Karl-Erik Nilsson omvaldes enhälligt som ordförande för Svenska Fotbollförbundet i eftermiddags. Men frågetecknen kring Friends Arena kvarstår även efter årsmötet. SvFF kan tvingas ta hjälp av sponsorer för att hantera framtida förluster.

Fotbollsrörelsen var samlad på Norra Latin i Stockholm och det gick som vanligt lugnt tillväga. Tystnaden var kompakt efter att ekonomichefen Kjell Sahlström, revisorn Hans Bredberg och arenatalesmannen Sune Hellströmer redogjort för SvFF:s bild av den ekonomiska situationen och nationalarenan.

Inga frågor, ingen diskussion.

Karl-Erik Nilsson gav den kanske mest positiva bilden i sitt anförande:
– Vi har klarat alla våra åtagande till 31 december 2013. Efter hårt arbete har vi sålt en tredjedel av vårt ägande för hundra, friska förbehållslösa miljoner. I veckan presenterade vi en nyhet som innebär att vi slipper driftsansvaret från 1 januari 2015, sa Nilsson.

Men ”försäljningen” av 11,1 procent av ägandet är omdiskuterad. Tidigare i veckan sa Christopher Casselblad, ansvarig för investerarrelationer på Folksam, till min kollega Michael Wagner:
– Vi ser det här som en investering i Friends.
Innebär det att ni äger 11,1 procent av Friends i dag?
– Nej, det innebär att vi köpt en preferensaktie i ett samägt bolag. I det samägda bolaget är tillgången 11,1 procent av Friends. Vi har inte köpt aktier i Friends Arena.

När jag och TV4:s Olof Lundh intervjuade Karl-Erik Nilsson efter årsmötet blev han märkbart irriterad över vissa frågor:
Du sa på scen att ni har sålt innehav i Friends för hundra, friska, förbehållslösa miljoner. 
– Så är det.
Vem har ni sålt till?
– Folksam har köpt det och det är placerat i ett gemensamt bolag.
Är det då inte så att ni har sålt det delvis till er själva om det är ett samägt bolag?
– Ja men snälla Robert, nu måste du gå och få detta förklarat för dig. Vi har fått in etthundra miljoner kronor i Svenska Fotbollförbundets kassa. Vi har avyttrat en tredejedel av vårt ägande.
Frågar du Folksam så hävdar de att de inte äger några procent i Friends?
– I det gemensamma bolaget äger de 11,1 procent men det är Folksam som har finansierat hela den kostnaden.

När Lundh bröt in med en ny fråga blev Nilsson åter besvärad.
– Jo, men så här är det. Lyssnade ni på Sunes genomgång? Bolaget är ett 100 000-kronorsbolag där vi äger 83 procent av aktierna och vi har satsat 83 000 kronor. Det är 17 aktier kvar. Folksam har satsat 16 000 kronor för 16 aktier och hundra miljoner för den sista aktien. De pengarna har betalats till Svenska Fotbollförbundets kassa.

Sportbladet avslöjade i veckan att förlusterna väntas fortsätta för SvFF i ytterligare tre-fyra år även om det franska bolaget Lagardère tar över driften. När Sune Hellströmer var uppe på scen bekräftade han uppgifterna:
– Vi får vara beredda på förluster i flera år, sa Hellströmer.

Enligt Karl-Erik Nilsson handlar det om att förbundet har råd att täcka förluster för 20 miljoner kronor per år.
Ska övriga delägare betala mer om det överstiger 20 miljoner?
– Det behöver inte vara delägarna, det kan vara andra sponsorer som ställer upp. Men för att inte äventyra vår egen driftsverksamhet klarar vi en kostnad på 20 miljoner, det har vi budgeterat för. Blir det mer måste vi lösa det på annat sätt.
– Men jag är inte orolig, vi har ett fantastiskt bra samarbete med övriga delägare. Det är oerhört angeläget att fotbollen fungerar bra för det är arenans bästa gren.

Nilsson bekräftade vidare att förbundets målsättning i Arenabolaget, ägarbolaget, är att äga cirka tio procent mot dagens 22,2 procent (eller 33,3 beroende på hur man ser på Folksam-affären):
– Vi har sagt att det är en rimlig nivå, alltså en tredjedel av vårt ursprungliga ägande och då är det 11,1 procent, sa Karl-Erik Nilsson.

Årsmötets andra stora fråga, den om att bötessystemet för klubbarna ska förändras, berördes endast flyktigt. Som jag skriver i dagens tidning dröjer det ett år, till 2015, innan det nya systemet kan införas.

Jag frågade Sef-ordföranden Lars-Christer Olsson varför Elfsborg satt sig på tvären?
– Det var inte bara Elfsborg. Men de som är emot hade helt missförstått innebörden av förslaget. Reglerna för ordningsstörningar ändras inte, det handlar ju om hur klubbarna bestraffas. Det nya förslaget är i linje med hur samhället i övrigt fungerar.

Regeringen Reinfeldt ställer sig bakom Sverige EM-ansökan, snacka om icke-fråga. Krönika om det på länken.

Gamle Lennart var också på plats. Han beklagades sig över en smärtsam njursten men såg i övrigt  lika ung och stark ut som vanligt. Med ett snett leende tolkade han den kompakta tystnaden från rörelsen som allt var glasklart levererat från scenen:
– Det är bra att medierna ställer ilskna och relevanta frågor. Så får vi stå upp och svara. Nu får vi se vad det är för ett nytt företag som tar över (Lagardère). Jag vet inte ett jävla dugg om dem. Men jag känner mig trygg, Sune och Karl-Erik är inga nybörjare. De har ägnat mycket tid åt det här.

