Kära Jenny,

Solförmörkelsen som drabbade jorden, drabbade Rom redan i går kväll. Jag vaknade till ett kvarter i chocktillstånd, efter att torsdagskvällen var tyst som graven. Luciano med Pizzerian på hörnet höll på att ställa ut lunchborden med bister uppsyn. När han ser ut så där vet jag att det inte är någon idé att försöka prata. Stämningen i staden är tyvärr som i en västernfilm inför en duell. På söndag måste de gulröda få ordning på leden, hur det nu ska gå till.

Bilden av Romas spelare som fullständigt handlingsförlamade när Basanta nickar bollen i mål och det står 3-0 till Fiorentina efter 20 minuter, borrar sig fast. Vad var det egentligen som hände där på Olympiastadion? Inga kan som Gladiatorerna förvåna, i fram- och motgång. Även när det går dåligt löper de linan ut. Aldrig något ljummet mitt emellan, nej, brakförlust utan bandage och krusiduller. Roma är allt eller inget. Det är något stort även i detta.

Nu letar alla efter roten till det onda. Jag misstänker att brakförlusten mot Bayern i höstas ruckade spelarnas tro på sig själva. Resten är en kombination av olyckliga faktorer från spelarköp och försäljningar som slagit fel (läs Iturbe och Destro), till att Garcia har förlorat sitt lugn och sina idéer, till allmän kortslutning och möjligen förgiftning (detta är min egen komplott-teori som absolut ingen ska ta på allvar). När det inte går att acceptera verkligheten som den är, drabbas man av komplottsyndrom. Apollo 11 landade aldrig på månen, John Lennon är inte död, någon hällde psykofarmaka i Gladiatorernas vattenflaskor.

Ingen kan säga att vi romanisti har tur.

Juventus däremot, fick Monaco på sin lott i kvartsfinalen i Champions League! Makalöst! Men jag måste motvilligt erkänna att det var en fröjd att se dem mot Dortmund häromkvällen. Det är sällan en italiensk klubb spelar med en sådan rakbladsvass precision. Tevez är vad jag kallar ett lyckat köp. Att han ser ut som en trädstam med två fladdrande tickor till öron kan varken han eller någon annan hjälpa.

Det där var elakt, men mest avundsjukt.

Vad har du för dig i resten av veckan? Jag ska bevaka påven som i morgon åker till Neapelförorten Scampia, Europas största drogmarknad, med sina rivaliserande camorraklaner och stora fattigdom. Det är typiskt för Franciskus att välja sådana mål för sina resor. Han har varit på flyktingön Lampedusa, i det mest ’ndranghetatäta området i Calabrien, i Roms mest nergångna förorter.

Och så är det ju kulan i luften igen, med allt vad det innebär. Fredrik på Twitter tyckte att jag är onödigt melodramatisk angående Roma. Vadå, skriver han. På det här sättet blir det kanske två Romalag i Champions League vid sidan av Juventus nästa år. Ja, kanske till och med fyra om Fiorentina eller Napoli vinner Europa League.

Tack för den kommentaren. Naturligtvis blir man besviken och arg. Men fotboll är trots allt en världslig sak, inte jordens undergång eller det tredje världskriget. Nu tänker jag lämna mitt skrivbord och vandra ut i eftermiddagssolen. Jag har antecknat din glassbar och kontrar med Gelateria dei Gracchi, även den i Prati. Min favoritsmak vad gäller glass är pistasch och där gör dem den med nötter från Bronte på Sicilien, som ska vara de bästa i Italien. Jag brukar inte nörda ner mig på det här viset, men det händer.

Baci e abbracci!