter.
Luleå kan inte få annat än fem plus här, men ett stort frågetecken – och anledningen till att jag tippar Luleå ”bara” fyra i tabellen – är hur tränare Joakim Fagervall ska få alla stjärnor att dra åt samma håll? Alla kan inte få den topprollen de är vana vid och hur kommer spelarna att acceptera det?

Totalt: 13 +

NYCKELSPELAREN:


Johan Harju.

GENOMBROTTET:


Peter Cehlarík.

UTROPSTECKNET: Målmedvetenheten
Redan när laget samlades i somras började det pratas om SM-guld. Och under hela försäsongen har klubben inte hemlighållit den höga målsättningen att vinna rubbet; grundserien, CHL och SM-guld. Hela laget siktar åt samma håll.

FRÅGETECKNET: Pressen

Press medföljer förstås av ovannämnda målsättning. Klubben har spänt bågen högt och blivit ”Real Luleå” tack vare – eller på grund av? – sina stjärnvärvningar. En dålig start på säsongen och spelarna kan hamna i en mental härdsmälta.

TÄNKBAR FÖRSTAFEMMA:
Brendan Mikkelson, Craig Schira – Bill Sweatt, Jacob Lagacé, Jacob Micflikier.

Så slutar SHL 2015-16
1. ?
2. ?
3. ?
4. LULEÅ
5. VÄXJÖ
6. DJURGÅRDEN
7. HV 71
8. LINKÖPING
9. ÖREBRO
10. MALMÖ
11. MODO
12. BRYNÄS
13. KARLSKRONA
14. RÖGLE

SHL-säsongen 2015-16 närmar sig och i vanlig ordning har det blivit läge att blicka in i spåkulan och tippa hur tabellen slutar.
Varje lag får ett eget inlägg och vi går från plats 14 till plats 1.

PLATS 5: VÄXJÖ

MÅLVAKTER: ++++

Inga förändringar har gjorts och heller inte behövts. Cristopher Nihlstorp och Stefan Steen är målvaktsduon som förde Växjö till SM-guld i våras och den förstnämnde briljerade i slutspelet. Han är en högklassig SHL-målvakt som tidigare i karriären även gjort Färjestad till ett mästarlag. Han har inget mer att bevisa. Och Steen var stabil när han fick sina chanser i fjol också, en av seriens bästa reservmålvakter.

BACKAR: ++++

En backuppsättning som höll mästarklass i fjol och så även i år. Noah Welch har visserligen försvunnit och Växjö tappar därmed tyngd och en general i försvaret, men har ersatt honom med skarpskytten Ilkka Heikkinen. Det gör Växjös backsida till ett ännu större hot, framför allt offensivt och tillsammans med Cory Murphy har klubben utan tvekan seriens bästa backduo i powerplay. Jag har alltid gillat Niclas Lundgren, vars arbete inte ska underskattas, även om han sällan får rubriker men han är långtidsskadad och missar inledningen av säsongen. Ett tungt avbräck. Teemu Laakso är en annan back som det finns mer potential i än vad han visade i fjol. Men en defensiv härförare saknas för att Växjös backsida ska få fem plus.

FORWARDS: ++++

Forwardssidan har dock försämrats sedan guldet i våras. Jeff Tambellini, Jani Lajunen och Nick Johnson kommer förstås vara saknade. Även ledaren Tomi Kallio. Men kvar finns ändå guldhjältar som Josh Hennessy och Tuomas Kiiskinen. Och Robert Rosén har potential att vinna hela SHL:s poängliga. Nu har även Växjö värvat Richard Gynge och senaste det begav sig – i AIK, tillsammans med nyss nämnde Rosén – vann han SHL:s skytteliga, och duon gjorde totalt 112 (!) poäng tillsammans. Om Gynge/Rosén hittar samma kemi nu, flera år senare, kan Växjö räkna in många gratispoäng i vinter. Liam Reddox är en annan spelare som bör nämnas, en underskattad spelare som alltid jobbar hårt, och dessutom nybliven lagkapten.

Totalt: 12 +

NYCKELSPELAREN:


Cory Murphy.

GENOMBROTTET:


Linus Fröberg.

UTROPSTECKNET: Målskyttarna
Ilska Heikkinen, Richard Gynge och Tuomas Kiiskinen är sylvassa skyttar som kommer effektivisera Växjös anfallsspel. Ger motståndarna trion utrymme så sitter sannolikt pucken. Växjö kommer vara ett målglatt lag, var så säker.

FRÅGETECKNET: Mättnaden

Jag hittar inte särskilt många svagheter i Växjös lagbygge, men hur kommer klubben reagera efter vårens SM-guld? Att vinna två år i rad är det bara Djurgården och Skellefteå som lyckats med under 2000-talet. Lättare sagt en gjort, alltså, men Växjö kommer vara med och utmana om mästartiteln.

TÄNKBAR FÖRSTAFEMMA:

Cory Murphy, Ilkka Heikkinen – Tuomas Kiiskinen, Robert Rosén, Richard Gynge

Så slutar SHL 2015-16
1. ?
2. ?
3. ?
4. ?
5. VÄXJÖ
6. DJURGÅRDEN
7. HV 71
8. LINKÖPING
9. ÖREBRO
10. MALMÖ
11. MODO
12. BRYNÄS
13. KARLSKRONA
14. RÖGLE