Jag gav Lennart en allsvensk bibel innan han skuttade iväg på sin käpp. I morgon söndag finns bibeln i butik, Rydström intervjuar er favoritbloggare, hemma hos-besök hos 16 allsvenska stjärnor och i huvudet på Tord Grip – vad tittar egentligen en scout efter för kvaliteter hos unga talanger?

Hoppas ni blir nöjda.

Har precis varit på presskonferens där det bekräftades att franska Lagardère Unlimited Stadium Solutions (LUSS) tar över driften av France…f’låt Friends Arena.

Sådana tillställningar är normalt ganska torra, och det roligaste hände nog efteråt när Sjölund på Expressen, Grimman på DN och jag stod med LUSS-vd:n Ulrik Ruhnau, och Grimman frågade hur han såg på möjligheterna att fylla Friends den dagen Zlatan slutar?

Mr Ulrik höll då en lååång om utläggning om att Zlatan nog fortsätter ett tag till, att landslaget inte handlar om en spelare och att nya stjärnor minsann är på väg fram.

Vem tänker du på då? undrade jag men det besvarade arenaentreprenören endast med ett leende.

Jag tänkte försöka reda ut lite vad uppståndelsen annars handlar om:

VARFÖR LÄMNAR ÄGARNA IFRÅN SIG DRIFTEN?

Den frågan är enkel att svara på. Driftsbolaget har backat över 600 miljoner kronor totalt, Svenska Fotbollförbundet är storägare och klarar ett, möjligen två år till med förluster i samma storleksordning som i fjol (203 miljoner varav SvFF står för en tredjedel). Förlusten för 2014 väntas bli ännu större (250 miljoner?) då det är ett sämre konsert- och landskampsår. Det är pengar SvFF måste ut med oavsett dagens affär (uppskattningsvis 80 miljoner till alltså). Dessutom är det valår och förlusterna ser inte heller bra ut för Solna Stad (även om Solna på lång sikt väntas att bli en vinnare genom hela Arenastaden-bygget).

VARFÖR KOMMUNICERAS DET NU?

Bra fråga. Avtalet är inte klart, att det kommuniceras redan på ”avsiktsförklaringsstadiet” beror på att SvFF varit pressade från sitt håll (de granskningar som gjorts av Sportbladet och Ekot, elitklubbarna  och vissa distrikts uttryckta oro samt helgens kommande årsmöte) plus att oppositionen i Solna använt de ekonomiska förlusterna som en del av valrörelsen mot det M-ledda kommunstyret.

VARFÖR LÄMNAR ÄGARNA ÖVER TILL JUST LAGARDÈRE?

Det har näppeligen funnits några andra seriösa intressenter. I så fall hade frågan levt och inget hade kommunicerats förrän avtalet var helt klart (vilket är standard). Dessutom finns en tidigare koppling mellan bröderna Paulssons Peab (den STORA vinnaren i hela Friends-affären) och Lagardère genom Swedish Open i Båstad.

VARFÖR VILL LAGARDÈRE DRIVA FRIENDS?

De har erbjudits ett förmånligt avtal. Första tre åren (2015-17) är garantihyran så låg att det blir ägarna med SvFF i spetsen som får stå för direktkostnaderna, uppskattningsvis mellan 50-100 miljoner per år. Om Lagardère inte får snurr på verksamheten under dessa tre år, eller kort därpå, gissar jag att de försätter driftsbolaget i konkurs och ägarna får börja om på ny kula igen.

VAD ÄR LAGARDÈRE UNLIMITED STADIUM SOLUTIONS (LUSS)?

Ett bolag specialiserat på evenemang och arenor. I Sverige äger de sedan tidigare PR Event (som ligger bakom utvecklandet av Swedish Open). LUSS  ingår i  Lagardère Group, ett av världens största medieföretag som under 2013 omsatte 7,2 miljarder euro, motsvarande cirka 64 miljarder kronor (LUSS utgjorde knappt sex procent av koncernens totala omsättning). I den omfattande förlagsverksamheten ryms bland annat förlaget Hachette som ger ut Elle och Café samt ett stort antal radio- och tv-kanaler. LUSS är engagerade på olika nivåer i ett 20-tal större arenor runt om i världen. Huvudägaren Arnaud Lagardère ska vara tajt med Michel Platini och beskrivs som en playboy (bildgoogla honom gärna). I bakgrunden finns investmentbolaget Qatar Holding, och Qatar är som bekant på tapeten då det så sent som i går avslöjades nya turer kring de mutor som gav landet VM 2022. I den röran blir Friends Arena nu en spelare då möjligheterna att arrangera EM-matcher 2020 ökar genom kopplingen till Uefa-basen Platini.

ÄR FÖRÄNDRINGEN BRA ELLER DÅLIG?

Att Friends-ägarna söker en internationell aktör med bättre kontaktnät och större erfarenhet av att driva arenor är i grund och botten klokt. Frågetecknen gäller hur pressade SvFF och Solna är, om LUSS varit Peabs plan redan från början och hur avtalet i slutänden blir utformat. Det ska vara klart sista juni och börjar gälla från första januari 2015.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Då den tidigare informationen kring Friends sällan har varit med sanningen överensstämmande är det svårt att lita på ordföranden Karl-Erik Nilsson och övriga som uttalar sig. Jag ställde i alla fall ett par relevanta frågor till Karl-Erik under pressträffen, ni får själva tolka hans svar:

* Har förlusterna blivit större än ni räknade med?
– De har varit stora och vi har hanterat allting till 31/12 2013. Det är nog så, om vi ska vara ärliga, att förlusterna blivit lite större än vi hade räknat med. Fortfarande har vi en god kapacitet att hantera dem. Med den lösning vi presenterar i dag, är vi övertygade att vi når break even betydligt tidigare än om vi hade fortsatt med den gamla strukturen. På det sättet är det en oerhört viktig milstolpe att vi får in en internationellt erkänd och kunnig aktör som också kan fotboll med stort kontaktnät.

