I fem års tid har Marcus Walkin jobbat med sajten everyfourthyear.com. Det är en sida som innehåller det mesta värt att veta från alla VM-turneringar i fotboll. Enkelt pedagogiskt uppbyggd – en perfekt hjälp för en fotbollsjournalist till exempel.

Men också kul för vanliga fans eftersom här finns alla VM-historiens snyggaste mål rankade turnering för turnering.

Marcus skriver:

”All statistik är hämtad från årsböckerna om Fotboll – exempelvis Fotboll 1994. Jag har alltså matat in all matchfakta manuellt.

Spelarbetygen är hämtade från France Football. Dessa magasin hittade jag på Ebay och franska tidningsmuseer med mera.

Målen… det är en gåva till fotbollstokar. Blatter och kompani lär inte gilla det. Men jag tycker folket förtjänar att se Eders chipp/volley-skott mot Sovjet -82.

Så håll till godo – så länge de får vara kvar”.

Jag vet inte om Marcus har alla får hemma som pysslat med detta i fem år – men jag vet att sajten är en av de bästa jag sett om fotbolls-VM. Dessutom är den långt ifrån färdig utan kommer att byggas på med ännu mer statistik och till och med hela matcher, lovar Marcus.

Qatar?

Invånare: 1,5 miljoner.
Yta: 11,437 km2.

Fifas världsranking:
112. Centralafrikanska republiken.
113. Qatar.
114. Thailand.

Om vi ska sammanfatta reaktionerna på hur en svensk VM-trupp kan se ut 2014 konstaterar jag att många vill ha med Albin Ekdal. Nåja, inte mig emot. Kim Källström kanske har lagt av då.

Det fanns många diskussioner att plocka upp upp efter den här artikeln om norrmannen som blottar sig i direktsänd-TV inför Rosenborgs Euro League-match. Men att det stora samtalsämnet skulle bli huruvida norrmän rakar sig ”där nere” var en högoddsare.

…det gör de inte, fick vi svart på pitt.

Vem fan gör det förresten?

Pratade länge med Elfsborgs klubbdirektör Stefan Andreasson. Mottagandet på nyheten att Klas ”Klabbe” Ingesson kliver in som assisterande tränare för U21/U19-laget har tydligen varit enorma med Borås-mått mätt.

– Visst kan det bli mycket snack när vi gör en spelarvärvning men det här liknar inget annat, menade Andreasson.

…det råder inga tvivel om att ”Klabbe” är en hjälte för väldigt många i det här landet. Att han besegrat sin sjukdom och tar plats i fotbollen på allvar igen är naturligtvis något som gör oss alla glada i hjärtat.

Vi har för övrigt nya avslöjanden om Elfsborgs mycket intressanta ungdomssatsning i dagens papperstidning.

…(före detta) Månsson på eurosport.se snackade med Klas i går kväll vid 21-snåret. Han satt då i en skogsröjarmaskin mitt ute i vildmarken (Klas, inte Månsson):

– Minus 15, upplyste Baltikums Maradona över mobilen.

Men det var tydligen innan han klev in i sin maskin. Skog som behöver röjas tar ingen hänsyn till svinvintern. Inte Klas heller.

…rakar ”Klabbe” paketet? Tveksamt.

Själv ska jag till Finland i morgon bitti för journalistlandslagets årliga bortalandskamp mot Finland. Fredriksson på C+ och jag tar flyget medan övriga åker båt (någon måste ju komma till spel nykter). Men nu hotas vår seger av att SAS finska kabinpersonal gått ut i strejk. Man kan bli konspirationsteoretiker för mindre. 

…hem var det tänkt att Fredriksson och jag skulle stärka upp på dansbandsbåten. Nu kan det i stället bli en ofrivillig fanflykt av allt.

Betydelsen av att Ola Toivonen nickade, passade och sköt PSV vidare i Euro League ska inte underskattas. Även om till och med Fredriksson på C+ satt lägena är det sådana mål som spelar roll när Ola snart tar nästa klubbsteg.

…varför inte till La Liga?

