13 oktober skrev jag en hyllning till Karlstad och ställde frågan:
Är Karlstad på väg in bland de stora?
Då hade värmländskorna inlett säsongen med att klå Iksu, vara med i matcherna mot Täby och Pixbo, och såg ut att vilja bråka med de stora lagen.
Det där blev världens jinx.
För efter de där orden så har Karlstad torskat fem raka matcher.
Man åkte på en 0-9-smäll mot Kais Mora, och har sedan förlorat mot i tur och ordning Endre, Jönköping, Dalen och nu senast Rönnby.
Den senaste förlusten, där Karlstad hade en 4-3-ledning i sista perioden men tappade till en 5-4-förlust, blev droppen.
Henrik Flognman fick gå.
Assisterande coachen Peter Andersson tar över och Thomas Colling kommer in som ny assisterande tränare.
Vi är bara tio omgångar in i serien och det kan tyckas tidigt att ge någon kicken, dessutom bara två matcher från ett längre uppehåll, men jag tycker att ledningen – som tagit beslutet i samråd med spelartruppen, enligt klubbens hemsida – gör helt rätt.
Det är bättre att agera i tid, än att vänta för länge.
Säsongen rasar på fort.
Nu får de nya tränarna två täta matcher – fredag och söndag – på sig att göra lite ändringar, sedan väntar ett långt VM-uppehåll där man får chansen att starta om systemen, snacka igenom det som hänt och göra en omstart.
Karlstad kan så mycket bättre.
Man har det bästa laget man någonsin har haft, har en fantastisk talangbas och har fått hem stjärnan Adina Augustsson – och tongångarna var otroligt positiva när jag snackade med just Augustsson tidigare i höstas, innan dippen.
Efter det har något uppenbarligen hänt.
En sak är tydlig:
Adina Augustsson och Jessika Eriksson har svalnat.
De startade säsongen magnifikt – men har fastnat någonstans på vägen.
Augustsson gjorde åtta poäng på de fem första matcherna – men har bara gjort två på de fem senaste.
Eriksson gjorde 15 poäng på de fem första matcherna – men har bara gjort två poäng på de fem senaste.
De ledande spelarna måste producera och dra med sig resten av laget.
Att få igång stjärnduon blir främsta prioritet för de nya tränarna.
Karlstad har enorm potential.
Nu gäller det bara att kräma ur den också.
Karlstad har nu Linköping hemma och Sirius borta – två matcher som man absolut ska vinna med det laget man har.
Är Karlstad på väg in bland de stora?
Ja, på sikt är man det, om man får bygga vidare på det här laget.
Nu handlar dock allt om något annat – att bryta en negativ trend.

***

Dags att tippa fredagens matcher:

Iksu – Sirius 1: Efter den knackiga starten så har maskinen Iksu verkligen börjat mullra igång och det sprutas in mål för tillfället. Mästarinnorna har gjort makalösa 49 (!) mål på de fem senaste matcherna, alltså nästan tio mål i snitt per fajt. Sirius, som svarade för en formidabel vändning mot Linköping i sista perioden senast, har inget att hämta här.

Pixbo – Warberg 1: Pixbo fortsätter att leverera resultat, staplar segrar på rad och har även gjort en hel del mål på slutet (25 mål på tre matcher). Alicia Fylke är ju i fin form, inte minst. Warberg bör inte ha speciellt mycket att hämta här även om man målmässigt var ganska nära Täby senast. Känns som en given etta.

Täby – Dalen 1: Nej, det är inte Iksu som gjort flest mål i serien så här långt utan det är Täby. Lagets spetsfemma är i superform med Moa Tschöp i främsta ledet, frågan är om backen (eller vad vi nu ska stämpla henne som…) någonsin har varit bättre? Det känns inte så. Dalen, som är betydligt mer blygsamma i offensiven, lär få en ganska jobbig match, känns det som.

Kais Mora – Rönnby 1: Kais Mora åkte på säsongens andra förlust senast när man föll på övertid borta mot Endre, men det var en oerhört svår match mot ett bra lag, och lär knappast antyda något embryo till en formdipp – utan visst blir det seger mot Rönnby. Gästerna har blandat och gett resultatmässigt hela säsongen – men framförallt så har lagets producerande spelare haft svårt att leverera på slutet.

Telge – Endre 2: Nykomlingen Telge har det jobbigt just nu. Laget föll i nyckelmatchen mot Malmö senast och åkte därmed på sjunde raka förlusten. Jumbon har sex poäng upp till nedflyttningsstrecket. Endre har varit starka hela hösten, slog Kais Mora efter övertid senast och ska så klart spela in en ny trea här. Gör Sara Steen mål för sjätte matchen i följd?

Malmö – Jönköping 2: Malmö lyckades med minsta möjliga marginal krångla sig till slutspel i ifjol, men hade en djup svacka under våren – och nu är man nere i källaren igen. Laget hade sex raka förluster innan man lyckades vinna jumbofinalen mot Telge med 3-2 senast… men man övertygade inte. Jönköping har varit en positiv överraskning under hösten – och kan mycket väl ta en ny trea här.

Karlstad – Linköping 1: Torsken mot Rönnby, den femte i rad, fick Karlstad att agera och kicka tränaren Henrik Flognman. Återstår att se vad det får för effekt – men helt klart är att Karlstad underpresterat senaste tiden. Någon gång ska det dock vända – och det kan bli här. Linköping tappade en 3-0-ledning till förlust mot Sirius senast och är nog lite tilltufsade.

***

På återhörande ikväll.

Dalen slog tillbaka Helsingborg med 6-3 på bortaplan.
Resultatanalys?
Ja, Dalens 4-1-ledning efter två perioder kändes som en kombination av ett smart och vasst Dalen och ett misstagsbenäget och håglöst Helsingborg. I tredje perioden tryckte skåningarna ner gaspedalen och pressade ner Dalen, och efter att gästerna tagit en timeout så kom också dubbla reduceringsbollar av Andreas Lindholm, men sedan tog det stopp och Umeågänget kunde stänga matchen.
Poängfördelningen innebär att Dalen skuttar från nionde till sjunde plats i tabellen – och frågan jag ställer mig:
Kan vi dra ett streck mitt i tabellen nu?
Har vi sju lag som stannar på övre halvan och sju lag som får slåss på den nedre halvan?
Inte omöjligt.
Jag drar den slutsatsen med grund i två saker: mina förväntningar inför säsongen och vad jag sett av lagen hittills.
De sju bästa lagen just nu:
Falun, Storvreta, Mullsjö, Växjö, Pixbo, Linköping, Dalen.
De fyra bästa lagen är de som de flesta tippade som de fyra bästa lagen inför säsongen. Jag hade också Pixbo, Linköping och Dalen bland de åtta bästa i min tippning.
Så de där sju är som jag förväntat mig, ungefär.
Jag tror alla kommer vara i slutspel.
De sju sämsta lagen just nu:
Helsingborg, Örebro, Jönköping, Höllviken, AIK, Sirius, Thorengruppen.
Jag har oerhört svårt att se någon av nykomlingarna Örebro och Jönköping nå slutspel till slut. Jag tror inte heller Höllviken eller AIK når dit.
Helsingborg var jag ytterst tveksam till från start, och nu har de också torskat fem raka matcher. Det blir en kamp om slutspel i år också, precis som ifjol.
Sirius och Thorengruppen är egentligen för bra för att inneha de två sistaplatserna.
Ja, sett till trupperna så är de – tillsammans med Helsingborg – de bästa lagen på pappret av de sju lagen på nedre halvan. Samtidigt har de hamnat i en negativ spiral som inte är så enkel att bryta.
Något av Thorengruppen och Sirius kanske kan nå slutspel, men då krävs en rejäl uppryckning.
Sirius är enda lag på nedre halvan som jag tippade i slutspel inför säsongen.
Vi har bara spelat en tredjedel av serien, alla har inte mött alla och det kommer hända enormt mycket till under vintern, men blir det omkastningar bland de just nu sju bästa och sju sämsta lagen så kommer jag bli ganska förvånad.
Men det blir jag gärna.

***

Uppsnack inför damernas fulla fredagsomgång imorgon!

Pixbo har – med rätta – fått en hel del skit för sina publiksiffror den här säsongen.
187 personer såg en match, till exempel.
Idag mot Falun var det fritt inträde och hela 1840 personer dök upp i Lisebergshallen, och då blev det inte bara livat i biblioteket, det serverade också en fantastisk underhållning innanför sargen.
Man kan säga att Pixbo valde exakt rätt tillfälle att bjuda på underhållning – och kanske frälsa en och annan som kommer tillbaka.
Ja, hela Lisebergs repertoar med upp- och nedskjutet, bergochdalbana och karuseller var inproppade innanför sargbitarna.
Falun såg ut att glida ifrån när Alexander Hallén satte 6-3 i tredje perioden, men årets Pixbo är något speciellt.
Det finns en moral, anda och kämparanda som vi inte sett på flera år. Under Jonas Eliassons ledning har nätta Pixbo blivit elaka Pixbo.
Det sjuder av energi, vilja och glädje.
Pixbo svarade för en mäktig slutforcering ackompanjerad av skottmaskinen Martin Östholm som bombade in dubbla bollar i slutet som gav 6-7-läge, och han hade ju bud på mer – och inte minst ett skott i slutet som gick utanför.
Alltså, Pixbo kunde absolut tagit poäng, så nära var det faktiskt.
Falun hade de individuella spetsarna – men Pixbo hade laget.
Det är en brokig skara som spelar i randigt, men de har verkligen kommit samman och namnet på tröjan betyder mindre än femman du spelar i.
Nåväl, Falun vann rättvist till slut, för man var bättre.
Framförallt så klev superduon Rasmus Enström och Alexander Galante Carlström fram och bjöd på den magi som vi sett för lite av under säsongsinledningen, men som skämt bort oss under tidigare säsonger.
Fem poäng av Enström.
Fyra mål av Galante Carlström.
Falun ledde ju redan serien – när de där två lirarna nu också börjar bli varma i kläderna så kan man ju undra vad som ska stoppa mästarna från att vinna titeln igen.
Galante Carlström föresten.
Han har ju varit sval i målskyttet i inledningen. Vi kan inte förvänta oss 68 mål som ifjol, men mer än det han gjort. Nu har han satt sju bollar på två matcher – och det finns en förklaring bakom lyftet.
Han har nämligen hittat en supertejpning – ja, han använde uttrycket själv – till foten vilket gör att han inte längre känner av sin ömmande häl.
En befrielse, enligt honom själv.
En befrielse för oss som ser på innebandy också, kan tilläggas.