* Ni har tidigare svarat att de första åren bara är en uppstartsträcka för att sedan, när Mall of Scandinavia med mera är på plats, så kommer allt bli bra. Varför ger ni då bort driften?
– Jag tror att det också handlar om att få in kompetens. De här (LUSS) har markands- och fotbollskontakter som kan innebära ekonomiska möjligheter för oss. Det handlar inte bara om att ge upp driften, det handlar också om att skapa förutsättningar för en ännu bättre framtid.

* Kommer SvFF äga noll procent i driftsbolaget?
– Ingen av ägarna kommer att vara kvar i driftsbolaget. Ägarna kommer enbart att utnyttja sin kraft i fastighetsbolaget. Det är mer naturligt, ingen i ägarkollektivet har sin kärnverksamhet i att driva den här typen av verksamheter. Därför är det oerhört bra att vi får in någon som har just det här som sin huvudkompetens.

* På presskonferensen ville du inte svara på vad det innebär för ägarna av fastighetsbolaget om det blir fortsatta förluster för driftsbolaget?
– Därför att vi börjar i dag med att slutföra slutfasen av överenskommelsen. När överenskommelsen är tecknad och vi har förhandlat färdigt kan vi berätta om det. 

* Då finns det inga garantier för att det här blir en bra affär för fotbollsförbundet, när du inte ens vet hur avtalet kommer att se ut?
– Nä, men jag är ganska övertygad om att det kommer bli en väldigt bra affär för fotbollförbundet. Över en 75-årig cykel, som vi hade med Råsunda, kommer det också att bli en bra affär. Fördelen med den här affären är att vi får in kompetens och kommer att vända förlustsiffrorna mycket snabbare än om vi drivit i den gamla strukturen.

* Den information ni har lämnat tidigare kring Friends har blivit väldigt ifrågasatt om den har varit korrekt och gett hela bilden. Hur ska man kunna lita på er den här gången?
– Jag tror att de allra flesta litar på det. Det är bra att man ifrågasätter och diskuterar men min uppfattning är att de allra flesta litar på det vi säger. Alla kanske inte är gör det men vi i ägarkollektivet, och vi som jobbar med det varje dag i fotbollförbundet, är trygga i det.

* Vad händer med förlustgarantin som ägarna har tecknat med driftsbolaget?
– Den har funnits under hela processen, och det är en relation med banken (Swedbank). De är väl informerade om de här frågorna.
* Men blir den kvar?
– Det får vi se. Arbetet och diskussionerna pågår med såväl banken som den nya aktören. Det är för tidigt att svara på.

Senare under dagen talade jag med driftsbolagets vd Thomas Perslund som skingrande några av frågetecknen för den närmaste framtiden. Perslund bekräftade att LUSS är garanterade en så låg hyra de tre första åren att mångmiljonförlusterna kommer att drabba SvFF och övriga ägare åtminstone tre år till, egentligen fyra år eftersom sista (?) smockan kommer våren 2018.

Vad gäller underlaget – gräs eller konstgräs – uttalar sig de inblandade om den saken här.

Kvartsfinalerna i svenska cupen har lottats, och jag slet fram spåkulan så här på morgonkvisten:

LÖRDAG 22 MARS
Helsingborgs IF-Gais 3-0
Malmö FF-Brommapojkarna 3-1

SÖNDAG 23 MARS
IFK Göteborg-Sirius 2-0
Elfsborg-Häcken 1-2 efter förlängning.

Tyvärr finns det inget ”träd”, det är ny lottning inför semifinalerna (fri), kalla mig gärna trädkramare men jag vill ha ett slutspelsträd att spekulera kring.

För ganska exakt ett år sedan skrev jag en krönika om att det nya svenska cupen-upplägget nog skulle bli en succé på några års sikt. Jag tycker redan att vi är där. Det finns ett naturligt engagemang för matcherna, lagen ställer upp med bästa elvorna och folk snackar cupen som det aldrig snackats cupen tidigare. Det slås publikrekord efter publikrekord, i fjol var det strul med vädret, i år har det varit bra förutsättningarna nästan hela vägen.

Bra tänkt där, förbundet.

Jag såg ett par matcher på plats i helgen, IFK Göteborg-Gif Sundsvall och Häcken-Mjällby.

Min slutsegrare i cupen är BK Häcken.

Jag är inte – som i fjol – övertygad om att de vinner allsvenskan. Det är många matcher, en lång säsong, målvakten är darrig och backlinjen nykomponerad – men att pressa fram högstanivån i tre cupmatcher borde Hisingens stolthet fixa.

3-0-segern mot Mjällby imponerade och jag är beredd att utnämna laget till Sveriges svar på Barcelona igen: Överlägset med boll men ibland ineffektiva och backlinjen går att såra, med fördel i luften.

Jag tänker ungefär så här:

MÅLVAKT: Christoffer ”Valdés” Källqvist
Som målvakt betraktad är det möjligen klasskillnad mellan ”Krickan” och Barcas Victor Valdés. Men då glömmer man att Valdés aldrig slagit en tunnel på Marcus Ekenberg – och aldrig kommer att göra.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

HÖGERBACK: Kari ”Alves” Arkivuo
Häckens ytterback är det närmaste Finland kommit Brasilien sedan Jari Litmanens dagar. Precis som Dani Alves är Arkivuo ett anfallsvapen men sköter ändå alla defensiva uppgifter utan anmärkningar.

MITTBACK: Walid ”Piqué” Atta
Barcelona har en reslig och spelande mittback i Gerard Piqué. I Häcken heter han numera Walid Atta. Men jag måste erkänna att den här jämförelsen haltar: Piqué är ihop med Shakira, Atta har nyligen börjat dejta Sanna från Köping.