Party-Janne blir manager för allsvenska nykomlingen IFK Norrköping. Är inte övertygad om att det är rätt beslut. Men naturligtvis gillar vi att Party-Janne hänger kvar i svensk elitfotboll. Party-Janne som dels fick sitt namn efter den här fantastiska artikeln…

…dels träffade vi Andersson på flygplatsen i Budapest efter en landskamp för några år sedan. Han var där i goda vänners lag. När vi kom till flygplatsen, klockan var åtta-nio på morgonen, satt Anderssons gäng i baren i god form och sjöng:
– Peta in en pinne i brasan, hämta ett par öl och revbensspjäll…

Party-Janne? Han skyllde allt på flygrädslan…

I eftermiddag avgörs var VM 2018 och 2022 hamnar. Spanien/Portugal lär få det 2018, sedan hoppas jag på Australien 2022. Favoriten USA arrangerade så sent som 1994. Men Fifa:s mästerskapsutdelningar är ett smutsigt spel där inget går att ta för givet om man inte sitter på rätt inside. England är med i bilden också.

…Party-Janne kan däremot vara en smygrakare.

Bläckfisken Paul hyllas över världen.

På Sportbladet hyllas Persson på Hörnet:

1. Spanien.
2. Holland.
3. Tyskland.

Skyttekung: David Villa, 5 mål.

…det tipset är godkänt.

Frågvis undrar dock: hade Persson på Hörnet ringt till 118100 och ställt frågan: ”Hur slutar VM 2010?”. Det lär vi aldrig få svar på säkert.

Själv hånas jag för mina VM-tips av vår egen nätsida…detta bara dagar efter att Chefen gått ut med bunkerorder att vi inte ska recensera egna medarbetare.

Hur gick det till?

En halv miljon färre än som såg VM-finalen 2006, rapporterar dagensmedia.se och förklarar SVT:s tapp med det varma vädret. Nja, snarare i linje med den känsla man haft kring VM: det har inte varit så hett bland folk.

…men apropå väder – fy fan vad varmt det är. Jag vet att man inte ska klaga på värmen – speciellt inte efter svinvintern – men ärligt talat…det går inte att sova. Det bara rinner. Eller som Aftonbladets musikrecensent Markus Larsson sa när jag mötte honom på gymmet:
– I natt funderade jag på att gå ut och lägga mig i parken. Problemet är att det är lika jävla varmt där.

I övrigt var det bara kliva tillbaka till verkligheten efter fotbolls-VM: Hammarby-Falkenberg i superettan samt ett samtal till den otrevligaste fotbollsspelare jag pratat med näst efter Zlatan i dennes sämre stunder. Ni har det i papper och på nät i morgon.

…då smäller det för övrigt igen – AIK mot Luxemburg i Champions League-kval. Givetvis är jag på plats, allt enligt gamle Sandlins linje: efter ett mästerskap jobbar man alltid första allsvenska matchen. Nu är detta ingen allsvensk match men fullt jämförbar.

Kommer du, Bank?

Till sist; 

Här är filmen vi ska se i sommar.

Böckerna vi ska läsa är skrivna av Jo Nesbø. Visserligen en norrman men i brist på bra svenska deckare är det bara att börja plöja hans åtta. De jag läst hittills är riktigt bra.

På TV: Kanal 9 kör Twin Peaks om nätterna. Aldrig fel.

Se där…tre bra tips för att bota VM-abstinensen.

Anelka
Sa vad han tyckte om en förbundskapten som förstört väldigt mycket för väldigt många. Allt sammantaget var Frankrikes insats 2010 VM-historiens största fiasko genom tiderna.

Batres
Carlos i förnamn, domare från Guatemala. Lyckades – trots att han dömde tre straffar inom en minut – missa en helt solklar i samma veva (för Fabregas och Spanien) samt göra två helt motsatta bedömningar vid likadana situationer (inrusande spelare vid straffspark). När Fifa hyllade domarinsatsen var det knappast Carlos Batres de hade i åtanke. 

Casillas
Utsågs till VM:s bästa målvakt trots att han fram till finalen bara svarade för en vettig räddning – straffen mot Paraguay. Utöver det vet jag inte om Casillas tog en enda boll han inte borde ha tagit. Påminn mig om jag missat någon. I finalen fick han dock tån på Robbens friläge och det räckte för att bli utsedd till turneringens bästa målvakt.