***

Det var så nära att det blev den perfekta återkomsten för Tobias Gustafsson i Linköping.
Oskar Hovlund 4-4-kvitterade för Linköping mitt i den tredje perioden, men åkte sedan på en utvisning – och när Storvreta fick chansen att rulla i powerplay så small det.
5-4.
Tobias Gustafsson.
Det hade varit något, att bli målskytt och matchvinnare i sin återkomst.
Så lycklig blev dock inte sagan.
Med mindre än två minuter kvar så kvitterade Gustav Fritzell – sensationellt bra målskytt i år – och fixade delade poäng efter 60 spelade minuter.
Tobbe G fick i alla fall lämna sin gamla hemmahall som vinnare sedan Henrik Stenberg forcerat – bokstavligt talat – in segerbollen på övertid.
Grythunden Stenberg som hade så jobbigt med målproduktionen i början av säsongen, som bara gjorde ett mål på de sju första matcherna, har nu börjat komma igång och har gjort sex mål på de tre senaste matcherna.
Totalt blev det två påsar mot Linköping – den första betydligt vackrare när han direktsköt in en lasermacka från Tobbe G – men det andra mer betydelsefullt, och framförallt mer speciellt.
I mina rullar var det nämligen hans 300:e mål i SSL.
I samma statistik är han blott den tolfte spelaren att nå den milstolpen.
Starkt av stjärnan som ju spräckte 500-poängsvallen så sent som ifjol.
Annars?
Henrik Stenbergs nya kedjekamrat och Jimmie Pettersson-vikarien Michael Jansson gjorde mål igen.
Kul med nya spelare som tar för sig.
Han har dock en bit kvar till 300 mål.

***

Ingen trodde på Thorengruppen ifjol.
Ja, alla var mer eller mindre eniga om att nykomlingen skulle komma toksist och åka ur SSL med buller och bång.
Det blev något helt annat: det allsvenska topplaget växte in i SSL, tog en del poäng under hösten, växlade upp under våren och säkrade till slut nytt kontrakt tämligen komfortabelt.
I år tror ingen på Jönköping.
Men… är det kanske så att JIK blir årets Thorengruppen?
Det är tidigt att börja sia om det, men… det lutar lite åt det håller just nu. Smålänningarna inledde med fyra raka torsk, men har sedan växlat upp.
Idag kom nästa seger:
8-6 borta mot just Thorengruppen.
Det var 3-3-läge efter första perioden innan JIK sköt tre raka mål i andra perioden, och sedan gjorde Hannes Blomqvist 7-3 bara 14 sekunder in i tredje akten. TTG närmade sig, och hade ett magiskt powerplay i matchen, men kom aldrig hela vägen ikapp.
Tre pinnar innebär fastare mark under fötterna för JIK som drar ifrån sladdande Sirius och TTG.
Thorengruppen har det tufft.
Att man har ett bra lag på pappret tycker jag inte det råder så mycket tvekan om, men det känns som man kanske drabbats lite av Karlstads-syndromet från ifjol – det vill säga att man fått för sig att man är bättre än man är och inte lägger ner den extra svettdroppen som man gjorde ifjol när det var ”vi mot världen”. Sådant där kan ske omedvetet – och kan vara jobbigt att bryta.

***

Gillar ni frislagsvarianter?
Då kan ni kolla in två av Mullsjös mål mot Sirius, där både Sebastian Palmqvist 2-0-kasse och Kasper Hedlunds 4-0-mål kom efter just frislagsvarianter, där framförallt den första var riktigt läcker och där man överlistade gästerna trots att de hade hela laget i muren.
Mullsjö visade ingen pardon och det syntes framförallt vilket lag som har självförtroende och vilket som inte har det.
Frislagsvarianterna var bara ett bevis på det.
Spelet i stort ett annat.
Johan Nygårdh gjorde allt själv när han klampade in och satte 1-0, Palmqvist satte alltså 2-0, Henrik Olofsson krutade in 3-0 och spelade luftgitarr som målgest, då var halva matchen spelad och det kändes redan avgjort.
Något som förstärktes när både 4-0 och 5-0 kom innan andra akten var slut.
Det dröjde nästan 50 minuter innan Sirius kunde spräcka nollan.
Till slut vann Mullsjö med 8-2.
Mest anmärkningsvärt?
Ja, att David Gillek efter fem assist på hela säsongen klev fram som stor assistkung med totalt fyra målgivande passningar.
Mullsjö fortsätter att plocka poäng alltså, det här var femte raka segern.
Sirius fortsätter att förlora.
Laget gjorde ju 4-1 mot Linköping i början av andra perioden senast, sedan var man mållösa resten av matchen, och nu dröjde det alltså till mitten av tredje perioden innan det blev mål igen – typ drygt fyra perioder utan mål.
Det duger så klart inte.
Sirius är säsongens stora besvikelse så här långt, utan tvekan.

***

Välkommen till vardagen, Örebro.
Efter en sensationell start med fyra segrar på de fem första matcherna så har det nu, efter dagens förlust mot Växjö, bara blivit en övertidsseger på de fem senaste matcherna.
Man var med i början mot Växjö, men hemmalaget växte in i matchen och vann till slut med klara 7-2.
Örebro hade ju 2-1 där i första perioden, men när både Filip Kjellsson sköt 2-2 och Ludwig Persson skottade in 3-2 så valde Örebro-backarna att backa av, backa av, backa av – och de ytorna tog Växjös stjärnor tillvara på utan pardon.
När Persson gjort det där 3-2-målet i mittperioden så kändes det svårt för Örebro att komma tillbaka.
Det orkade man inte heller.
Formstarke Karljohan Ahlroth petade in 4-2 via köksvägen och Persson fick in 5-2 efter en fin Felix Göthberg-passning, båda målen i andra perioden, och då var det ridå för gästerna.
Växjö håller på att varva upp, som det känns.
Örebro?
Ja, man måste stoppa in förstafemman i ugnen, vrida upp temperaturen och se till att de blir heta igen.
För producerar inte superfemman så vinner inte Örebro, så enkelt är det.
Under enda Örebro-segern på de fem senaste matcherna så sopade Simon Jirebeck in ett hattrick, inklusive avgörandet, men i de fyra övriga matcherna så har trion, där Simon Palmén och Marcus Ekengren också huserar, bara kombinerat in fyra mål tillsammans.
Det räcker inte för nykomlingen.

***

Var kom det där ifrån, AIK?
I en målsnål tillställning ledde man med 2-1 borta mot Höllviken efter 47 minuter – sedan började det bara rassla.
Tre snabba mål skapade 5-1-överläge – och det förvaltade AIK hela vägen in i mål, vann med 6-3, plockade höstens blott tredje trepoängare och skapade en tryggare platta att stå på i den täta bottenstriden där Sirius och Thorengruppen nu börjat sladda lite.
Noterbart är att Erik Andersson och Kevin Lieback Asp satte dubbla bollar framåt.
Kanske inte de man förväntar sig ska dra det offensiva lasset.
I alla fall  inte Andersson.
Andreas Stefansson och Patrik Hagberg satte varsin boll – men är samtidigt två spelare som behöver producera mer på sikt.
Inte minst för att AIK nu tappar Kevin Haglund.
Rookien och talangen som varit så bra i inledningen har drabbats av hjärtsäcksinflammation vilket innebär att han måste vila helt i minst en månad, kanske längre.
Hälsan går alltid först, men visst är det ett avbräck för bottenkämpande AIK att tappa en av sina offensiva nyckelspelare.
Det är bara att hoppas att det går bra för Kevin – och att han är tillbaka på innebandyplanen snart.
Det gäller även hans dansande.
Det vimlar av personer som irriterat sig på det där, att han ska dansa varje gång han gör mål oavsett vad det står i matchen, men jag älskar saker som sticker ut – och det gör Kevin Haglund och hans dans.
Skönt med lirare som vill bjuda på något.

***

Helsingborg mot Dalen imorgon!

Den stora snackisen den här veckan:
Tobias Gustafssons återkomst till Linköping.
Storvreta köpte ju loss landslagsbacken för 300 000 kr i somras och lade därmed beslag på en av SSL:s just nu allra bästa spelare.
Ett tapp som sved för Linköping, oavsett vad man sa utåt.
Spelare av Tobbe G:s dignitet vimlar det inte av precis.
Det ska bli intressant att se hur superbacken välkomnas när han nu ska lira på sin gamla hemmaplan igen. Det går ju inte frångå att han betytt enormt mycket för klubben och hade stor del i Linköpings dubbla SM-finaler.
Numera är han en viktig komponent i Storvreta.
Han inledde ju säsongen som center dessutom, och visade att han kan hantera den positionen också om det krävs.
Men han är ju så klart bäst som back.
Jag vill påstå att Tobbe G har lyft Storvreta ett steg till.
Både bredd- och spetsmässigt.
Det är ju väldigt starkt av laget från Uppsala att vara tvåa i tabellen, ha tagit poäng i ALLA matcher och ha +21 i målskillnad med tanke på att lagets bäste spelare Alexander Rudd inte har spelat en enda match hittills i år.
Lägg till att Victor Andersson missade matcher i början – och nu är det Jimmie Pettersson som inte kan spela.
Att sakna sådana stjärnor borde drabba lag hårt, men Storvreta har lyckats spela sig igenom det ändå.
Varför?
Ja, man har en helt annan bredd än ifjol då man slet hårt på alldeles för få gubbar och inte orkade hålla upp ångan.
Niklas Winroth har visat att han kan spela högre upp i hierarkin än han gjort de senaste åren, ungtuppar som Michael Jansson har visat att de kan producera i SSL, spetsförvärvet Valdemar Ahlroth har gjort målen han värvats för.
Plus Tobbe G då – som gör typ allt.
Han löste ju uppgiften som center i säsongsinledningen med bravur.
Visade vilken mångsidig och prestigelös lirare han är.
Han har bidragit med spets – men också med bredd i det att han kan gå in och vikariera i andra roller.
Hänger Tobbe G ett par bollar mot Linköping?
Det skulle inte förvåna.

***

Dags att tippa veckans matcher!

Onsdag:

Linköping – Storvreta 2: Speciell match så klart eftersom stjärnan Tobias Gustafsson är tillbaka i Östergötland. Storvreta är bra just nu och hade inga problem att slå tillbaka Jönköping senast, trots att Jimmie Pettersson numera saknas i uppställningen på grund av skada. Linköping fick en perfekt omstart efter uppehållet i och med 11-4-segern mot Sirius, där man vann andra halvan av matchen med makalösa 10-0, men jag tror inte man orkar med någon sådan bedrift igen. Storvreta tar det här. Ska vi gissa att Tobbe G hänger ett par bollar?

Thorengruppen – Jönköping 1: Intressant och viktig match i bottenstriden där elvan Jönköping bara är två poäng före jumbon Thorengruppen. Hemmavinst och TTG är förbi nykomlingen, bortavinst och JIK skapar en lucka ner till sistaplatsen. Båda lagen startade säsongen svagt men har sedan varvat upp. Jag tror hemmaplan avgör här – och att Thorengruppen alltså vinner.

Mullsjö – Sirius 1: Sirius är i rejäl brygga och självförtroendet känns nerkört i botten. Laget från Uppsala har bara tagit en enda trepoängare på hela säsongen och tappade en 4-1-ledning till en 4-11-förlust mot Linköping senast. Att då åka söderut till Västergötland och Nyhemshallen är inte det enklaste. Mullsjö bör rimligen ta den här matchen hyfsat komfortabelt – serietrean är i vass form med fyra raka segrar där man 7-3-vann mot Thorengruppen senast.