MITTBACK: Emil ”Mascherano” Wahlström
Vi talar två mittbackar som nätt och jämnt mäter 180 centimeter. Båda har en bakgrund som innermittfältare: Javier Mascherano i Liverpool och Argentina, Wahlström i Häckens U21-lag. Men ändå.

VÄNSTERBACK: Leo ”Alba” Zuta
Jordi Alba, 25, fick sitt stora genombrott som vänsterback häromåret – Leo Zuta, 22, kan få sitt i allsvenskan den här säsongen.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

DEFENSIV MITTFÄLTARE: Oscar ”Busquets” Lewicki
Det Lewicki saknar i längd jämfört med spanske kollegan tar han igen i spänst. Rollerna är snarlika: Sergio Busquets och Lewicki vårdar lagets balans och finns alltid som ledigt passningsalternativ, hamnar aldrig i tidsnöd.

CENTRAL MITTFÄLTARE: Martin ”Xavi” Ericsson
Offensive Ericsson tar ett litet kliv tillbaka i planen i år. Med större utrymme och längre tid med bollen slår han ungefär lika många felpassningar som Xavi Hernández brukar göra. Det vill säga inga alls.

OFFENSIV MITTFÄLTARE: Simon ”Iniesta” Gustafson
Precis som originalet i världsfotbollen är Häckens supertalang i första hand offensivt lagd. Båda flyter förbi motståndarna likt vätskor, alltid med full koll vad som händer bakom ryggen. Egentligen är det mer rättvist att jämföra 19-åringens spelstil med Zinedine Zidanes om vi nu ändå ska överdriva.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

HÖGERFORWARD: Björn ”Sanchez” Anklev
Varken i Häcken eller Barcelona går det att veta säkert vem som spelar till höger i anfallet. I senaste matcherna för respektive lag var det ”Anklevinho” och Alexis Sanchez. Där slutar också likheterna om vi ska vara helt ärliga.

FORWARD: Moestafa ”Musse” El Kabir
Går det verkligen att jämföra Leo Messi med Moestafa El Kabir? Den ene är typ bäst i världen, den andre hävdar att han är bäst i allsvenskan. Nej, det går fan inte. Lämpligt nog går El Kabir under smeknamnet ”Musse” och spelar på samma position. Och har tydligare magrutor.

VÄNSTERFORWARD: René ”Neymar” Makondele
Vi talar om kantspelare som hellre söker målet än går förbi sin gubbe på utsidan. Dubbelfotade poängspelare med bra frisparkar. Ungefär så.

Baronen har begärt in de allsvenska tipsen, som vanligt alldeles för tidigt. Utförlig analys kring alla lag läser ni i allsvenska bibeln, i butik 23 mars, här hittar ni allt om hur ni kan beställa den på nätet.

Så här slutar allsvenskan 2014:

1. AIK
Placering i fjol: 2.
Tipset i fjol: 6.
Kommentar: Känsligare för skador än toppkonkurrenterna. Vad händer om Per Karlsson går sönder? Annars få svagheter, störst guldhunger efter placeringarna 2-4-2.

2. IFK GÖTEBORG
Placering i fjol: 3.
Tipset i fjol: 2.
Kommentar: Två sylvassa kanter, mängder av mittfältare och alternativ i backlinjen. Frågetecknet är anfallet: Söder, ”Small Mama” eller Vibe måste leverera som en hel Hysén.

3. MALMÖ FF
Placering i fjol: 1.
Tipset i fjol: 3.
Kommentar: MFF må se starkast ut på papperet men allsvenskan tycks nästan omöjlig att vinna två år i rad då fokus flyttas till Champions League. Kan förbannelsen brytas av erfarne Åge Hareide?

4. BK HÄCKEN
Placering i fjol: 10.
Tipset i fjol: 1.
Kommentar: Bredd och spets i alla lagdelar utom på målvaktsidan. Och Atta, Pekalski, El Kabir är sköra. Förväntningarna nere på normal nivå men hur påverkar spel på Gamla Ullevi?

5. DJURGÅRDENS IF
Placering i fjol: 7.
Tipset i fjol: 8.
Kommentar: Starkt och ungt, erfaret och tungt. Djurgårdens trupp har det mesta samt en tränare som kan förvalta. Topplag visst – men för få snabba fötter för guldstrid.

6. IF ELFSBORG
Placering i fjol: 6
Tipset i fjol: 4.
Kommenar: Elfsborgs nygamla possession-fotboll med planbredd och plandjup kommer att ge poäng. Men brister i båda straffområdena står i vägen för topplacering.

7. KALMAR FF
Placering i fjol: 4.
Tipset i fjol: 9.
Kommentar: Kraven och pressen på unga, nya Kalmar höjs efter en fin fjärdeplats, ändå sjunkande publiksiffror på nybyggd arena. Ingen Nanne/Rydström att hålla i handen nu.

8. HELSINGBORGS IF
Placering i fjol: 5.
Tipset i fjol: 5.
Kommentar: Mest svårtippade av alla. Kan vinna hela skiten, kan sluta tia. Startelvan imponerar men många MEN över föreningens ekonomi och hur laget egentligen mår.

9. ÅTVIDABERGS FF
Placering i fjol: 8.
Tipset i fjol: 11.
Kommentar: Lilla ”Åtvid” har sålt Magnus Eriksson, Victor Prodell och Tom Pettersson – ändå åtta i fjol. Bra värvningar i år igen av sportchef Karlsson bör ge ny mittenplacering.

10. MJÄLLBY AIF
Placering i fjol: 11.
Tipset i fjol: 14.
Kommentar: Ett fint fotbollsår för Mjällby igen. Arokoyo sliter vidare, Blomqvist håller i taktpinnen, Ingelsten som spets i stället för ”Pärlan” är taget och ”Löken” är tillbaka!