Diego
VM var länge en show som Argentinas förbundskapten regisserade och producerade på egen hand. Vi tackar för att han ensam lyfte VM i ett läge då mycket annat föll platt.

Europa
Det snackades om Europas fiasko under gruppspelet. Lite för tidigt skulle det visa sig. Etta, tvåa och trea där framför allt Holland överraskade genom att gå hela vägen till final. Ett historiskt trendbrott när Spanien blev första europeiska nation att vinna ett VM som inte spelas i Europa.

Fjorton
Antalet VM-mål Klose stannar på. Influensan satte stopp för spel i bronsmatchen – och därmed chansen att gå förbi Ronaldo som bäste målskytt totalt i VM-historien (15). Eller orkar du ett VM till, Miro?

Ghana
Klev fram som Afrikas hopp och bästa lag i ett VM där övriga värdkontinentens deltagande nationer sammantaget svarade för en oväntat blek insats. Bokstaven G kan också sammanfatta vad det första VM:et i Afrika mycket handlade om…nämligen gnäll: på vädret, på planerna, på publiken, på Fifa, på domarna, på världsmästarna…ja fanns det egentligen något det inte gnälldes på denna första gång VM spelades i Afrika?

Heitinga
John i förnamn. Får symbolisera den våldsamma finalen. Hollands mittback blev VM-historiens femte spelare att få rött kort i en final. En final som utöver det blev den med flest utdelade gula – fjorton stycken.

Iniesta
Avgjorde finalen 2010 och skrev därmed om historien. Spanien är inte längre fotbollsstormakten som aldrig vinner VM. Just det kommer vi aldrig att glömma.

Jabulani
Bollen som fick vissa spelare, krönikörer och till och med Nasa att gå i taket. Den var för lätt – ändå har jag bestämt för mig att den är tyngre än senaste mästerskapsbollen. Men det ska ju alltid gnällas på bollen å andra sidan.

Klinisk
Var bläckfisken Paul som tippade åtta matcher och prickade rätt vinnare i samtliga. 

Larrionda 
Jorge i förnamn, var huvuddomare i matchen mellan Tyskland och England. Han missade ett mål som fick många inom fotbollen att svänga till förmån för målkameror. Jag är tveksam till den lösningen, däremot är det bra om det skyndar på utvecklingen med straffområdesdomare.

Messi
Den på förhand mest omskrivne stjärnan lämnade VM mållös men dominerade ändå flera av Argentinas matcher. Han nominerades till och med till en av turneringens tio bästa spelare.

Neuer
Tysklands målvakt var VM:s bästa. 

Ohederlighet
Präglade mästerskapet och upprörde många. Jag kan inte påstå att jag själv tillhör den skaran men tveklöst har fotbollen fått sig en rejäl törn tack vare alla filmningar och Suarez handbollsräddning på mållinjen. Fotbollen bör så klart ta åt sig av den breda fotbollspublikens irritation – även om jag inte för mitt liv kan begripa varför man inte ska göras som Suarez gjorde.

Presskonferensen
Marcello Lippis avsked – där han rakryggat tog på sig ansvaret för att från Italiens misslyckande till världssvälten – gjordes med en stil och elegans som bara italienare behärskar. Tog udden lite av kritiken för Italiens fiasko som var i klass med det franska rent fotbollsmässigt.

Quagliarella
Med facit i hand fick vi se alldeles för lite av denne italienska anfallare med förnamnet Fabio. 

Robert
Inte Laul utan Green. Englands målvakt fick bara en chans, första matchen mot USA. Det räckte för att hålla den gamla traditionen med engelska målvaktstavlor vid liv. Sedan gjorde hans lagkamrater och förbundskapten det samma med den gamla traditionen att åka ut mot Tyskland.

Straffen
Någon av Gyans. Antingen den han bommade i förlängningens sista minut mot Uruguay. Eller den han direkt efteråt hängde upp i krysset i straffläggningen. Nej, jag har inte glömt Sebastian Abreus galna chipp några minuter senare men Gyans båda var värre, fast på olika sätt.