Växjö – Örebro 1: Växjö må ha en något brandskattad trupp på grund av skador och sjukdomar, men trots det tror jag man plockar Örebro på hemmplan. Smålänningarna har inte minst en fin prestation mot Falun i ryggen, även om det inte räckte till poäng. Efter en fin start så har nykomlingen Örebro ”bara” tagit två poäng på de fyra senaste matcherna, Simon Palmén har svalnat och man kan misstänka att vardagen gör sig påmind. Hyfsat klar etta, skulle jag tro.

Pixbo – Falun 2: Nog trodde jag att Jonas Eliasson skulle göra många bra saker med Pixbo, men det har blivit bättre än förutspått. Hittills i alla fall. Pixbo är ju faktiskt fyra i tabellen vilket man får imponeras över med tanke på spelartappen och den tuffa tiden som klubben gått igenom på flera plan. Nåväl, jag tror ändå inte att man har mycket att hämta mot Falun, mästarna trummar på och nu har ju Alexander Galante Carlström börjat göra lite mål också.

Höllviken – AIK 1: Här står det oerhört viktiga poäng på spel i bottenstriden så klart, där Höllviken just nu är tia i tabellen, tre poäng före tolvan AIK. Hemmavinst och Höllviken skapar glapp nedåt, bortavinst och AIK är ikapp skåningarna och skapar sig en bättre plattform att stå på. Jag gillar vad jag sett från Höllviken senaste omgångarna, man är svårslagna. AIK är mer jojo-betonade – och jag tror inte man räcker till här, även om det nog blir ganska tajt.

Torsdag:

Helsingborg – Dalen 2: Svårtippad match. Helsingborgs form är tveksam, laget har förlorat fyra raka matcher varav de två senaste kommit efter övertid. Det har inte minst slarvats en del i den defensiv som var så ramstark i säsongsinledningen. Det kommer vända för skåningarna… men kanske inte mot Dalen som förvisso blandar och ger en hel del, men jag tror man lyfter nu med några lirare tillbaka efter skador (Andreas Carlbom, Sebastian Degeryd). Magkänslan säger en tvåa.

***

Intensivt spelschema nu!

Linköping valde att låta nye coachen Andreas Harnesk gå redan efter åtta omgångar.
Inte på grund av de sportsliga resultaten, utan på grund av att man inte hade ”samsyn” i arbetet.
Beslutet har förvånat många – och många anser att Linköping gjort bort sig som slarvar bort en kompetent coach som Andreas Harnesk, och någon har väl också liknat det vid när Warberg valde att kicka Oscar Lundin.
Harnesk som ju byggde om Iksu till en offensiv dominant, som vann SM-guld ifjol, som skulle bära fanan i Linköpings i nya offensiva filosofi.
Nu tar Johan Astbrant över huvudansvaret igen – och den första känslan är att Linköping nystart kört in i en vägg, och att det blir tillbaka till gamla noter igen, men det återstår att se.
Surrade med Martin Karlsson efter matchen idag.
Han sa en del, men ville inte säga allt.
Att Harnesk och Astbrant är två helt skilda personligheter är ju ingen överraskning, det visste Linköping från början.
– De är olika som tränare och det var fördelen från början, men sedan har det inte fungerat optimalt och föreningen valde att ta beslutet nu istället för senare. Spelartruppen har haft förtroende för båda. Jag vill inte kommentera det så mycket, sa Karlsson när vi förde det på tal.
Han berömde dock Harnesk för sin förmåga att lyfta unga spelare, få dem att prestera, men sa också att Harnesk kanske var för snäll ibland.
Ja, jämför man med Astbrant – som är känd för att svinga hårfönen och säga vad han tycker – så blir det ju en tydlig kontrast.
Framtiden?
Nja, ”Marre” tror inte på gamla hjulspår för Linköping i alla fall.
– Det tror jag inte. Vi vill spela en roligare och offensivare innebandy. För att bli ett topplag måste man kunna vara bollförande, sa han.
Astbrants första match som ensamt huvudansvarig blev en minnesvärd historia, på ett positivt sätt.
Annars kändes ju ganska dystert när Peter Berlin stormade in 4-1 i början av den andra perioden och det kändes som Sirius hade fått matchen precis dit man ville, men sedan hände något som sparkades igång – bokstavligt talat – av att Joakim Olsson gjorde självmål på fotbollsmanér.
Sedan vann Linköping galet nog resten av matchen med 10-0 (!) och totalt 11-4.
Ett tag i tredje perioden kändes det som att varenda skott slank in bakom stackars Tobias Steineck.
För att göra det ännu värre så satte Bobby Edberg in en ”open ice”-tackling på Martin Karlsson, åkte på en tvåa och östgötarna kunde göra ytterligare mål och utöka förnedringen – för ja, förnedring blev det ju till slut.
Imponerande av Linköping – och imponerande av Martin ”Marre” Karlsson som gjorde hela fem poäng, efter att ”bara” gjort sju poäng på hela säsongen innan dess.
Han själv bjöd ju på ett kul citat kring det där:
– Det var skönt, man vill visa att man finns och att man inte är en 28-åring på väg ner i graven.
Mindre imponerade av Sirius.
Laget har haft en usel säsongsstart men kändes ju på gång med sin 4-1-ledning, hade bud på mer mål, men allt, precis allt, gick emot. När det väl började rinna på bakåt så var det som att hela höstens uselhet och tabellplaceringen kröp in under skinnet på spelarna som bara försvann.
Sirius-huvudena hängde så mycket att de nästan slog i golvet när de var på väg att byta efter alla baklängesmål i tredje perioden.
Självförtroendet hos Uppsala-gänget är otroligt lågt just nu.

***

Christoffer Andersson är en av svensk innebandys mest intressanta unga spelare.
Den fyrtornslånge 20-åringen, stämplad som ”Skånes Kim Nilsson”, sopade in hela fyra mål i bortamatchen mot Dalen, och satte inte minst 4-4-målet med bara fyra (!) sekunder kvar att spela vilket räddade en pinne för Höllviken.
Han fick också chansen att lägga straffarna i den avgörande straffläggningen – men efter en maratonkamp så fick han ge sig.
För gammal är äldst.
Ketil Kronberg, 37 bast och nästan dubbelt så gammal som ”CA”, blev den som fick sista ordet.
Norrmannen satte totalt tre mål.
Det första petade han in efter att veteranen Andreas Carlbom, 37, haft teknisk show i sin SSL-comeback (har ju varit skadad…).
Det andra bombade han in med ett fullständigt makalöst skott som gjorde att man fick kolla dubbla gånger så att det verkligen stod Kronberg på ryggen, och inte något annat mer känt snajper-namn.
Det tredje på straff, alltså.
Trippla mål från Kronberg – men framförallt ett trendbrott för Dalen som fick vinna igen efter tre raka förluster.
Viktiga poäng.
Viktiga comebacker, där Carlbom alltså säsongsdebuterade precis som tunga Karlstad-förvärvet Sebastian Degeryd, två spelare som både breddar och spetsar laget. Nu väntar man bara på Fredrik Edholm och hans monsterskott ska göra comeback också.
Sedan får man lyfta Höllviken också.
Skåningarna tog poäng igen – och har visat sig vara ett svårbesegrat lag den här säsongen.
Nu har ju Pontus Karlson kommit igång också.
PK9 satte en boll mot Dalen – och har gjort mål i fem raka matcher.

***

Nej, det blev ingen trea för AIK nu heller.
Solnalaget sköt två snabba mål i början av den tredje perioden, gick upp i en 5-3-ledning och såg ut att kanske gå mot en trea, den blott tredje i höst, men Helsingborg ville annat.
På mindre än fyra minuter kom tre skånska mål – av Daniel Sebek, Jonathan Nilsson och Mika Kohonen – och hux flux var det kryss och delad poäng efter 60 spelade minuter.
Sedan avgjorde AIK.
Tredje gången gillt blev det, kan man säga.
Oskar Hagberg drog iväg ett skott som tog ribba och ut.
Patrik Hagberg slog en fruktansvärt svag straff.
Sedan, med bara fem sekunder kvar till straffläggning, klev målkungen Andreas Stefansson fram och prickade in målet som innebar två poäng.
Det märktes hur glada AIK-spelarna blev, hur mycket det betydde att vinna igen, om än efter övertid.
Nog sved det att man tappade den där tvåmålsledningen, men just känslan av att vinna – som AIK inte fått uppleva speciellt ofta i höst – var mycket värd.
Sedan är det bara att konstatera:
Detta kan bli en riktigt tuff säsong för AIK.
Nykomlingarna Jönköping och Örebro har tagit fler poäng än vad de flesta trodde de skulle ta, Höllviken har visat sig väldigt svårspelade, och de två enda lagen bakom AIK i tabellen är Sirius och Thorengruppen, två lag som många tippat på slutspelsplats och som givetvis har andra ambitioner än att ligga i det djupaste träsket och trampa vatten.
AIK får jobba för kontraktet.
Helsingborg?
Ja, som vanligt vet man inte var man har skåningarna riktigt.

***

Alltså, det är lätt att vara efterklok, men nog doftade det baksmälla för Jönköping i omstarten.
Nykomlingen blev sensationellt nog första lag att slå serieettan och mästarna Falun den här säsongen när man 8-5-vann innan uppehållet, men mot Storvreta så var det ridå nästan innan publiken hade tagit plats.
Redan innan nio minuter var spelade hade Storvreta sprungit ifrån till 4-0, innan JIK tog timeout och lyckades stoppa blödningen.
I början av andra perioden sköt Storvreta tre nya mål – vilket gjorde att JIK tvingades byta målvakt.
Direkt efter gjorde Storvreta 8-0.
Innebandy är innebandy, men visst var matchen avgjord där.
JIK lyfte spelet, reducerade några gånger, men var egentligen aldrig nära Storvreta som till slut vann med 10-6.
Vreta är ju stjärnornas lag.
Men den här gången var det en ung talang som sken mest.
Michael Jansson, 17, klev in i andrafemman i skadade Jimmie Petterssons frånvaro – och stänkte in ett hattrick.
Visst kommer Pettersson att saknas på sikt, men ikväll var det ingen som saknade honom i alla fall.
Annars?
Ja, matchen säger inte så mycket om så mycket, mer än det vi redan visste: att Storvreta slåss i toppen och Jönköping slåss i botten, och att det var en match som gick enligt förväntningarna, typ.

***

Damerna idag:

Endre – Kais Mora 4-3 (ot): Toppmöte – och det var Endre som roffade åt sig dubbla pinnar till slut efter att VM-ratade Anna Moberg avgjort på övertid. Men Endre var på väg mot en trea, för man hade en 3-2-ledning till slutminuten men megastjärnan Anna Wijk kvitterade med bara 24 sekunder kvar att spela.

