Kristina, cara du, varför går jag aldrig och lägger mig i tid?

Nu sitter jag här och läser italienska tidningar på nätet, med fullmånen och stjärnorna i vacker nattlig show utanför köksfönstret. Sida upp och sida ner, tidning efter tidning. Max Allegri och Vincenzo Montella inför cupmötet. Banderollerna på Olimpico mot mördade Ciros mamma, under Roma-Napoli. Francesco Lodi om Parmas desperata kris: ”Jag varken spelar eller får lön på två månader”.

Och så Milan då, jag fick en del inside-information förra veckan och jag känner som du; vemod inför en storhetstid som aldrig kommer tillbaka men också längtan till en ny. Vad man än tycker om Berlusconi (och jag har många invändningar) var han en del av Milans och den italienska fotbollens storhetstid. Jag vill också se en stark calcio igen med stort spel och stora stjärnor. Och för det behövs som bekant stora pengar. Tyvärr innebär det ju, som du skriver, att utförsäljningarna lär fortsätta.

Apropå stjärnparader och oljepengar så såg du kanske OM-PSG i går? Jag var på plats hösten 2012 och 20123 i Marseille när PSG gästade då, och det är möten med en helt annan glöd än de flesta andra i franska ligan. ”Upp i röven, PSG”, som en OM-supporter uttryckte det så vackert, inför våra tv-kameror. Många liknar Marseille vid Neapel och jag kan förstå varför men håller ändå inte med. Städerna har en hel del sociala och historiska faktorer som förenar och är på samma gång ruffiga och vackra hamnstäder men ändå, för mig, helt väsensskilda.

Nå, senast jag var där vann PSG och så även nu, med en stark vändning från 1-2 till 3-2. En arg Cavani blev utbytt och han lär inte bli kvar efter sommaren. Frågan är vad som händer med Zlatan, om han också drar. Vet inte om du hunnit med att läsa, men mellan lagande av påsklamm och målande av ägg, skrev jag en nyhetsartikel i lördags, om den gode Ibra och att han sökt immigrantvisum på den amerikanska ambassaden i Paris. Oh la la, liksom.

Vi skriver inte att han är på väg till en amerikansk klubb, vissa källor hävdar att han ska spela in film/reklam i USA i sommar. Hur som helst är det intressant och fick som väntat stort genomslag i såväl England som Italien och Frankrike med artiklar och inslag i allt från SKY Sports till Le Parisien till Gazzettan och Corriere della Sera.

Han berör den gode Zlatan, ännu ett tag till.

Påsken är slut, nu väntar jobb med damlandslaget, mer Zlatan, nyhetskolumn, SVT-soffan och sen två intensiva veckor med resor till Paris och Barcelona. Vad händer hos dig, vad gör du, har pilgrimerna åter lämnat Rom?

Du får en bild från påskbrasan i Vessigebro i lördags kväll. Uppåt landet eldar man ju blott på Valborg men inte här nere. Kanske är det påskens bästa stund för mig, att stå vid elden under den blånande vårhimlen och tänka med milt vemod på det som varit och känna förväntan och förhoppningar för det som ska bli. Elden, så ursprunglig och fundamental för mänskligheten.

Vårdkasar i natten, tysta men trängande meddelanden, från en flammande höjd till en annan.

Hoppas min hälsning når dig nu i nattlig timme, buona notte cara,

Jenny

 

Fire, walk with me…