PS. Ta och polisanmäl de där sexuella trakasserierna. DS.

Daniel Swedin

Läs mer:
Annas brev till Reinfeldt går att läsa här.
Statsministerns svar – i lite längre form – går att läsa här.

Den borgerliga regimen i Stockholms stadshus kommer i början av nästa månad att lansera en helt vital valfrihetsreform för kommunens äldre: ett hemtjänstlotteri.

Om detta berättar Dagens Arena i dag.

I huvudstaden har det tidigare fungerat så att en person som inte valt hemtjänstutförare hamnat hos HSB Omsorg AB. Men företaget vill inte ha det ansvaret längre, eftersom man inte tror att man kan gå med vinst och samtidigt leverera kvalitet.

Då har borgerligheten i Stockholm hittat på den snillrika idéen att människor i behov av hemtjänst ska lottas ut på en marknad, en marknad där makten ligger hos hemtjänstföretag som vill vara med i lotteriet. Stockholms äldre måste delta, vare sig de vill eller inte.

Dessutom har man hittat på utlottningen av kunderna ska ske månad för månad. Alltså: de som beviljas hemtjänst i januari får en annan utförare än de som beviljas hemtjänst i februari eller mars.

Någon upphandling i enlighet med lou, lagen om offentlig upphandling, kommer inte att göras. Och den kommunala hemtjänsten är inte ens med i lotteriet.

Både fackförbundet Kommunal och den socialdemokratiska oppositionen är djupt kritiska mot reformen.

Från Dagens Arena:

Enligt Lena Ezelius, ordförande för Kommunals sektion 26 i Stockholm, får de äldre också ofta dålig information om vad som händer om man inte gör ett aktivt val.
– Jag pratade med PRO för ett tag sedan och de trodde att om man inte väljer så får man automatiskt kommunal hemtjänst. Det finns en väldig okunskap om det här. Pensionärsorganisationerna är ofta så friska och pigga att de inte råkat ut för hemtjänsten ännu. Deras bild är ofta enbart att man får möjlighet att välja, och det låter ju jättebra. Hur det ser ut i praktiken blir man medveten om först när man behöver hemtjänst. Det är ett elände.

Politiskt ansvarig för hemtjänstlotteriet är moderaten Joakim Larsson. Han är kanske mest känd som politiskt ansvarig för Boultbee-affären – floppförsäljningen som gjorde Muammar Gaddafi till galleriaägare i Stockholm.

Larsson erkände dock i början av 2012 att Boultbee-affären – som genomfördes 2007 – var ett misslyckande och att politikerna ”lärt sig en läxa”.

Så om en fyra, fem år kanske Larsson går ut och säger att det blev fel och ”lärt sig en läxa” av hemtjänstlotteriet.

Bert Karlsson är mediesveriges egen mysfarbror. Han berättar fräcka historier, han sitter i soffprogram, han sågar Melodifestivalvinnare. Och på torsdag gör Karlsson ”politikcomeback” i Expressens webbteveshow ”Bar & Politik”.

Comeback? Har Expressen helt glömt vilken politisk bakgrund Bert Karlsson har? Då är en påminnelse på sin plats. 1991 var Karlsson med och startade det politiska partiet Ny demokrati tillsammans med Ian Wachtmeister. Partiet tog sig in i riksdagen samma år och mellan 1991 och 1994 var Bert Karlsson riksdagsledamot och partiledare.

Vad var Ny demokrati för sorts parti, egentligen? Ett sätt att studera det är att titta på några uttalanden Bert Karlsson gjorde under åren som politiker.

Bert Karlsson om hiv (Expressen, 16 augusti 1992):
”Vi vet att de flesta som sprider smittan kommer från andra länder och ohämmat går ut bland svenskarna. Jag skulle vilja se Bengt Westerbergs få sin dotter smittad av en flykting. Han pratar så fint om flyktingarna, men han skulle bo ett tag i gettona de skapar.”

Bert Karlsson om kosovoalbaner (Expressen 26 december 1992): 
”Ta kosovoalbanerna till exempel. Jag tycker vi ska kasta ut varenda en. De är inga flyktingar. Många av dom organiserar stölder i Sverige för att få pengar till vapen till det krig dom vill ha igång i Kosovo.”