Jönköping – Iksu 6-11: Jönköping hade både 4-3 och 5-4 i den andra perioden, men sedan orkade nykomlingen inte och Iksu vann andra halvan av matchen med klara 7-1. Sofia Joelsson trivdes uppenbarligen med att vara tillbaka i Småland igen och dunkade in hela fem mål och totalt sju poäng. Hyfsat formbesked efter VM-uttagningen i fredags.

Rönnby – Karlstad 5-4: Den djupa formsvackan fortsätter för Karlstad som åkte på femte raka förlusten. Det så spännande laget som kändes uppgraderat i år är nere i källaren och nu prövas man rejält. Rönnby plockade en stark seger, för man låg under långt in i sista perioden innan Isabell Nordin Persson kvitterade och Lisa Söderlund avgjorde.

Linköping – Sirius 3-4: Oj, vad tungt för Linköping. Oj, vilken vändning av Sirius. Hemmalaget ledde med 3-0 efter två perioder, men sedan vände Sirius på allt i sista perioden via fyra raka mål, där Agnes Wiklund både kvitterade och avgjorde där det sista målet kom med blott tretton (!) sekunder kvar att spela.

***

Igår:

Örebro – Pixbo 3-7: Max Wahlgren har blivit en oerhört pålitlig SSL-målsskytt de senaste säsongerna och snittar ungefär ett mål per match. Så även i år – och mot Örebro snajpade 26-åringen in hela fyra påsar och var en av de stora segerorganisatörerna för Pixbo. Det stod 2-2 en bit in i andra perioden innan gästerna sköt tre raka mål vilket avgjorde matchen – för Örebro orkade aldrig komma ikapp. Hemmalaget fick bara ett mål från sin superfemma, då blir det svårt att vinna.

Mullsjö – Thorengruppen 7-3: Ifjol, i alla fall i början av säsongen, så hade Mullsjö oerhört jobbigt med matchstarterna och man hamnade ofta i underlägen och fick jaga. Mot Thorengruppen var det något helt annat – och 4-0-ledningen efter halva matchen grundlade den solida segern. Västgötarnas bredd i år är anmärkningsvärt bra, och man hade också hela sex olika målskyttar. Enbart Wiktor Wibring målade dubbelt.

Falun – Växjö 7-4: Repris på SM-finalen från i våras – och det blev återigen seger för Falun mot Växjö. Dalalaget sprang ifrån till 4-1, Växjö åt ikapp till 4-4 – men sedan gjorde Falun ett nytt ryck, och hattrickskytten Alexander Galante Carlström stängde matchen med sina 6-4- och 7-4-mål i tom bur. Återigen blev det stökigt för Växjö – som mot Storvreta senast – och det var dubbla femminutersutvisningar i andra perioden, på Thomas Holmgren (Falun) och Christopher Holmér (Växjö).

Telge – Malmö 2-3: Både Telge och Malmö stod på sex raka förluster inför matchen – och det blev Malmö som kunde bryta sin svit genom att 3-2-vinna efter att ha förvaltat den 3-0-ledning som man spelade till sig. Skåningarna hoppade därmed upp på åtta poäng och har häng på lagen ovanför nedflyttningsstrecket, medan Telge – nu mer sju raka nederlag – halkat efter på tre poäng.

Warberg – Täby 5-7: Andrea Envall gjorde fyra mål för Warberg, men det hjälpte inte halländskorna mot Täby för gästernas storstjärnor var på poänghumör vilket fixade tre poäng. VM-ratade Louise Wickström sköt tre mål, poängligaettan Moa Tschöp noterade fyra poäng och spelmotorn Jennifer Stålhult var inblandad i hela fem mål.

Dalen – Pixbo 2-7: Dalen får vänta på sina första hemmapoäng – och har -17 i målskillnad på hemmaplan. Det är anmärkningsvärt svagt. Pixbo vann som väntat klart – och det var den malande lagmaskinen som talade igen, med solitt spel och sex olika målskyttar. Alicia Fylke och Isabell Krantz var vassast poängmässigt med tre pinnar vardera.

***

Mer matcher i veckan!

Ett ord kommer direkt till mig när det gäller Alexander Rudd.
Tråkigt.
Innebandyn har ju väntat på en ny stjärna som kan nå utanför de frälstas krets, någon som kan plocka upp Niklas Jihdes mantel och fronta sporten, som kan se till att innebandyn får mer utrymme och uppmärksamhet.
Alexander Rudd var på väg dit.
Missförstå inte, han är ingen ny Niklas Jihde med samma verbala förmåga eller karisma i intervjuer även om han inte gör bort sig i de situationerna heller (ja, han är väl en av de bättre stjärnorna där faktiskt), men en gudabenådad spelare med en avig spelstil.
När man pratar med oinvigda så brukar de flesta säga att Alexander Rudd är den spelare de vet om, vilket säger en hel del.
SM-finalen 2016 satte ju avtryck, en Alexander Rudd med halvt sönderslagen kropp vägrade ge upp, spelade trots smärtorna, var bidragande när Storvreta vann guld och kollapsade sedan under firandet.
Sådana historier och prestationer går hem överallt.
Där någonstans blev Alexander Rudd ett namn som etsade sig fast hos allmänheten.
Sedan har mycket tyvärr kraschlandat.
Smällen han fick förra hösten där han ådrog sig en hjärnskakning blev starten på en lång mardröm.
Två månader efter smällen berättade han om om en icke fungerande vardag, att leva som en björn i ett idé och om kronisk huvudvärk.
– Jag har i princip levt som en björn i två månader. Bara sovit och ätit. Det mår man inte bra av, sa han då.
Han försökte spela ändå men det märktes att han inte var den spelare han var innan smällen.
I somras åkte han dessutom på hjärnhinneinflammation.
– Jag har huvudvärk, domningar i armar och ansikte, minnesluckor, feber som kommer och går, 20 timmar sömn per dygn sen i måndags och nervryckningar, sa han till Storvretas hemsida då.
Att han ens försöker fortsätta spela innebandy, att han kämpar som han gör, stämplar en del som dumdristigt, andra som heroiskt.
Sanningen ligger väl däremellan någonstans.
För ett par veckor sedan pratades det om en comeback, men då blev han sjuk.
Sedan landade chockbeskedet att han åkt fast för rattfylla.
Klubben har valt att stänga av honom från all träning och spel och startat ett stöd- och åtgärdsprogram.
Det finns så klart inga ursäkter för att åka fast för rattfylla. Det finns ingen anledning att köra bil om man är alkoholpåverkad.
Att man dessutom är en stjärna, en representant för landslaget (normalt sett) och en förebild gör inte saken bättre.
Den första frågan som dyker upp i mitt huvud:
Hur mår Alexander Rudd?
Efter hjärnskakningen, hjärnhinneinflammationen och sökandet efter en form som han inte haft på två år, så misstänker jag – utan att känna honom – att det sjuder av frustration över situationen. När han stod på upptaktsträffen inför säsongen så fick han gång på gång berätta om det senaste året, om hur han mår, om hur tufft det varit, och någonstans sken både svaren och uppträdandet av ”hur fan kunde det blir så här?”.
Ja, hur kunde det bli så här?
För mig känns det som att hjärnskakningen ifjol, en i en rad smällar mot huvudet, startade kedjan som lett fram till idag.
En händelse som förändrade väldigt mycket.
Rattfyllan var precis vad han inte behövde just nu.
Jag återkommer till ordet:
Tråkigt.
Så känns det.
På flera plan.

***

Dags att tippa helgen och vi börjar med herrarna!

Lördag:

Örebro – Pixbo 2: Örebro har svarat för en säsongsinledning som varit över förväntan för alla experter, men säkerligen för dem själva också. Nu börjar novemberlunken och det ska bli intressant att se hur nykomlingen hanterar vardagen som nu kommer. Jag tror inte man rår på ett kompakt Pixbo som imponerat hittills, som har en Martin Östholm som varvar upp och som framförallt inte kommer bjuda på speciellt mycket.

Mullsjö – Thorengruppen 1: Nej, vi har inte sett det bästa av Mullsjö ännu även om man parkerar på en fjärdeplats i tabellen. Det finns fortfarande mer att kräma ur västgötarnas bästa lag någonsin. Men nuvarande form räcker för seger i helgen. Thorengruppen har inte tagit någon poäng på bortaplan hittills, och jag tror inte man bärgar de första pinnarna i Nyhemshallen heller.

Falun – Växjö X: Intressant möte och repris på vårens SM-final. Faktum är ju att Växjö vann alla mötena i grundserien ifjol, efter att ha förlorat en lång radda matcher mot dalalaget innan dess. Helt klart är i alla fall att det fötts en speciell rivalitet mellan lagen och det är givet att Falun kliver in som favorit här, men Växjö kan absolut sno med sig en pinne.

Söndag:

Dalen – Höllviken 1: Vinst i derbyt mot Thorengruppen, det är Dalens enda seger på de sex senaste matcherna. Umeålaget må var skadedrabbade och har en frånvarolista som nästan hade funkat som ett eget SSL-lag, men man har ändå tillräckligt med klass för att kunna spela in fler pinnar än man gjort senaste tiden. Hemma mot Höllviken tror jag dock att det blir seger, även om skåningarna varit bra en tid nu.

Sirius – Linköping 1: Oj, vad hände där? Andreas Harnesk fick gå från Linköping efter bara åtta matcher. Inte på grund av sportsliga orsaker utan annat, men oavsett så kommer det så klart att påverka östgötarna som får Johan Astbrant som headcoach igen. Det ska bli intressant att se vad klubben väljer för riktning nu. Sirius har förvisso gått kräftgång, men gjorde det bra mot Helsingborg innan landslagsuppehållet och jag tror man kan plocka hem den här matchen.

Jönköping – Storvreta 2: Jönköping blev sensationellt nog första lag att slå Falun i år när man 8-5-vann innan uppehållet. Bara för det så kommer man inte sopa någon matta med Storvreta, utan snarare är risken för en baksmälla överhängande och jag har en känsla av att Uppsalagänget – trots tappet av Jimmie Pettersson och turbulensen kring Alexander Rudd – kommer springa hem en hyfsat solid seger.

AIK – Helsingborg 1: Två fågel- eller fisklag som man egentligen aldrig blir riktigt klok på och som är alla tippares mardröm. När det känns som något är på gång, så blir det oftast ett fall tillbaka. AIK har bara vunnit två av åtta matcher och Helsingborg har tre raka förluster… så, jag drar till med magkänslan och säger att AIK plockar hem den här matchen.

Damerna då!

Lördag:

Warberg – Täby 2: Warberg har haft en förmåga av att sprattla till i matcher och plocka oväntade poäng så halländskorna kan inte räknas bort i en sådan här match, men det går inte komma ifrån att Täby sitter på en helt annan trupp och en helt annan spetskompetens och det borde så klart avgöra. Visst måste det bli en tvåa.