Tyskland
Spelmässigt är det tyskarna vi kommer att minnas från VM 2010. Och Schweinsteiger som deras bästa spelare.

Ut
Åkte både Lasse Lagos och Cirkus Svennis redan i gruppspelet. Ingen av dem satte några större avtryck – förutom möjligen Lagos som måste varit hela turneringens grinigaste gubbe.

Vuvuzela
Behöver vi förhoppningsvis inte höra så mycket mer av – och om. 

Xavi
Diego Forlan utsågs till VM:s bästa spelare. Jag hade gett utmärkelsen till Xavi.

Yakubu
Den nigerianske anfallaren missade öppet mål från två meter. En miss så grov att den inte bara saknar motstycke i VM-historien, den skapade också rykten om att Nigeria egentligen inte ville gå vidare från gruppspelet. 

Zzzzzz
Första omgången av gruppspelet gick inte direkt hem hos den breda fotbollspubliken. Jag förstår varför.

Åtta
Antalet poäng Tysklands 20-åring Thomas Müller skrapade ihop. Därmed vann han skytteligan före Sneijder, Villa och Forlan som också gjorde fem mål.

Äsch
Kommer inte på något bra här men det var väl ungefär så jag och många andra kände när favoriten Brasilien försvann redan i kvartsfinal. Dessutom på ett märkligt sätt efter att ha kört över Holland i första halvlek. Konstaterar också att VM:s bästa match var Tyskland-Spanien och att Gio van Bronckhorst (mot Uruguay) och David Villa (mot Honduras) får dela på snyggaste målet.

Özil
Bokstaven Ö brukar också vara ett problem vid den här typen av sammanfattningar. Men den här gången känns det ganska givet. 

VM:s nya mästare heter Spanien. De skrev om historien, de är inte längre stormakten som inte kan vinna fotbolls-VM. Epitet är för alltid dött och begravet. Oavsett vad vi kommer att minnas från VM 2010 kommer ingen någonsin att glömma det.

…det – och vuvzelorna.

Ett VM som har lyfts av ett gäng dramatiska händelser fick en final i samma anda. Dramatik och våld snarare än skönspel. För att vara en final – ni vet att finaler kan vara ganska tillknäppta – håller jag med Glenn Strömberg och tycker det var en bra sådan. Jag ger den L L L L. Men då glömmer vi större delen av första halvlek.

…argumentet emot är så klart våldet, varningarna, utvisningen. Men nuförtiden är det inte helt ovanligt med utvisningar i VM-finaler. Det skedde 1990, det skedde 1998, det skedde 2006. Det kunde (borde?) blivit två röda redan i första halvlek, på van Buffel och de Tjong.

Holland skakade Spanien mer än något lag gjort tidigare i VM, Tyskland inkluderad. Jag vet att Schweiz vann med 1-0 men den matchen är en historia för sig där Schweiz var totalt utspelade långa stunder och med facit i hand gällde den ingenting. Holland gjorde det genom Sneijders, Robbens och i viss mån van Persies individuella, offensiva skicklighet, men framför allt med sin brutalitet som ryckte sönder den matchrytm Spanien vill åt. Men i takt med att fler och fler holländare blev varnade, samt att orken i det aggressiva presspelet tröt, lutade det mer och mer åt ett spanskt avgörande.

Jag hade 1-0 och Villa målskytt – det blev Iniesta vilket var på många sätt logiskt för finalen. Han gjorde ingen stor första halvlek men var sedan iblandad i en mängd på gränsen till avgörande situationer. Precis som mot Paraguay kom Iniesta mer med i spelet i bättre lägen med Fabregas på planen (som också spelade fram till målet). Vi kan hylla del Bosque för det bytet, vi kan också hylla förbundskaptenen för att han trots alt spelade Busquets från start i samtliga matcher. Nu är Spanien världsmästare – skulle han då gjort på annat sätt?

Sammanfattningsvis får VM L L L, många kanske tycker det är i överkant, men att få uppleva ett mästerskap framför TV:n igen var på många sätt underbart roligt. Då kan jag ta att bara en match kom upp i L L L L L – semifinalen Spanien-Tyskland.