11. ÖREBRO SK
Placering i fjol: 2 (superettan).
Tipset i fjol: -.
Kommentar: Tajt defensiv under Peo Ljung nyckel till att ÖSK återetablerar sig i allsvenskan. Endast 99 avslut på eget mål i fjol mot normalt 150-200 per säsong/lag.

12. IF BROMMAPOJKARNA
Placering i fjol: 13.
Tipset i fjol: 15.
Kommentar: Anfall är bästa försvar på Grimsta i år också. ”Rolig fotboll” i båda riktningar är BP:s signum på gott och ont. Dardan Rexhepi, spelartypen, är en viktig förstärkning.

13. IFK NORRKÖPING
Placering i fjol: 9.
Tipset i fjol: 7.
Kommentar: Det löpstarka tvåvägsinnermittfältet (Johansson/Krogh Gerson) kan få en jobbig säsong i båda riktningar. Vem slår nu inläggen, vem gör nu målen?

14. GEFLE IF
Placering i fjol: 12.
Tipset i fjol: 10.
Kommentar: Ska bli mer offensivt under nye Roger Sandberg vilket för tankarna till Ole Mörk och Trelleborg. Målvakten, mittfältskämpen, målskytten och Dahlberg lämnat.

15. HALMSTADS BK
Placering i fjol: 14.
Tipset i fjol: 13.
Kommentar: Kompakt, försvarsinriktat och inlägg på advokatbyrån Boman–Baldvinsson i år också. Kan King Gyan hålla ihop laget sedan Andreas Landgren lämnat? Tvek på den.

16. FALKENBERGS FF
Placering i fjol: 1 (superettan).
Tipset i fjol: –.
Kommentar: Om Falkenberg klarar nytt kontrakt lovar jag att få arslet ur vagnen med min lägenhet: Jag målar de gula tapeterna vita, installerar ett badkar och monterar upp takfläkten.

För några veckor sedan granskade jag Svenska Fotbollförbundets ekonomiskt blödande engagemang i Friends. I samband med det skulle intresseorganisationen Svensk elitfotboll, Sef, ha ett möte där just frågan om Friends var tänkt att lyftas.

Elitklubbarna oroade sig för att arenan riskerar bli en ekonomisk kvarnsten för fotbollen under överskådlig framtid.

Sef bjöd in SvFF:s före detta generalsekreterare Sune Hellströmer, i dag senior advisor i arenafrågan. Han höll en dragning om ekonomin som gick ut på att stilla oron som finns bland allsvenskans och superettans klubbar.

När jag frågade Sune vad han sagt blev svaret:
– Vad som sades håller vi internt inom fotbollsfamiljen.

Senare kom jag ändå över en rapport om mötet. Bland annat hade Hellströmer informerat om att Friends haft ”hela 1,2 miljoner besökare” under 2013.

Sune glömde dock säga att det budgeterades för 1,5 miljoner besökare och att det väntas ännu färre besökare 2014 som är ett sämre konsertår (få stora artister ute på turné, sägs det).

På den nivån är det när de egna medlemmarna informeras.

Att SvFF skulle göra ett rejält minusresultat för 2013 var väntat. Friends driftsbolag gick 203 miljoner back och förbundet äger en tredjedel.

Det var mer oväntat att de skulle försöka sminka över siffrorna och åter vilseleda medlemmarna, som Sveriges Radio var först att berätta om.

113 miljoner minus sades vara 16 miljoner plus. Det egna kapitalet har minskat med en tredjedel.

Ordföranden Karl-Erik Nilsson hävdar att SvFF har gjort en vinst på 16 miljoner kronor. Mot det som är känt här och nu är det obegripligt hur han kan tro att han ska komma undan med detta i långa loppet.

Klubbar och distrikt har för vana att sluta upp bakom sitt förbund. Men snart måste till och med de reagera på allvar att något inte står rätt till och att svensk fotboll har hamnat i en ytterst besvärlig situation.

Ytterligare en träningslandskamp avklarad för förbundskapten Erik Hamréns Sverige. Till vilken nytta? kan man kanske fråga sig.

Ett antal nya spelare fick chansen men få av dem kommer  vara med när det blir allvar i höst. Frågan är om spelare som Rasmus Bengtsson, Joel Ekstrand, Johan Dahlin och Marcus Berg får förtroendet igen överhuvudtaget?

Det här landslagets övergripande problem är alltjämt osäkerheten, bristen på en fungerande organisation och balansen i laget som Hamrén inte riktigt tycks kunna sätta.

Hjälper det med nya spelare stup i kvarten?

Tja, det är klart att det ibland måste testas nytt men vad Sveriges landslag skulle må bra av är att spela ihop en startelva+4-5 man som vet exakt vad de ska göra i olika typer av matcher.

Jag blev inte särskilt imponerad av någon av de nya eller nygamla eller gamla som fick chansen mot Turiket, det skulle vara Jimmy Durmaz då som har många idéer även om det inte riktigt klickat i Blågult ännu.

Sedan fanns det en spelare till då, men för honom handlade det inte om att ”ta chansen” utan om att klara av debuten. Det gjorde Muamer Tankovic,19, helt godkänt.

Kapten Zlatan formulerade det bra:
– Han spelar enkelt när han kommer in, han gör det han ska göra, han spelar enkelt men ibland kan det vara svårt att spela enkelt.

Själv frågade jag Tankovic, lite med glimten i ögat förstås, varför han inte bjöd på några snurrfinter som på träningen?
– Det är det som är grejen, om vi haft övertaget hade det varit lättare, nu låg vi under och fick jaga boll. Förhoppningsvis i nästa match, då hoppas jag vara här igen, svarade den lille talangen.