Telge – Malmö 2: Becksvart. Ja, så kan man sammanfatta formkurvan för både Telge och Malmö som båda står på sex raka förluster och parkerar under nedflyttningsstrecket. Lagen släpper in klart flest mål i SSL. Malmö har högre potential, har underpresterat och får kliva in som favorit tack var det – men det går inte frångå att matchen är superviktig för båda lagen, både för att bryta den negativa trenden och för att plocka poäng mot en bottenkonkurrent.

Dalen – Pixbo 2: Pixbo är väldigt, väldigt bra och har vunnit alla matcher utom hemmakampen mot Iksu. Jag har väldigt svårt att se att Dalen ska kunna ta någon poäng här. Umeågänget som faktiskt inte tagit en enda poäng på hemmaplan hittills i höst, vilket måste ses som rejält anmärkningsvärt.

Söndag:

Jönköping – Iksu 2: Jönköping är en pigg nykomling, har levererat flera fina resultat och prestationer, och kommer absolut att fixa nytt kontrakt i år – och kanske, kanske till och med kan ta sig till slutspel. Man är absolut inte chanslösa mot Iksu, men jag tror ändå att mästarinnorna i kraft av ett starkare lag på pappret plockar hem en trea här.

Endre – Kais Mora 2: Härligt toppmöte mellan två lag som utvecklat en del rivalitet efter några slutspelsmöten senaste åren. Endre inledde säsongen med sju raka vinster men har sedan förlorat toppmötena mot Iksu och Täby, och det finns överhängande risk att man får stryk av offensivt tunga Kais Mora också. Tror dalalaget vinner här.

Rönnby – Karlstad 2: Någon gång kommer det ju vända för Karlstad, för så svaga som man varit en tid (fyra raka förluster, bland annat mot Jönköping och Dalen) är man så klart inte. Nu har man fått slicka såren under landslagsuppehållet och det tror jag har gjort laget gott, så jag tror det kan bli seger mot Rönnby som varit ganska ojämna så här långt in på säsongen.

Linköping – Sirius 2: Sett till förhandstipsen så hade det känts logiskt att byta plats på åttan Linköping och tolvan Sirius i tabellen, vilket alltså betyder att Linköping överraskat positivt och Sirius överraskat negativt hittills (i alla fall på mig). Båda lagen vann innan landslagsuppehållet och det känns som en oviss match, men drar till med att Sirius tar den här kampen.

***

Äntligen fullsmockad innebandyhelg igen!

Matchen mellan Storvreta och Växjö skulle ju bli comebacken för Alexander Rudd, var det tänkt.
Matchen mellan Storvreta och Växjö blev istället Johan Roos bryska smäll på Jimmie Pettersson.
Inte lika kul alls så klart.
Den där smällen var inte vacker.
Johan Roos tog onödigt hög fart, satsade uppenbart på att proppa och inte ta någon boll, och han tryckte till onödigt hårt när han väl tacklade.
Den där smällen lär, och ska, rendera i några matchers vila.
Mest trist så klart för Jimmie Pettersson.
Enligt Hannes Öhman rör det sig troligen om en nyckelbensskada, och i så fall lär han bli borta ett bra tag. Ett rejält avbräck för Storvreta.
Det blev rejält tumult efter den där tacklingen, mer eller mindre alla spelare var inne, och Viktor Klintsten var framme och knuffade Johan Roos rejält, och fick därför också, likt Roos, matchstraff.
Tyvärr var det ju inte enda incidenten.
Christopher Holmér var ju uppe med klubban i halshöjd på keepern Jacob Pettersson (som ersatte Klintsten). Fast jag vill nog, från den vinkel jag sett, mer hävda att det där var otur. Holmér hade kommit förbi keepern och skulle dra med sig klubban, och då träffar den Pettersson. Holmér må ha ett rykte om sig att syssla med lite onödiga efterslängar och det är så klart lätt att kasta sig med konspirationsteorier eftersom Storvreta inte hade någon mer målvakt att tillgå efter Klintstens matchstraff, men jag upplever inte det där som medvetet.
Ja, överlag var detta ju en stökig match.
Bara kolla på den andra perioden, som var fullständigt galen, mest på trista grejer:
* Växjö-coachen Niklas Nordén skickades upp på läktaren för protester (ja, jag förutsätter att det var det i alla fall…).
* Växjö-ledaren Lars Stålfors fick en tvåa för domarprotest.
* Johan Roos bryska tackling på Jimmie Pettersson, tumultet efteråt, och dubbla matchstraff.
* Christopher Holmérs klubba i halstrakten på Jacob Pettersson.
De andra två perioderna innehöll betydligt fler positiva grejer.
Storvreta sprang ifrån till 4-0 (!) redan i första akten efter flera vackra avslut.
I tredje perioden fick Växjö in två snabba mål, då tog Storvreta timeout, och sköt sedan fyra raka mål. Snacka om att få effekt.
Växjö tog ut målvakten med över tio minuter kvar och lyckades få in tre bollar till, men Storvreta vann till slut med 10-6.
Rättvis hemmaseger.
Matchen bjöd på tre hattrickskyttar:
Henrik Stenberg som ju faktiskt gjorde fyra (!) mål efter att bara ha gjort ett enda mål tidigare. Snacka om islossning.
Valdemar Ahlroth som ju mötte sitt gamla lag, och som var extra spelsugen vilket syntes, och som alltså satte tre bollar.
André Andersson som bland annat satte dubbla mål i sex mot fem-spel, men vars tre nätkänningar alltså blev förgäves.
Tyvärr hamnade trions målmakande i skymundan av den där Johan Roos-Jimmie Pettersson-incidenten.
Alexander Rudd?
Ja, han hade blivit sjuk och kunde inte spela…

***

Alla som trodde att Jönköping skulle bli första lag att vinna mot Falun den här säsongen räcker upp en hand…
Ja, några JIK-händer i luften, men inte så många andra.
Falun ledde ju med 5-2 en bit in i andra perioden, och man trodde ju att mästarna skulle dra ifrån där – men sedan hände något.
JIK fick några mål med sig, Filip Bergman började spela magiskt i kassen och… ja, det höll galet nog hela vägen ut.
Filip Bergman medgav att man i JIK knappt trodde på det själva när Falun gjorde 5-2, men att det på något sätt gick vägen ändå.
Jönköping vann andra halvan av matchen med 6-0.
6-0!
Mot Falun.
Där om någonstans så har vi väl fått ett bevis på att vilket lag som helst kan slå vilket lag som helst den här säsongen, då Falun var topptippade och JIK bottentippade av en mer eller mindre enig expertkår inför säsongen.
Filip Bergman var ”man of the match”.
Galet målvaktsspel.
Eller som Falun-coachen Thomas Brottman, som varit med om ett och annat i sin karriär, kastade ur sig:
– Jag har väl hållit på med innebandy i 30 år eller något och det där var en av de bästa målvaktsinsatser jag sett. Han började lite dåligt vilket gör det ännu mer otroligt, att växa in så, andra halvan var det sjukaste jag sett.
Höstens största skräll, utan konkurrens.
JIK som inledde säsongen med fyra raka nederlag har nu vunnit tre av fyra matcher. Två av dem (Höllviken, Örebro) mot lag som man behöver vinna mot om man ska hålla sig kvar, och nu tre bonuspinnar.
För det var det ju.
– Ja, det var tre bonuspoäng, sa Filip Bergman.

***

Vem skulle göra hattrick först?
Ja, lite så kändes det mellan Höllviken och Örebro, där det var 4-4-läge efter 60 spelade minuter och där både Pontus Karlson och Simon Jirebeck redan rakat in två bollar vardera fram tills dess.
Pontus Karlson som vi väntat på den här säsongen, som har så mycket mål i sig, som nu ser ut att vara på rätt väg.
2-2-kassen kom efter en lång passning av Christoffer Andersson där PK9 blev helt ren och inte gjorde några misstag, och 4-3-målet kom efter en parkering i boxen där han lyckades forcera in bollen.
Simon Jirebeck som varit så bra i inledningen, som vuxit till sig som lirare i Allsvenskan, som måste stå på tröskeln till landslagsdörren.
1-0-målet skottade han in från kanten, vid 4-4-målet fick han alldeles för mycket yta centralt och nöp direkt när Simon Palmén serverade den runda plastbollen på ett skinande silverfat.
På övertid så kändes det som att Pontus Karlson skulle göra det där tredje målet, han var där och högg…
… men istället blev det Jirebeck som vackert vinklade in det vinstgivande 5-4-målet när han stod parkerad vid stolpen.
Örebro hade ett par tunga förluster i bagaget, men lyckades nu vinna igen och det var nog viktigt för nykomlingen för att få med sig lite positiv energi in i uppehållet.

***

Vi har väntat länge, men mot Sirius lyckades Helsingborgs finska stjärnvärvning Nico Salo äntligen hitta målmaskorna i SSL.
Ja, han var en hel del i centrum, Nico Salo.
Han satte 2-0-målet i början av den andra perioden som borde ha gett Helsingborg luft under vingarna, men istället var det Sirius som omgående växlade upp, sköt fyra raka mål och tog, rättmätigt dessutom, ledningen med 4-2 efter 40 spelade minuter efter bland annat dubbla mål av Johan Eriksson.
I början av den tredje perioden reducerade Salo till 3-4 och gav Helsingborg kontakt – men kunde sedan blivit syndabock när han onödigt trängde Henrik Malmgren vid sargen och åkte på en tvåa, men skåningarna redde ut det.
Istället drog Sirius på sig en tvåa – och då gjorde Jonathan Nilsson 4-4.
Det tog matchen till övertid.
Där avgjorde inte Nico Salo.
Det gjorde Peter Berlin.
Siriusforwarden som haft en fin säsongsstart, som gjorde mål i de sex första matcherna, men som nu var mållös i två raka innan han slog till igen.
I snacket inför omgången tuggade jag om att jag stämplat flipp på Sirius och flopp på Helsingborg inför den här säsongen, men att det blivit tvärtom hittills – men då kom det ju som ett brev på posten att Sirius skulle vinna den här matchen.
Just nu är Helsingborg sexa och Sirius elva i tabellen och sex pinnar skiljer.
Hade någon bytt plats på de där lagen och gett mig den tabellen inför säsongsstart så hade jag bara nickat och sagt: ”vad var det jag sa…”.
Som sagt, mitt tips om de två lagen (Sirius sjua, Helsingborg elva) är nästan exakt tvärtom hittills.

***

Jag gillar fyndiga målgester.
Jag vet inte om han kört den något annat år eller så, men det var första gången jag såg Jonas Landströms målgest idag.
När han satte 4-1-bollen för Thorengruppen mot Linköping mitt i matchen så la han ner klubban på golvet och använde den som surfbräda.
Kreativt.
Thorengruppen vann matchen med 6-4 till slut, mycket tack vare den där 4-1-ledningen som Landström ordnade.
Linköping reducerade sent i andra perioden, men i början av den sista akten så gjorde Adam Berglund och Stefan Lindberg-Dellsand varsitt mål vilket gav hemmaledning med 6-2 och tog udden av gästernas forcering, även om man ändå närmade sig till slut.
TTG har känts mer och mer på gång efter den risiga starten, och nu vann man andra raka hemmamatchen.
Peter Reinholdt har gjort mål hela hösten, men har också växlat upp mer på slutet. Han sköt två bollar nu, totalt fem på de tre senaste, och att han, som är lagets tydligaste målspets, levererar är så klart essentiellt.
Linköping?
Ja, det är lite upp och ner, som det varit under hela hösten, och nu fick man för dåligt med produktivitet från sin toppkedja med Matej Jendrisak, Johannes Jokinen och Gustav Fritzell för att ha chans på poäng.