Bläckfisken Paul får också L L L L L – inte en miss.

Att Diego Forlan utses till VM:s bästa spelare finner jag märkligt. Jättebra spelare på alla sätt och vis men vem ser honom som VM-kung? Jag hade lagt min röst på Xavi. Jag kan också tänka mig en Puyol, en Piqué…för det faktum att Spanien bara släppte in två mål detta VM – ja Spanien släppte egentligen inte in ett enda mål som spelade någon roll.

…och här bjuder jag på VM:s kyss.

Till sist:

Miroslav Kloses och övriga tyska autografer bör rimligen ha vunnits av Johannes Norrbacka som tippade 1-0 till Spanien och Sergio Ramos som första inkastare. Nu är egentligen 90-minutersresultat mer korrekt men sett till helheten känns Johannes som den som var mest rätt på det.

Som vinnare av sista DVD-boxen har Adrian Berglund dragits.

dalle_team vann Laul Callings drömelvan-liga på 55,5 miljoner. Själv skrapade jag ihop 54 miljoner, vilket räckte till en 133:e plats i samma liga. I Aftonbladets interna blev jag tvåa, knappt slagen av mannen bakom hela tävlingen. En rätt väntad segrare som sagt. 

Nu skulle det vara skönt med semester men…en vecka kvar. Nya tag.

VM-final i dag och jag funderar lite hur jag egentligen upplevt tidgare VM-finaler.

1982 – Italien-Västtyskland 3-1. Knappt alls. Såg bara korta delar. Sex år gammal dog VM för mig när Brasilien åkte ut mot just Italien i andra gruppspelet.

1986 – Argentina-Västtyskland 3-2. I mormor och morfars källare. Morfar och morbror Peter höll på Västtyskland, jag på Maradona. Vilken lycka vid slutsignal.

1990 – Västtyskland-Argentina 1-0. I vår släktingars dåvarande sommarstuga i småland. Sorg och bedrövelse.

1994 – Brasilien-Italien 3-2 (straffar). Av någon anledning minns jag inte denna final. Jag vet att jag såg den men kommer inte ihåg var. Jag antar att jag var mycket nöjd.

1998 – Frankrike-Brasilien 3-0. En final jag önskar att jag glömt bort. Vi var ett gäng som bänkat oss hemma hos Carlström vid Kåsjön. Kunde kvittat.

2002 – Brasilien-Tyskland 2-0. Med polare i en lägenhet i Bergsjön. Hade annars jobbat dygnet runt hela VM från redaktionen men var ledig vid finalen. Tack för det.

2006 – Italien-Frankrike 5-3 (straffar). Bevakade VM på plats och hade biljett. Men efter semifinalerna var jag slutkörd och min dåvarande flickvän tyckte dessutom att det var hög tid att jag åkte hem. En kollega fick min biljet och jag såg den i flickvännens sommarstuga. Med facit hand: ett nja till det beslutet.

2010 – Spanien-Holland. Tillsammans med Vikingstad, miss Modin och mode–Nina i vårt redaktionsvardagsrum. Filmade. Det blir nog min märkligaste VM-finalupplevelse hittills. Hängd med på sportbladet.se.

Sverige var inte med detta VM. Det märktes på många sätt. Framför allt genom mediernas famlande. Vad gör vi nu, liksom. Efter fem raka mästerskap. Vad gör vi när vi inte längre är förstahandskällor på informationen utan tar rygg på andra? Jag gissar att det inte bara är på Sportbladet som cheferna tappat hår denna VM-sommar, när allt inte längre serveras på ett dukat, nationalistiskt bord.

Jag själv satt till exempel i en web TV-studio och försökte göra samma sak som SVT och TV4. Hur lyckat var det på en skala? På vilket sätt var vi unika? Nu hade vi visserligen bra tittning, 175 000 i veckan, men ändå. Jag vet inte om det egentligen gav så mycket även om alla inblandande gjort ett riktigt bra jobb.

Vår feltajming är ändå inget i jämförelse med de stora redaktionernas och journalisternas. Ni ska få en lista här.