Efter matchen uppstod en diskussion på sociala medier om Sportbladets betygsättning. Framför allt om att vi underkände Albin Ekdal.

Jag tycker ettan är glasklar. Albin är Sveriges offensiva, centrala mittfältare och skapade knappt något öppnande över 90 minuter. På plats med ett helheltsperspektiv som skiljer sig från tvn:s, var det också tydligt att han ofta felvärderade situationerna, släppte tillbaka i stället för att fullfölja en vänding exempelvis. Sedan att Albin i situationer visar att han är en bättre fotbollsspelare än många andra svenskar på planen kan inte ligga till grund för att godkänna honom i den enskilda matchen. Givet hans roll och vad han uträttade i den var Albin Ekdal underkänd mot Turkiet, anser jag.

Själv sa han så här när fotbollskanalen.se berättade att de utsett honom till bästa svenske spelare:
– Det tycker jag inte. Jag tycker inte att man behöver sätta betyg i en sådan här match, alla kan bättre och vi förlorar. Jag slog bort bollar i både första och andra halvlek. Jag kan mycket bättre personligen.

Men det är som det är med betyg, man ser fotboll på olika sätt. Sportbladets utsända (Simon Bank, Patrik Sjögren och undertecknad) var dock överens om ettan.

19 maj-stadion var mycket riktigt en fantastisk fotbollsarena, och hemmapubliken skapade en inramning du sällan ser på träningslandskamper. Från en samstämmigt vackert sjungen nationalsång till de dubbla klackarnas växeldrag. Lägg därtill mobiltelefon-tifon och den mer nötta gamla vågen.

Enligt uppgift var det 1650 poliser på plats och som jag noterade i en tidigare spaning här i bloggen: Det är gott om poliser i Ankara. De kanske bara ville se matchen?

I dag åker vi hem igen utan att vara särskilt mycket klokare på något annat än att kebaben i Ankara håller högsta klass.

Många stora fotbollsnationer är i gång med viktiga VM-förberedelser i kväll, däribland Brasilien som möter Sydafrika i Johannesburg. En match som bland annat handlar om att spika den slutgiltiga, brasilianska VM-truppen.

Den förväntade startelvan i kväll ser ut så här:

Júlio César
Rafinha, David Luiz, Thiago Silva, Marcelo
Paulinho, Fernandinho
Hulk, Oscar, Neymar
Fred

Om den finns förstås en del att säga.

Strikern Fred, till vardags i Rio-klubben Fluminense, är tillbaka efter höstens skadeproblem, viktig för att trycka tillbaka motståndarens backlinje och därigenom skapa utrymme och tillbakaspel på Neymar, Oscar och hårdskjutande Hulk.

Nånstans där den meningen slutade börjar förbundskapten Felipãos bryderier. Just högerkanten har det experimenterats med ända sedan Dungas förbundskaptensdagar. Hulk var en av få spelare som inte fungerade  tillfredställande under sommarens Confederations Cup. Precis som Neymar från vänster är tanken att Hulk ska röra sig inåt i planen, för att öppna upp för ytterback men den kompakta anfallaren är mer stationär än den lättfotade Neymar.

Alternativen till Hulk är Chelseas Willian som är mer bekväm att flyta centralt eller Sjachtar Donetsk Bernard, mer av en klassisk yttertyp.

Bredvid Paulinho på det defensiva mittfältet kommer Manchester City-succén Fernandinho att spela hela matchen, det är redan uttalat från Felipão. Ramires men framför allt Luis Gustavo är förstås med i kampen om de två sittande mittfältsplatserna.

Bayern Münchens Rafinha får chansen att visa upp sig på högerbacken, han kommer också att spela 90 minuter mot Sydafrika är det sagt på förhand men startelvsplatsen i VM är redan bokad av Barcelonas Dani Alves.

I övrigt har Brasilien vissa bekymmer på målvaktssidan, Júlio César är reservmålvakt i QPR i the Championship men trots att Botafogos Jefferson presterat bra tycks Felipão hålla fast vid den mer rutinerade César som vässar VM-formen i MLS utlånad till Toronto.

Den förväntade brasilianska VM-startelvan – och taktiken för den delen – ser ju ut så här…

’

…det mest intressanta med kvällens match mot Sydafrika är alltså att se hur Júlio César sköter sig i målet, vad Fernandinho kan göra centralt, om Hulk får spela och i så fall: Om Willian eller Bernard hinner uträtta något vid ett eventuellt inhopp.

Samt förstås, vilken form Fred håller som flåsas i nacken av den mer oberäknelige Jô från Atletico Mineiro.

Nej, det är inte ofta man ser sådant i landslaget.

Jag tror mig äga viss tyngd här. Få levande människor har sett lika många landslagsträningar med Sverige de senaste tio-tolv åren. Jag har sett de flesta.

Jag har aldrig sett någon ta för sig på det sätt Muamer Tankovic gjorde i dag – redan andra dagen med gänget. Det dröjde ganska länge innan Zlatan Ibrahimovic nådde dit. Tvärtom var Zlatan faktiskt lite valpig i början. Det tog sig på allvar efter VM 2002, och Zlatan debuterade trots allt januari 2001.

Så vad var det som hände på 19 maj-stadion i förmiddags, denna utsökta fotbollsarena i hjärtat av Turkiets huvudstad Ankara?

Jo, vi såg en en 19-åring dribbla, göra snurrfinter och leverera mål redan andra träningspasset. Det behöver inte säga ett skit om framtiden. Men det säger att Muamer Tankovic är en kille som åtminstone kommer att ge det här ett gott försök.

Jag hoppas ni får se honom framför tv-apparaterna  i morgon kväll, jag hoppas att Erik Hamrén låter honom få en halvtimme åtminstone, varför inte en halvlek.