***

Damerna idag:

Linköping – Warberg 6-3: Tung hemmaseger för Linköping så klart där Julia Sidklev Persson spelade en nyckelroll med sina tre mål. Hon satte två när östgötarna sprang ifrån till 5-0 efter drygt halva matchen, och stängde sedan bataljen med sin 6-3-boll i slutminuten. Stjärnan Anna Wiman svarade också för tre poäng (ett mål, två assist).

Karlstad – Dalen 3-4: Kräftgången fortsätter för Karlstad som åkte på fjärde raka förlusten. Dalen gjorde 2-0 redan i första perioden och behöll ledningen resten av matchen där Camilla Lundins 4-2-mål med bara åtta sekunder kvar av mittperioden till slut blev matchvinnande.

Iksu – Malmö 12-7: Väntad seger för hemmalaget som avgjorde via sin 5-1-mittperiod. Både Cornelia Fjellstedt och Amanda Delgado Johansson noterade varsitt hattrick. Noterbart är att Iksu vann skotten med 48-20, så ändå starkt av Malmö att sopa in sju mål på 20 avslut.

Kais Mora – Telge 8-3: Väntad seger för Kais Mora mot nykomlingen och tabelljumbon Telge så klart, även om det dröjde tills den tredje perioden innan man kunde skapa de större marginalerna resultatmässigt. Tre nya poäng av Anna Wijk, två nya mål av Malin Andréason (totalt fyra poäng) och hela fyra assist av backeleganten My Kippilä.

Pixbo – Jönköping 7-5: Jönköping hade aldrig ledningen i matchen, men hängde med hela vägen och gjorde det oväntat bra mot starka Pixbo, även om hemmalaget till slut kunde komma undan med en 7-5-seger efter ett sent sista mål av Alicia Fylke. Noterbart: backen Stephanie Boberg gjorde mål igen – hennes 15:e (!) i höst. Galet bra.

***

Igår:

Pixbo – Dalen 8-3: Hade som sagt känn på att Pixbo skulle ta den här matchen och så blev det. Typisk seger för Pixbo numera också, känns det som, med en kompakt defensiv och utspridd offensiv med hela åtta (!) olika målskyttar. Pixbo är redan bra men jag tror man bara kommer bli bättre och bättre under säsongen. Publiksiffran på 187 (!) åskådare var dock genomusel, just nu förtjänar laget betydligt mer.

AIK – Mullsjö 3-4: Ledning med både 2-0 och 3-1, men det blev inga poäng för AIK ändå – och Mullsjö brukar ju bli bättre ju längre matcherna lider och nu var man också tunga på slutet och segermålet, gjort av Sebastian Palmqvist, kom i sista minuten. Oerhört starkt av västgötarna så klart, men även extra bittert för AIK som nu, för en gångs skull, inte läckte speciellt mycket bakåt.

Sirius – Rönnby  8-3: Wow, snacka om islossning för Sirius som efter en svag säsongsstart nu krutade in hela sex (!) mål i mittperioden mot Rönnby och den 7-1-ledningen man därmed fick med sig efter 40 minuter förvaltade man hela vägen in i kaklet. Sofie Paulsson var vassast framåt med ett hattrick.

Täby – Endre 7-6 (ot): När Louise Wickström matade in 6-4 i början av den tredje perioden kändes det väl som att Täby skulle ta det här, men Endre kom tillbaka och kvitterade genom Anna Moberg med bara sju sekunder kvar att spela. Täby fick dock sista ordet efter att Linnea Wiregård, en av lagets succévärvningar, avgjort på övertid. Noterbart: Sara Steen sköt tre mål för Endre.

***

Uppehåll!

Inför säsongen så satte jag flipp på Sirius och flopp på Helsingborg.
Utslaget hittills?
Precis tvärtom.
Att tippa är inte enkelt, det finns inga facit, men det är också tjusningen med idrott: att det inte alltid (eller typ aldrig) blir som vi har förväntat oss. Vi bjuds ständigt på flippar och floppar, en del mer väntade en andra.
En del har inte trott på Sirius alls trots en fin värvningslista, en del har trott att Helsingborg visst kan hävda sig trots spelartapp.
Det handlar ju om mer än spelare in och ut så klart.
Vilket de här lagen kanske får vara bevis för, även om vi inte ska rista saker i sten redan i slutet av oktober.
Vad har saknats i Sirius?
Det har varit mycket upp och ner, helt klart.
Tre av sex förluster har kommit med uddamålet, så Sirius är ju där och kunde med andra marginaler haft ett gäng poäng till, men samtidigt handlar marginaler sällan om tillfälligheter heller.
Det har varit blandad kompott i de individuella prestationerna. Joakim Olsson och Peter Berlin har burit offensiven, det finns mer att kräva av killar som Dan Johansson, Jakob Drews och Bobby Edberg.
Nygamle Tobias Steineck har inte orkat plocka upp Jarno Ihmes målvaktsmantel, i alla fall inte ännu.
Det kändes väl som att något var på gång efter pinnen mot Storvreta i derbyt, att man var på rätt väg, men sedan blev man brutalt straffade mot AIK och sedan utmanövrerade av ett smart Höllviken.
En seger på sju matcher, och då har man ändå mött lag som Örebro, AIK och Höllviken som man ska slå om man ska vara ett slutspelslag i år. Nej, det är långt ifrån flipp i Sirius än så länge.
Vad har klaffat i Helsingborg?
Ja, Mika Kohonen sa det kanske bäst när han tyckte att det var en betydligt bättre balans i laget i år, trots att det kanske inte ser lika namnkunnigt ut på pappret som det gjorde ifjol.
Andreas Lindholm och Daniel Sebek har varit bättre än jag trodde – men framförallt har man lyft det kollektiva försvarsspelet.
Jonathan Nilsson har tagit ett kliv till framåt, Nico Salo har blivit den där speldosan som man hoppades och med Patric Johansson som coach så har man raderat de där språkbarriärerna mellan tränare och spelare som säkerligen var något av ett störningsmoment ifjol, kan jag tänka.
Sedan får vi se var det tar vägen, Helsingborg har ju efter den fina starten faktiskt förlorat tre av de fyra senaste matcherna, blev förnedrade uppe i Falun senast (2-12), och har ju sedan tidigare ett rykte om sig att vara ett jojo-lag.
Truppen är tunn precis som ifjol. Då toppade FCH tabellen vid jul, men föll som en sten under våren och tog sig till slut med nöd och näppe till slutspel.
Hittills är det ändå flipp på Helsingborg och flopp på Sirius i min bok, tvärtemot mina profetior, men… ja, vi får se när vi summerar efter 32 omgångar.
I helgen möts lagen.
Hur det går?
Känns öppet…
Men annorlunda notering: Sirius är seriens bästa lag i powerplay hittills – medan Helsingborg är sämst. På tal om flipp och flopp, alltså.

***

Då tippar vi helgens matcher och herrarna är först ut!

Lördag:

Pixbo – Dalen 1: Jag gillar vad jag sett från Pixbo hittills och är jag till och med ganska säker på att man drar in en trea. Man har ett lika uppoffrande försvarsspel som gästande Dalen, men just nu – som jag upplever det – en spetsigare offensiv med en uppvarvande Martin Östholm som ser betydligt bättre ut än den trötta fjolårssäsongen. Max Wahlgren pytsar in ett par kassar.

AIK – Mullsjö 2: Jag har egentligen svårt att se AIK stå emot ett malande Mullsjö över 60 minuter, men gästernas bortafacit hittills imponerar inte alls, straffsegern mot Dalen i Umeå senast till trots. Västgötarna sitter dock på en helt annan bredd och spets i sin trupp, och någonstans tror jag ändå det ger utdelning. AIK kan säkert starta vasst, men Mullsjö brukar växa med matcherna.

Söndag:

Thorengruppen – Linköping 2: Thorengruppen har bara vunnit en av sju matcher, men känslan är ändå att laget varvat upp spelmässigt på slutet och jag tror man har en bra chans att plocka den här matchen… men jag ser också ett Linköping som växer in i Andreas Harnesks innebandy. Östgötarna är en bergochdalbana hittills, men jag tror man tar alla pinnarna uppe i Umeå. Varför? Berömda magkänslan.

Storvreta – Växjö 1: Intressant match mellan två förväntade topplag och guldaspiranter, där båda varvat upp under hösten. Storvreta har faktiskt inte lämnat någon match utan poäng ännu, och jag tror inte man gör det här heller, även om det blir en oerhört tuff match. Växjö brukar av tradition ha svårt uppe i Uppsala. Mest intressant är så klart Alexander Rudds eventuella comeback – helgens höjdpunkt.

Helsingborg – Sirius 1: Inför säsongen så floppade jag Helsingborg och flippade Sirius, men hittills har det varit precis tvärtom – vilket också medför att jag är imponerad av Helsingborg och besviken över Sirius, och så klart klämmer in en etta här. Helsingborg har visat bättre takter och lär vara revanschsugna så det smäller efter förnedringen mot Falun senast.

Höllviken – Örebro 1: Två lag med motsatt formkurva, där Höllviken efter en trevande start spelat upp sig ordentligt och där Örebro efter en sensationell start åkt på ett par tunga plumpar. Höllviken har bra stäm just nu i försvarsspelet, har flera spelare som leverera och en Johannes Wilhelmsson i toppslag – och jag tror man kommer frustrera Örebro tillräckligt för att plocka hem den här fajten.

Jönköping – Falun 2: Ja, det är bara att konstatera att Falun är så där förbaskat bra i år igen. Man toppar tabellen, har vunnit alla matcher och vräker in mål i sedvanlig ordning, trots att spjutspetsarna har en bit kvar till toppformen. Allt annat än en (klar) bortaseger här får anses vara en sensation, även om JIK spelat upp sig i de senaste matcherna.

Damerna då!

Lördag:

Täby – Endre 1: Intressant toppmatch. Endres segersvit tog ju slut senast mot Iksu och frågan är hur gotländskorna hanterar det – för det är ju första gången i år man måste hantera ett nederlag. Täby är i kanonform, har gjort 31 mål i de tre senaste matcherna och har hemmaplan – det tror jag räcker för att spela hem en trea här.

Sirius – Rönnby 2: Sirius säsongsstart är allt annat än en munter historia och laget har bara vunnit en av åtta matcher hittills. Man har bland annat tre tuffa uddamålsförluster de fyra senaste omgångarna. Rönnby har gjort det bra hittills och jag tror man snor en trea uppe i Uppsala också, även om det inte blir någon lätt match. Ska vi gissa på en uddamålsvinst?

