Ciao Jenny,

Vilken kärleksförklaring till Milan! Jag har också ett väldigt gott öga till klubben av många skäl. När jag bodde i Milano var jag ofta på Milanello. Det var helt otroligt enkelt att jobba där då. Vi stod i backen till vänster om klubbhuset och väntade på spelarena när de kom från träningen. Det var bara att haffa vem man ville eller de som hade lust att prata. Jag har gjort oräkneliga intervjuer där, med alla från Marco van Basten (ja, faktiskt), till Paolo Maldini, Ronaldo, Kakà och Seedorf. Den ende som uteblev en gång var Weah. Han var förbannad eftersom Milan hade förlorat en viktig match dagen innan och kom helt enkelt inte. Där stod vi med kamera, mick och förberedda frågor och kände oss som idioter.

 

Milans pressavdelning är fortfarande mästare på att göra journalisternas jobb enklare och smidigare. Just nu känns det lite segt, eftersom krisen är så djup. Tänkte jag skulle titta upp på Casa Milan lite längre fram i veckan när jag är i Milan. Kan jag hälsa från dig? Det svåra för mig är att jag inte alltid jobbar med fotboll. Då krävs det mer för att upprätthålla kontakter, både med kollegor och pressavdelningar och jag är inte så bra på det.

Tror du inte att de trots allt behåller Inzaghi säsongen ut? Är det någon mening att byta så här sent? Men visst är det ett stort problem för dem att inte märkas och synas i Europa, både prestigemässigt och ekonomiskt. Klubbarna drar ju in en enorm massa pengar med Champions League. Jag tror definitivt att en del av problemen beror på att Berlusconi har blivit gammal och har tröttnat på sin leksak.

 

Så till kvällens stormatch på Olympiastadion. Allegri sade alltså att matchen inte skulle bli avgörande och trots att jag är övertygad om att han menade motsatsen, blev det så. Avståndet mellan tabellens två första lag är fortsatt nio poäng, ett stort men likväl inte omöjligt avstånd. Mirakel sker och har skett. Om man tittar på Juventus fem sista matcher ser det ut så här:

oavgjort, seger, oavgjort, seger, oavgjort.

För Romas del ser det ut så här:

Oavgjort, oavgjort, oavgjort, seger, oavgjort

Det är alltså inte bara Roma som vacklar. Det var starkt att hinna ikapp Juventus i kväll, trots utvisningen av Torosidis och Tevez magiska, till mål förvandlade frispark. Keita räddade gladiatorernas heder på passning av Florenzi. Napolis förlust mot Torino gör att det är lite tryggare bakåt också. Insomma, en hygglig början på den nya veckan.

Jag förbereder mig för min återresa till Rom och hoppas att jag inte strandar på Kastrup på grund av strejkerna. Ta väl hand om dig

Kristina

 

PS Höll föredrag i kväll i Lund för en grupp människor som bara ville veta mer och mer om Italien, livet, maten, påven, politiken, fotbollen. Det är lika roligt varje gång. Nu kommer det att ta en stund att varva ner. Jag skulle förstås ha tagit en bild, men jag glömmer det alltid.