Hamrén sa på presskonferensen:
– Jag gillar attityden, det är det som avgör hur stor en spelare blir. Han har en härlig attityd som man blir glad av att se.

Här är jag helt enig med förbundskaptenen.

Alexander Kacaniklic, John Guidetti, Kim Källström, Rasmus Elm, Sebastian Larsson…jag har följt många av dagens landslagsspelares första tid i Blågult och ingen har tagit för sig på samma sätt som Moamer Tankovic gjorde i dag. Sedan vad det betyder får vi se men det är ett faktum ingen kan protestera emot.

En annan sak jag garanterat aldrig sett eller varit med om tidigare är ett fotbollslag som tränar på att stå i mur.

Men Zlatan & Co. fick vackert rada upp sig, Hamrén pekade lite hit och dit, sedan sköt Kacaniklic utanför och så var det över. Bank, Anders Andersson och jag enades på läktaren om att sådant där tar man normalt på matchgenomgången men att träna på det? Nope, ingen av oss hade någon erfarenhet av det.

På presskonferensen fick Hamrén frågan vad tanken egentligen var:
– Frisparksskottet? Ja, vi tittade på vad vi har och hur vi ska agera i olika situationer så att spelarna vet det. Vi har våra grunder och det är viktigt att repetera det. För de nya killarna är det viktigt att veta vad som gäller, jag kommer att göra sex byten i morgon.

…nåja, vet inte om vi blev så mycket klokare men det påminner mig om när Erik Niva intervjuade förre Ljungskile-tränare David Wilson och frågade hur i helvete LSK kunde hysta ut 50 000 kronor på att köpa Robert Laul från Jonsered?
– Laul? Honom värvade vi som mur, svarade Wilson.

Zlatan har haft presskonferens i dag också, den gav inte så mycket men Zlatan avslöjade åtminstone vilka han tror vinner fotbolls-VM så här hundra dagar före premiären:
– Brasilien är favoriter. De spelar hemma och har ett övertag. Jag hoppas att någon av mina lagkamrater i PSG får vinna: Brasilien, Italien, Frankrike, Holland, Uruguay…jag missade säkert någon.

Helt enig där Zlatan – klart att vi unnar Thiago Silva ett VM-guld. Själv ska jag bo i Terasopolis, följa brassarnas träningar och matcher, klart jag hoppas att de går långt. Hundra dagar kvar nu, snart är bloggen på plats i närheten av Copacabana.

I övrigt har dagen varit ett monumentalt bakslag. Vi har inte lyckats få i oss en enda kebab. Den chansen är å andra sidan inte förbi, i annat fall får det bli en dubbel på matchdagen.

Det kan bli en historisk kväll i morgon. Zlatan har gjort 48 landslagsmål, ett till och han är i kapp Sven Rydell, två till och han är förbi. Tyvärr har Z problem med ryggen och det är tveksamt om det blir någon speltid alls.

På plats i Turkiets huvudstad Ankara för första gången.

Har inte hunnit se så mycket ännu, vi kom fram lite halvmosiga i går kväll och ett dygn senare drog jag undan gardinerna för första gången och insåg att utsikten från hotellet var helt okej…

…ni skymtar 19 maj-stadion där nånstans bakom den upplysta träningsplanen. Arenan är döpt efter datumet 19 maj 1919 då Kemal Atatürk anlände Samsun för att sparka igång det turkiska självständighetskriget. 19 maj-stadion är även hemmareana för bland annat Gençlerbirligi SK där Jimmy Durmaz lirar.

I morgon tränar Sverige där och bloggen ber att få återkomma med en rapport.

I dag har det varit presskonferens på spelarhotellet med förbundskapten Erik Hamrén, sedan träning på Gençlerbirligis anläggning. Fan vet om det inte var fler turkiska journalister på plats och deras standardfråga löd ungefär så här:
Kommer Ibrahimovic i dag?
– Nej.
Kommer Elmander i dag?
– Nej.

…de fick nöja sig med  Durmaz och Erkan Zengin. Det är förstås inte illa.

Är det något det finns gott om i Ankara tycks det vara poliser. Om det var många turkiska journalister på plats på Sveriges träning var där ännu fler poliser. Överallt på gatorna står en polisbil med tjutande sirener. Kanske beror det på att man har placerat USA:s och Rysslands ambassader bredvid varandra, alldeles intill det svenska spelarhotellet för övrigt:
– Lasse Richt på det, snacka om dödens triangel, som Bank uttryckte det.

…var Ukraina håller till förtäljer inte historien riktigt ännu.

Själv blev jag stoppad av autografjägare som undrade om jag var svensk spelare. När jag klappade mig på magen och bad dem att ta en närmare titt insåg de snabbt sitt misstag.

Målsättningen en kebab om dagen är uppfylld så här långt, vi fick en utmärkt Iskander på ett ställe som heter Kebap 44.

Vad gäller landslaget blir det en enklare artikel till morgondagens papper som handlar om Sveriges kursändring inför EM-kvalet (mer fokus på defensiven, organisationen och balansen, tack för det).

Från presskonferensen finns annars inte så mycket att rapportera, utöver att Martin Olsson blir borta från landslagsspel till efter sommaren, samt att Hamrén kallade Vitryssland för white russian innan tolken fick honom på Belarus-tåget. Övervägde att ställa en fråga om Hamréns favoritdrink men insåg att det där misstaget hade jag själv  lika gärna kunnat göra (möjligen skulle jag försökt med vodka red bull i stället).

Muamer Tanković, eller Mujo som alla redan kallar honom, var förstås hetast i mixade zonen. Återstår att se hur mycket speltid det blir på onsdag. Jag gissar att han får en kvarts-tjugo minuters inhopp.