Söndag:

Linköping – Warberg X: Både Linköping och Warberg har spelat in en del poäng på sistone och huserar nu runt slutspelsstrecket snarare än nedflyttningsstrecket, och det är inget snack om att det är viktiga poäng på spel här – dels för att stanna kvar i slutspelskampen, dels för att distansera sig ytterligare nedåt. Svårbedömt, känner att Warberg är något vassare men Linköping är hemma, så kompromissar in ett kryss.

Karlstad – Dalen X: Karlstad har kraschat rejält senaste matcherna, där man efter torskarna mot topplagen Kais Mora och Endre föll mot Jönköping senast. Självförtroendet lär knappast vara det bästa. Dalen är kluriga, blandar och ger, håller ofta ner siffrorna – och kan absolut sno en poäng här.

Iksu – Malmö 1: Iksu har vaknat till på riktigt nu känns det som och tog en tung skalp borta mot Endre senast. Malmö, som blev utklassade av just Iksu i förra årets kvartsfinal, har det desto tyngre, har torskat fem raka matcher och lär knappast ha något att hämta i den här matchen heller. Klar etta.

Pixbo – Jönköping 1: Pixbo är väldigt, väldigt bra i år igen – och coach Per Tjusberg har lyckats föra vidare vinnartraditionen från Jonas Eliassons år i båset. Pixbo har vunnit alla matcher utom en – mot Iksu – och lär plocka ner Jönköping också, även om nykomlingen varit överraskande bra hittills och närmast kommer från en fin skalp mot Karlstad.

Kais Mora – Telge 1: Omgångens mest givna etta? Kais Mora har en offensiv arsenal som är fantastisk med speluppläggaren Anna Wijk och målspottaren Malin Andréason i främsta ledet. Telge ligger sist i tabellen, har bara vunnit en match och har släppt in 35 mål på de tre senaste matcherna. Det finns en uppenbar risk att läckaget bakåt fortsätter under söndagen, för Kais Mora lär inte spara på krutet.

***

Full bevakning på söndag, som vanligt!

Jag älskar de här sagorna som händer titt som tätt i innebandy.
Superunga spelare som kliver in och tar för sig, pensionerade lirare som kliver in och levererar, doldisar som kommer från ingenstans och gör bra ifrån sig, ”late bloomer”-spelare som helt plötsligt blommar.
Någonstans kan man tycka att det är ett svaghetstecken för sporten att fjunisar, pensionärer och spelare som harvat i obskyra serier helt plötsligt bara kliver in och lirar SSL som de aldrig gjort annat, men jag tycker nog att det är en stor tjusning med sporten, inte minst för att det skapar historier och sagor.
När Höllviken 6-2-vann borta mot Sirius idag så var Johannes Wilhelmsson bäst på plan, sköt tre mål och var segerorganisatör.Samtidigt charmas jag mest av sagan om Dennis Sjöstedt.
25-åringen som gör sin första säsong i SSL, som sköt sitt sjätte (!) mål för säsongen i matchen, och som varit väldigt bra hittills.
Hans resa till SSL är galen.
Jag ger er den i punktform:
* Var stortalang som gick på RIG och sprutade in mål sista året (41 mål på 22 matcher) i samma femma som Alexander Rudd, Albin Sjögren, Emil Johansson och Adam Fredriksson.
* Fick inga SSL-anbud efter RIG och hamnade i division ett och Engelholm.
* Spelade året efter allsvenskt med Höllviken, men lämnade efter halva säsongen och missade lagets kval och första resa upp till SSL.
* Spelade sedan flera år i division två.
* Anställdes våren 2016 som ny ungdomsansvarig i Höllviken – och spelade i klubbens division tre-lag ifjol.
* Flyttades upp i SSL-laget till i år, för han ville göra en sista satsning, men skulle inleda i division två – men då stack Ted Nivestam sent under sommaren och det blev skarpt läge omgående.
* Starten i SSL: sex mål på sju matcher.
Ja, det är i innebandy det händer.
Stortalangen som tappade gnistan blev anställd som ungdomsansvarig i Höllviken och gör nu succé i SSL.
– Det låter ju ganska sjukt faktiskt när man sammanfattar historien så, sa Dennis Sjöstedt till mig.
Ja, det är den.
Fast lika underbar.
Det är aldrig för sent, uppenbarligen.
Sedan är det ju så: tappar man gnistan, som Dennis Sjöstedt gjorde, så är det så. Då går det inte bli bra.
Det har tagit tid.
Men nu är SSL-strålglansen här.
– Det kändes som det bästa tillfället nu, sa han.
Så är det.
Starkt av Höllviken att ta en bortatrea mot Sirius så klart, men skåningarna har varvat upp under hösten och får numera ändå betecknas som ett solitt SSL-lag. JW har vaknat, nu väntar vi bara på Pontus Karlson också.
Sirius?
Ja, har en hel del att grubbla över.

***

Linköpings superfemma levererar igen.
Matej Jendrisak (2+3), Gustav Fritzell (2+1) och Johannes Jokinen (1+1) låg bakom fem mål i den solida 9-3-segern mot AIK.
Anton Karlsson och Joel Dagman lirar backar bakom den där trion.
En femma som är lagets lok.
Matej Jendrisak – som nu, något sensationellt, toppar poängligan i SSL – är ju själva kolugnen i det där loket. Det slutar liksom aldrig att gå, han bara maler, maler, maler och maler.
Att han toppar poängligan är en sak, han gör så mycket mer.
En av SSL:s absolut bästa spelare, alla kategorier.
Coach Andreas Harnesk hade bara superlativ att säga om toppfemman också:
– De är värda entrépengen på egen hand, sa han.
– Jag bryr mig inte om de leder några poängligor eller så, huvudsaken är att de leder laget som de gör.
Linköping har varit lite upp och ner hittills, men i takt med att Harnesks nya tankar sätter sig så kommer laget bli bra.
Harnesk berättade att laget gör minst mål på offensiva omställningar i SSL – och släpper in mest mål på spelvändningar mot sig.
Mardrömsstatistik innebandy.
Men han tyckte det var logiskt med tanke på den nya offensivare ideologin, att man håller på att sätta positionsspelet när man tappar boll, och var inte orolig alls. Han hyllade istället hängivenheten i gruppen.
Det ska bli spännande att följa lagets resa.
Ungefär lika spännande som att följa AIK, som fortsätter att läcka som ett såll. Nio insläppta bollar till idag, 51 insläppta på bara sju matcher och ett nedflyttningsstreck som skrapar i fotsulorna.
Det där baklängesrasslet håller inte.

***

Okej, alle man ur huse!
Ner i källaren, upp på vinden, ut i garaget och rota på. Någon sitter säkert på en uppsättning av de där svarta bladen som inte tillverkas längre som Ketil Kronberg så gärna vill ha.
Han sa ju, om än med glimten i ögat, att han nog lägger av när han inte har några blad kvar eftersom han inte vill byta, och det kan vi ju liksom inte acceptera.
37-åringen gjorde tre mål mot Mullsjö idag, inklusive det där 5-5-målet (klassisk köksväg!) som sedermera tog matchen till övertid och straffar, där Umeålaget till slut dock fick ge sig efter att Daniel Gidske – överallt dessa norrmän! – avgjort.
Gidske som ju allmänt är känd som en oerhört vass straffskytt, men som – om jag inte missminner mig – bränt en hel del straffar senaste åren.
Fredrik Edholm, han som är skadad och bara med för att lägga straffar, sa att han inte missat någon straff på länge när jag surrade med honom tidigare i hösts – men just ikväll så brände han.
Starkt av Mullsjö att ta två poäng mot Dalen på bortaplan så klart, där David Gillek äntligen fick sätta en kasse till, där Kim Ganevik fick tysta hemmapubliken med mål efter en indianare, där västgötarna äntligen fick vinna på bortaplan vilket man misslyckats med tidigare.
Matchens mål?
Ja, det gjorde hemmalaget:
Viktor Nystedts långpaj från egen zon till Daniel Sonidsson vid stolpen som på något vackert och underligt sätt lyckades styra in bollen.

***

Damerna idag:

Endre – Iksu 3-6: Ja, så tog då Endres segersvit slut. Gotländskorna hämtade upp dubbla underlägen till kryss-läge och gjorde 3-3 i mitten av tredje perioden, men när Iksu strax därefter gjorde 4-3 så orkade man inte svara. Sofia Joelsson, som gjort kometkarriär i SSL och numera är ett målskjutande yrväder av yppersta snitt, sköt tre av målen för de regerande mästarna som, till synes, börjar hitta formen.

Jönköping – Karlstad 7-4: Jönköping i allmänhet och Cajsa Elm i synnerhet fortsätter att gå från klarhet till klarhet. Att klå Karlstad, trots värmländskornas något risiga form för tillfället, är så klart en rejäl skalp. Och ja, Elm är ju en dundersuccé, 17-åringen som ”bara” gjorde sju mål i Allsvenskan ifjol, som nu redan – tack vare två mål idag – gjort åtta mål och 14 poäng och är tolva i poängligan, på samma antal pinnar som till exempel Ellen Rasmussen, Jennifer Stålhult och Sara Steen. Det säger en hel del.

Dalen – Linköping 2-3: Linköping lyckades vända och ordna seger i slutskedet. Dalen hade en 2-1-ledning till bara tre minuter kvar kvar, då klev Julia Sidklev Persson fram: hon spelade fram Hanna Garman till 2-2 och satte sedan själv 3-2 med bara dryga minuten kvar att spela. Linköping som därmed passerade Dalen i tabellen och skaffade bättre utgångsläge i den just nu tuffa bottenstriden, där både Malmö och Karlstad, och i viss mån Sirius, något överraskande är inblandade.

***

Igår!

Örebro – Jönköping 3-10: Nykomlingarna har ju haft vitt skilda verkligheter i säsongsöppningen, men när de möttes så var det omvänt scenario. Örebro öppnade ju fint, hade ledningen med både 2-0 och 3-1, men i den andra perioden tog Jönköping över totalt och vann till slut klart rättvist. JIK som verkligen spelat upp sig de senaste matcherna, som gjort bra prestationer tre matcher i rad, och som också spelat in sex poäng under den perioden (som jag själv målade upp som en nyckelperiod tidigare).

Växjö – Thorengruppen 7-3: Nej, Thorengruppen orkade inte ta en tredje raka vinst mot Växjö, utan föll mot smålänningarna på bortaplan och det blev ganska klar målmässig differens till slut. TTG ledde ju annars med 3-1 en bit in i andra akten. Växjös Karljohan Ahlroth är föresten het som en spis just nu: efter fyra poänglösa matcher i säsongsinledningen så har han nu gjort åtta poäng på tre matcher, inklusive tre pinnar mot TTG.

