God morgon kära Kristina,

solen lyser över Stockholm som om den också ville vara med och fira 8 mars. På min tv rullar Vasaloppet för fullt och inget passar väl bättre än att förena dessa ting och ansluta till dig i debatten.

Jag börjar med att ge dig och er andra  min krönika i dagens tidning. Om de kvinnor som i löstmustasch och låtsasskägg trotsade förbudet mot damåkare i Vasaloppet. Inte förrän 1981 hävdes förbudet mot kvinnliga åkare och det känns lika obegripligt sent för ett modernt land som Sverige, som skamligt.

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wegerup/article20432805.ab

Så där ser man, att kvinnokampen går utmärkt att föra i lösskägg i skidspåret. Och naturligtvis även i läppstift. Jag tycker Lena Andersson är helt ur spår. Visst är det ett problem i grunden, att kvinna blir man, man är det inte, bara av sig själv. I barnböckerna är pappa kanin bara kanin. Mamma kanin har förkläde eller rosett, för att markera att hon är kvinna.

Det viktiga är att alla kvinnor väljer själva hur de vill se ut, att gamla tiders tvång kring hur en dam borde vara och se ut i mycket är borta. Även inom idrotten hördes länge protester mot just klädseln, det var inte lämpligt att kvinnor tävlade i tajta kläder eller korta shorts. De protester som för övrigt fortfarande kommer på tal i vissa länder, som när Saudiarabien vinkade för att vilja arrangera OS och ville dumpa kvinnorna i Bahrain. Självklart ska länder utan jämställdhet aldrig få arrangera stora internationella mästerskap.

Med detta sagt, så ska kvinnor samtidigt inte behöva se ut som män för att bli tagna på allvar. Vare sig i skidspåret eller i riksdagen. Jag har aldrig duckat för en strid, som du vet. Men det innebär inte att jag inte kan njuta av att sminka mig och dra på spetsunderkläder under en figurnära klänning. Det är ljuvligt att vara kvinna. Och ett av våra privilegier är att vi kan bättra på naturen. Det finns det många karlar som skulle vilja med.

Och, som du skriver, männen gör det ju redan. Titta på Totti, ja. David Beckham, Zlatan, alla de stora manliga stjärnorna. Rakade, vaxade, med plockade ögonbryn och fin hy efter ansiktsbehandlingar. De sminkar sig inte nej, men visst vårdar de också sin look, även på planen.

Det är bara att se på Zlatan nu och för femton år sen, skillnaden i utseendet. Den är slående. Där ser man vad pengar och kravet på att se bra ut i en viss position gör.

Sen kan man ju djupt beklaga ytligheten i vår tid. Men å andra sidan så har utseendet alltid haft betydelse, genom hela mänsklighetens historia.

Och jag är innerligt trött på att det alltid är kvinnor som skuldbeläggs för det. Vare sig det är kvinnliga politiker med dyra handväskor eller kvinnliga skidåkare med smink på sig.

Den 8 mars, på den internationella kvinnodagen, borde vi kunna lyfta blickarna högre än så.

Puss, nu ska jag ut och jogga i vårsolen. Utan smink, i mina rysliga gamla mysbyxor.

Favorit i garderoben. Che bello essere donna. Så härligt att vara kvinna.