Mest spännande framöver är hur Hamrén tänker kring det centrala mittfältet. Är det all in på Albin Ekdal och Rasmus Elm eller är Kim Källström med i matchen fortfarande? Kim är inte på plats i Turkiet på grund av skada så rimligen testas Ekdal-Elm nu med medan Oscar Hiljemark och Pontus Wernbloom få nöja sig med  inhopp.

Det tog två dagar efter att OS tagit slut, sedan tror jag mig ha sett trenden i årets allsvenska som börjar om en dryg månad.

Från Gefle i norr, via Solna i öster och Göteborg i väster till Malmö i söder så kommer vi att snacka tränare mer än vi gjort på många år.

Hela åtta lag har nya tränare, totalt löper fem-sex stycken en överhängande risk att få kicken vid en dålig start.

Lita på att det kommer diskuteras tränare i år, häng med bara:

AIK
Andreas Alm har två andraplatser och en fjärdeplats under sina tre år. Inför årets säsong har sportchefen Björn Wesström dukat bordet extra noggrant, truppen är förmodligen allsvenskans starkaste på papperet. Allt annat än att AIK dundrar in i guldstriden från scratch lär slå över i vilda diskussioner om Alms vara eller icke vara.

IF Brommapojkarna
Det snackas aldrig speciellt mycket om BP, särskilt inte när Bojan Djordjic har lämnat men i år blir det i alla fall intressant att se vilken prägel Stefan Billborn sätter på laget. Billborn var assisterande åt hyllade Roberth Björknesjö som överraskande sa upp sig efter fjolårssäsongen.

Djurgårdens IF
Efter en tränarkarusell som egentligen snurrat sedan 2003 ska Djurgården jobba långsiktigt är det tänkt. Bland annat därför har de anställt en tränare som tillbringat i princip all sin vakna tid i en och samma förening, Gefles Pelle Olsson. Lita på att Pelle kommer att synas i sömmarna, oavsett vilket håll det går åt för Djurgården.

IF Elfsborg
Landade i en märklig lösning i efterdyningarna till att Jörgen Lennartsson sparkades. Klas Ingesson som saknar licens blir manager, oprövade ex-fystränaren Janne Mian har ansvaret på papperet och det stora framtidsnamnet Peter Wettergren tar ett halvt sabbatsår som individuell utvecklingstränare. Lägg därtill Anders Svensson som har åsikter om det mesta och vi får se hur länge kvartetten drar åt samma håll.

Falkenbergs FF
Nykomlingen har knutit upp Henrik Larsson som chefstränare. Om det kommer snackas mycket ”Henke” kring FFF? Gissa.

IFK Göteborg
Mikael Stahre var Håkan Milds värvning och inte helt okontroversiell. ”Skecka hem stockholmaren”, som farsan brukar säga. Nu lämnar Mild sin post och Stahres kontrakt är inte förlängt trots att det går ut i år. Hans framtid lär ventileras på alla nivåer i och runt Blåvitt, trots fjolårets fina resultat.

Gefle IF
Roger Sandberg – där har ni mannen som lever under allsvenskans hårdaste tryck. Han ska ersätta ingen mindre än Pelle Olsson i Gefle. Jag hade hellre skjutit mig själv än hoppat på det självmordsuppdraget. Skämt åsido, det ska bli intressant att se om Pelle betydde så mycket som vi inbillat oss. Och för all del, vad Sandberg kan åstadkomma.

Halmstad BK
Ett av få undantag. Jens Gustafsson lär inte bli den stora rubrikdragaren i riksmedierna hur fan det än går för HBK.

Helsingborgs IF
Roar Hansens första år blev svängigt och oroligt. Äger han omklädningsrummet? Får han gruppen att dra åt samma håll? Ur ett ledarskapsperspektiv är HIF högintressanta 2014.

BK Häcken
Har Häcken tålamod med ett förlorat år till? Vill Peter Gerhardsson själv fortsätta om resultaten uteblir igen? Även kring Häcken kan det för ovanlighets skull finnas en intressant tränardebatt att föra.

Kalmar FF
Nanne Bergstrand har en förmåga att ständigt befinnas sig i fokus och det kommer han att göra i Kalmar också trots att han nu lämnat föreningen efter 45 år. Men det är klart att när Hans Eklund tar över efter Nannes mångåriga styre blir det oundvikligt att ägna sig åt jämförelser.

Malmö FF
Oj. Rikard Norling var omåttligt populär bland spelarna. Inte lika uppskattad i styrelsen trots guldet. Ännu mindre efter att han plötsligt bytte till Brann och tvingade MFF att övertala en gammal norrman att pausa pensionen. Nåja, Åge Hareide är en intressant lösning men en tränare som skiljer sig från Norling på alla sätt. Det lär diskuteras, i synnerhet om resultaten går emot.

Mjällby AIF
Efter en rörig höst kuppades Anders Thorstensson bort. Nu leds laget av hans tidigare assisterande Lasse Jacobsson och kuppmakaren Jonas Andersson. Om detta agerande var rätt eller fel lär diskuteras vidare när säsongen väl är i gång.

IFK Norrköping
Känns som att Party-Janne sitter hyfsat säker – eller? – men i gengäld bjuder han på ett antal raseriutbrott varje säsong. Väl värda att vika en kafferast åt.

Åtvidabergs FF
Om Peter Swärdh är det tyst för det mesta vilket är lite orättvist, det är en tränare som oftast gör bra ifrån sig med små resurser. Vi kanske kan prata lite om honom också? Någon som vet något kul?

Örebro SK
Per-Ola Ljung har gjort succé genom att ta ”hem” Örebro till allsvenskan igen på bara ett år. Det ska vi vara glada för, Ljung är en frisk fläkt som man inte behöver prata så mycket om, han pratar bra för sig själv.