Vi ska tala i vårt helt egna tonläge
avCiao Kristina,
vet att du är på resande fot. Så jag skriver igen, här i den kalla februarieftermiddagen med drivande moln och skiftande skyar.
Nu börjar det stora äventyret.
Jag är glad att dela det, med dig – och med våra läsare.
Läsare vi ska ta i handen och ta med till alla våra ställen.
Till Italien, till Rom, ditt och även mitt Rom. Och även till Paris och andra ställen dit jobbet och
livet tar oss. I vår blogg kan vi ge det artiklar och krönikor inte alltid kan ge, ta med läsarna
bakom kulisserna, bjuda på det där extra.
Till Italien, till Rom, ditt och även mitt Rom. Och även till Paris och andra ställen dit jobbet och
livet tar oss. I vår blogg kan vi ge det artiklar och krönikor inte alltid kan ge, ta med läsarna
bakom kulisserna, bjuda på det där extra.
Jag är också glad att vi kan göra det i ett smeksamt tonläge också. Utan påhopp på kollegor
och konkurrenter. utan den brist på eftertanke och medkänsla som riskerar att uppstå när
skrivandet går för fort och hetsigt. Att tänka innan man skriver.
Bortanför twitter och alla de andra kapplöpningarna i sociala medier kan vi här sjunga långsamhetens lov.
Och vi ska göra det i vår ton.
Två kvinnor med vår erfarenhet, våra unika kontakter, våra inblickar, tankar och framför allt
på vårt sätt.
Vi kan inte ses på en kaffe och ett gott samtal varje dag, som på bilden här ovan.
Men jag tror som du, här i bloggen kan vi föra det samtalet ändå, om stort och smått, högt och lågt,
viktigt och oviktigt.
Men jag tror som du, här i bloggen kan vi föra det samtalet ändå, om stort och smått, högt och lågt,
viktigt och oviktigt.
Kafferep är kanske något gammeldags och tantigt. Desto bättre, vi kör vårt race.
Vårt kaffe kommer att vara starkt, och vårt samtal ännu starkare.
Jag hoppas att många vill sitta ner med oss vid fikabordet.
Vårt kaffe kommer att vara starkt, och vårt samtal ännu starkare.
Jag hoppas att många vill sitta ner med oss vid fikabordet.
Kram och buona serata, trevlig kväll
Skål! Och var, om inte framför Phanteon, i Roms äldsta, vackraste kvartér…Baci, till dig och alla läsare.