AFTONBLADET
Bank och Niva är troligen Sveriges mest initierade och kunniga fotbollsskribenter. Dag ut och dag in har de levererat fantastisk journalistik och lärt oss saker vi inte visste att man kunde veta. Sida upp och sida ner med analyser, information och kuriosa. Fem plus – men var det bara jag som kände att det blev för mycket? Sportbladets rapportering om fotbolls-VM 2010 var på många sätt mer allvarsam än skildringen av 9/11. Vart tog humorn och mixen vägen? Ja just det ja, det försvann med Wennman den Store.

SvD
Vem kom på idén att skicka Ola Billger till VM? Eller förlåt för frågetecknet, det var ju han själv. En sportchef som först bestämmer att tidningen inte ska ha några krönikörer, och därefter utser sig själv till krönikör under årets största idrottshändelse…det känns så där. Speciellt när denne chefskrönikör är i sammanhanget medioker och petar bak en tempohöjare som SvD-Garå till sportsidornas bakvagn.

DN
Godkänt. Avsaknaden av färgstarka skribenter räddades upp av ett antal skrivbordsvinklar som faktiskt höll.

EXPRESSEN
Jag brukar skriva om konkurrentens ende krönikör vilket blev smärtsamt tydligt under detta VM. Mats Olsson satt framför TV:n i Kånkelberg och berättade om sina besök på ICA över sidan 2-3, viktigaste uppslaget. Johan Orrenius, den skickligaste skribent fotbollsjournalistiken fått fram sedan Bank & Niva, fick spela andrafiol på ett sätt som gör att han måste överväga att byta arbetsplats. 

SVT
Har blivit hyllade. Men förtjänar de berömmet? Både och. Jane Björck är överlägsen etta av alla som överhuvudtaget haft något med fotbolls-VM att göra alla kategorier. Kunnig, charmig, träffsäker – och har dessutom gjort TV på ett helt annat sätt än vad SVT brukar göra och som vi på Sportbladet inte ens överträffade i text.
Sen då? Nja, SVT har fortfarande inte levererat en enda nyhet i sportsammanhang sedan de avslöjade att Tommy Söderberg skulle bli förbundskapten 1997. Deras studio var bra men då jämförde vi med TV4. Piggt grepp med min kära vän Fröken Frändén (kanske inte helt objektiv här) men sammanfattningsvis feltajmad gästlista och vi charmades mer av den gemytliga studiostämningen snarare än givande upp- och nersnack.

TV4
Ett fullständigt haveri. Var ska vi börja? Reklamen gör oss vansinniga och det går inte att skylla på att ”det är så här det här” – den gör oss ändå irriterade, frustrerade, maktlösa. Den lämnar också vanligtvis skicklige Peter Jihde i en hopplös situation att knyta ihop ett vettigt halvtidssnack som är TV:s viktigaste uppgift under fotbollsmatcher. Varför gör ni på detta viset gång på gång? Ledstjärnan och Lund har dominerat twitter och haft bra VM-närvaro på sina bloggar – men utan Sverige är det svårt att bry sig om vad de tycker om internationell fotboll. De saknar tyngd i alla fotbollssammanhang som inte är svenska landslaget eller allsvenskan.

SPORTRADION
De var säkert jättebra men vi som bor söder om Dalälven har TV hemma.

I morgon betygssätter bloggen de enskilda journalisterna.

Jag la ut ett all star team häromdagen. En del förändrades i och med hur semifinalerna slutade. Jag ska inte ändra eller korrigera, lagt kort ligger. 

Förutom på ett par positioner:

Neuer, Tyskland.

Lahm, Tyskland, Lugano, Uruguay, Carvalho, Portugal, Coentrao, Portugal.

Robben, Holland, Schweinsteiger, Tyskland, Xavi, Spanien, Iniesta, Spanien.

Sneijder, Holland.

Villa, Spanien.

COACH: Del Bosque, Spanien.

Ni såg vansinnet mot Paraguay i Laul Calling: ”Villa, Villa, Villa…Villa mama mia”.

Här är Camachos reaktion vid Puyols 1-0 mot Tyskland:

Betydligt mer självsäker.