Pixbo – Storvreta 4-7: Starkt av Storvreta att vinna borta mot Pixbo ändå, tycker jag. Det stod 4-4 efter två perioder innan stjärnförvärvet Valdemar Ahlroth forcerade in 5-4-bollen i början av tredje, och den ledningen orkade man hålla och utöka med ett par mål i tom bur i slutet. Alexander Rudd fanns med på Storvreta-bänken och det uppges nu att han är nära en comeback. Sista försöket, som han själv kallat det. Det blev ingen speltid den här matchen i alla fall.

Falun – Helsingborg 12-2: Att Falun skulle ta den här matchen var inte speciellt oväntat med tanke på att man vunnit alla matcher hittills och att formen är på uppåtgående, men att det skulle bli tvåsiffrigt, och tio måls skillnad, är ju ändå anmärkningsvärt. Nåväl, när Falun är bra så är man ruggigt bra. Dalalaget hade hela fyra tvåmålsskyttar, bland dem Omar Aldeeb och Alexander Galante Carlström.

Telge – Pixbo 6-11: Wow, Stephanie Boberg. Landslagsbacken dundrade in hela fem mål! Mina ord om Pixbo är utnötta och uttråkade, men det går liksom inte säga annat än att backarna i laget är grundfundamentet, så väl defensivt som offensivt. Man är fantastiskt täta framåt, och backarna vräker in mål framåt. Boberg har ju gjort 14 (!) mål hittills i år, bara Täbys Julia Croneld (15 mål) är bättre i hela SSL.

Warberg – Sirius 5-4: Ida Örnqvist är i grunden back, och det var som det hon värvades från Tyresö Trollbäcken, men får nu lira forward i Warberg – och gjorde det riktigt bra mot Sirius där hon dunkade in hela tre mål. 19-åringen var ju den som avgjorde matchen med sitt 5-4-mål också, och det var så klart viktiga pinnar för Warberg. Sirius är i rejäl brygga, har bara vunnit en av åtta matcher och ligger näst sist i tabellen.

Malmö – Kais Mora 2-9: Beverly Smedenäs gjorde comeback i Malmös kasse, men det hjälpte föga mot offensiva maskinen Kais Mora som tog en lika solid som klar 9-2-seger. Ja, det stod 4-0 innan sju minuter var spelat, så det var ju avgjort innan det knappt börjat. Glödheta målskytten Malin Andréason skickade in två nya mål och har verkligen gjort en sensationellt vass comeback efter förra vinterns barnafödande.

***

På återseende nästa helg!

Okej, jag ska inte vara negativ, men när jag satt och scrollade lite statistik inför helgen så reagerade på några spelare som hade gjort få mål.
Spelare som brukar göra mycket mål eller som man hade förväntat sig skulle mata in en del bollar.
Var tog målen vägen?
Handlar det om svaga starter, eller något annat?
Här är sju spelare, utan inbördes rangordning, som jag reagerade över!
# Patrik Hagberg, AIK, 1 mål
Veteranen som numera lyssnar till kroppen och tar ett år i taget, men som alltjämt ska vara en vass snajper. 33-åringen har dubbla 24-målssäsonger i ryggen men har bara lyckats peta in en enda boll hittills under säsongen. Börjar åldern ta ut sin rätt, eller har det med AIK:s svajiga start i allmänhet att göra?
# Nico Salo, Helsingborg, 0 mål
Stjärnvärvningen inför i år. Missförstå inte, jag gillar verkligen vad jag sett från den finske stjärnan hittills, en spelare som kan diktera tempo, höja sin omgivning och som har stor del i Helsingborgs fina start, och det är ingen utpräglad poängspelare, men visst är det anmärkningsvärt att målkolumnen lyser rött?
# Pontus Karlson, Höllviken, 3 mål
Jo, PK9, ni vet han världsettan i NHL18, har gjort tre mål hittills och det är inte uselt, men inte heller i paritet med vad han kan producera. Minst ett mål per match bör det kunna komma från Höllvikens spjutspets, som inte riktigt sett så vass ut hittills som han stundtals gjorde ifjol.
# Alexander Galante Carlström, Falun, 3 mål
Att det skulle bli svårt att upprepa fjolårets magiska 68 mål på 31 matcher var väntat, men nog hade vi trott på åtminstone över ett mål per match, oavsett skadeproblem eller inte (han spelar ju trots allt…). Falun har plockat poäng på löpande band i inledningen, men Galante Carlström har inte gnistrat ännu.
# David Gillek, Mullsjö, 1 mål
Veteranen, med sin unika kombination av rivighet och finess, har haft svårt att komma till i offensiven i inledningen och även om den offensiva bredden i årets Mullsjö är den bästa någonsin, och det finns gott om målmässig avlastning, så är så klart blott en enda kasse en bra bit under Gillek-kapaciteten.
# Henrik Stenberg, Storvreta, 1 mål
En av världens bästa spelare runt målburen har noterat en radda assist i inledningen, men har inte kommit åt målmaskorna. Istället är det kedjekamraten Jimmie Pettersson som haft hand om målskyttet. Gjorde 32 påsar ifjol och brukar vara som bäst när det gäller som mest, och kanske väntar på de större matcherna…?
# Tobias Bergfors, Thorengruppen, 1 mål
Fjolårets mest galna uppvaknande när han gick från bänken i allsvenska Djurgården till succéspel i SSL med Thorengruppen – och nog trodde man att det skulle bli kontinuerlig leverans i år. Nu har TTG gått kräftgång allmänt, men ett mål från Bergfors känns blekt. Målet kom dock senast, så det kanske släpper nu?

***

Dags att tippa helgens matcher.

Herrarna först!

Lördag:

Örebro – Jönköping 1: Örebro har fått en riktigt bra start på serien och nu har det gått så pass många omgångar att det känns som man kommer vara med och bråka på allvar i vinter. Någon slagpåse är det i alla fall inte tal om. JIK har haft en betydligt tuffare start och saknar spetskompetensen som Örebro har – så tror hemmalaget vinner det här nykomlingsmötet.

Växjö – Thorengruppen X: Ny säsong, nya spelare och nya förutsättningar, men samtidigt brukar traditionens makt vara stark – om vi nu kan kalla en säsong och två matcher en tradition. Oavsett, Thorengruppen vann båda mötena ifjol och verkar gilla Växjö så här långt. TTG slog tillbaka Örebro senast och verkar vara på gång, så det kan absolut bli poäng här. Dunkar in ett kryss.

Pixbo – Storvreta X: Pixbos solida defensiv och vassa omställningar har skapat poängchans i alla matcher hittills och jag tror inte det blir någon skillnad här. För Storvreta är nyckeln att ta kampen, tar man inte den så tror jag Pixbo vinner, trots Storvretas betydligt vassare spets. Svårbedömd match överlag, men dunkar in ett kryss.

Falun – Helsingborg 1: Falun har vunnit alla matcher hittills under säsongen, där man efter en med Falun-mått mätt knackig inledning börjat varva upp ordentligt, trots att stjärnorna fortfarande har en bit kvar till toppform. Inte minst Alexander Galante Carlström och Emil Johansson har mer i sig. Oavsett, det Falun har här och nu räcker för seger hemma mot Helsingborg.

Söndag:

Sirius – Höllviken 2: Var har vi Sirius egentligen? På pappet sitter man på ett spännande lag, ett av de bästa Sirius på länge, men än så länge har det inte sprakat på plan. Det har liksom saknats något. Att då möta ett slitande, skottäckande och moralstarkt Höllviken i bra form är inte enkelt och kan frustrera vem som helst. Tror skåningarna kan ta alla poängen här.

Linköping – AIK 1: AIK får vara en gåta hittills, man har vunnit två matcher och då har man vunnit stort och klart, men man har också åkt på rejäla smällar. Ojämnheten personifierad på något sätt, även om det varit mer ner än upp hittills. Linköping har också blandat lite, men känns mer gedigna och ska ta den här matchen ledda av nya superduon Matej Jendrisak och Johannes Jokinen.

Dalen – Mullsjö 2: En svår match. Mullsjö må vara på rätt väg, men är absolut inte så bra som man ska kunna vara på med det lag man har. Samtidigt bör man ha tillräckligt med offensiva vapen för att montera ner Dalen, kan man tycka. Hemmalaget har en diger skadelista men ändå ett bra kollektiv… så, nja. Trycker in en tvåa på Mullsjö ändå, baserat på magkänsla.

Damerna då!

Lördag:

Telge – Pixbo 2: Det här känns som en av helgens mest givna matcher, för Pixbo känns otroligt stabila och det känns föga troligt att man skulle rasa ihop mot nykomlingen Telge som står på fyra raka nederlag och som släppt in 24 mål (mot Iksu och Täby) i de två senaste omgångarna. Framförallt så kommer Telge inte orka forcera Pixbos tunga försvarslås.

Warberg – Sirius 1: Klurig match mellan två lag som blandat och gett en hel del hittills. Tipset går nog ändå till Warberg som jag upplever är något stabilare, som kommer från en bra helg och som har hemmaplan. Sirius har faktiskt bara vunnit en match hittills och hade det jobbigt med målskyttet förra helgen.

Malmö – Kais Mora 2: Fem poäng på sju matcher känns i snålaste laget för Malmö även om man mött en del tuffa lag. Här har man så klart ingen chans, Kais Mora är en offensiv maskin som kommer vinna tämligen klart, det är jag övertygad om. Spetsspelarna Anna Wijk, Malin Andréason och Therése Karlsson är inte minst i riktigt vass poängform.

Söndag:

Endre – Iksu 1: Hyperintressant match så klart mellan ett Endre som gått rent hittills och ett Iksu som varvat upp på slutet. En riktig smällkaramell och det lär bli en höjdare. Hur går det? Känns hyfsat öppet, men drar ändå in en etta eftersom gotländskorna bevisligen är i riktigt vass form. Samtidigt: Iksu har 26-5 i målskillnad tre senaste matcherna. Oavsett: stjärnmöte.

Jönköping – Karlstad 2: Karlstad har en tung helg bakom sig med förluster mot Iksu och Endre, och är så klart revanschsugna. Jag tror det blir gaspedalen i botten mot Jönköping och att Jessika Eriksson, som efter poängexplosionen i säsongsinledningen ”bara” noterade en assist förra helgen, gnistrar igen. Nykomlingen JIK har gjort det bra hittills, men också blandat och gett en del.

Dalen – Linköping X: Av känslan i säsongsinledningen så är det här två lag som kommer att slåss för att undvika nedflyttningsstrecket, så det är klart att det är oerhört viktiga poäng på spel här. Tror på en jämn och tämligen målsnål historia och det doftar kryss så det sjunger om det.

***

Igår:

Rönnby – Täby 4-9: Wow, Julia Croneld satte sex bollar. Galet bra så klart. 20-åringen kändes ju som en succé ifjol när hon gjorde 16 mål på 26 matcher i Tyresö-Trollbäcken, men nu har hon redan gjort 15 mål på åtta matcher i höst och tagit plats i Täbys spetsiga förstafemma. Som sagt, Täby har värvat grymt bra till i år, och får man ihop alla pusselbitar så är man en rejäl guldutmanare. Definitivt.

***

Intensiv helg!