Bert Karlsson om romer (under politikerveckan i Almedalen 12 juli 1992):
”Zigenare står för nittio procent av alla brott mot svenska pensionärer.”

Bert Karlsson om kärlek (Expressen 16 augusti 1992):
”Man ska inte gifta sig med folk från andra kulturer, det visar sig gång på gång att det inte går.”

Berts partikollega Vivianne Franzén frågade sig vid samma tid ”hur länge dröjer det innan våra svenska barn ska vända ansiktet mot Mecka” och Ian Wachtmeister – som nu tycks jobba som Jimmie Åkessons coach – sade i riksdagen att ”de svenska svenskarna är i minoritet i sitt eget land om 60 år”.

För tio år sedan kom Gellert Tamas bok ”Lasermannen – En berättelse om Sverige”. I en samtida intervju som Dagens Nyheter gjorde med Tamas sa han att Ny demokrati ”var medansvariga till att skapa det klimat där enskilda förövare ansåg sig ha rätt att attackera invandrare”. I en intervju med samma tidning från i höstas sa Tamas:

John Ausonius har varit väldigt tydlig i de intervjuer jag gjort med honom att blev inspirerad av debatten om invandrare som fördes i början av 1990-talet. Han kände ett moraliskt stöd, att folk stod bakom honom. Men han kände också ett politiskt stöd, från Ny Demokrati framför allt, men även andra främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna.

Detta är Bert Karlssons politiska arv. Detta är vad Expressen nu erbjuder en comeback.

Daniel Swedin 

I dag skriver Dagens Nyheters ledarsida en hel text baserad på missförstånd och hittepå om vad vad som står i akka-utredningens delbetänkande (som ju för övrigt presenterades i korthet på DN:s debattsida).

Det är festligt. Men festligast är nästan ledartextens slutkläm:

Föreställningen om lika lön för samma arbete är både föråldrad och förljugen. Det finns inte ett sätt att utföra ett arbete, de är lika många som det finns arbetstagare. Detta måste också avspeglas i lönekuvertet. Annars kommer de lågpresterande inte att få någon lön alls.

Helt rätt. Skribenten bakom den här texten – törs vi gissa på Hanne Kjöller? -har utfört sitt arbete på ett sätt som bara måste märkas i lönekuvertet.

Daniel Swedin

Hur står det egentligen till med omdömet, Annie Lööf?

Frågan måste ställas efter att hennes departement i dag skickade ut ett glatt pressmeddelande om en ny innovation som påstås bota ätstörningar.

– Företaget är ett bra exempel på hur svensk innovationskraft kan möta stora hälsoutmaningar och samtidigt skapa jobb och konkurrenskraft, säger Annie Lööf hurtigt i pressmeddelandet.

Om du lider av en ätstörning är du bara att gratulera. Nu kan du bidra till Sveriges konkurrenskraft och BNP.

Yonna Waltersson skriver på Dagens Arenas redaktionsblogg:

Annie Lööf, har du någonsin besökt en vän eller anhörig på en avdelning för personer med ätstörningar? Har du sett någon som är svårt sjuk i anorexia bli itvingad en näringsdryck. Sett toalettdörrarna utan lås på därför att den sjuke inte får lämnas ensam? Följt händernas försök till att gömma mat när de under måltiden inte får hållas under bordskanten?

[…]

Personer med ätstörningar borde aldrig få utgöra en del av näringspolitik.

Den eventuella lönsamheten har ingenting med saken att göra. Att över huvud taget göra en poäng att svårt sjuka människor samtidigt bidrar till ”konkurrenskraft” och ”nya jobb” – det är bara vidrigt.

Jag frågar igen: Hur står det egentligen till med omdömet, Annie Lööf?

Uppdaterat: Här ett exempel från ätstörningskliniken som Lööf lyfter fram som bra för svensk konkurrenskraft.

Uppdaterat 2: Minna Forssberg skriver om sin traumatiska tid hos ätstörningskliniken som Lööf hyllar.

Daniel Swedin

I dag skriver DN:s Peter Wolodarski – med utgångspunkt i en riksdagsmotion från tidigare S-riksdagsmannen Leif Pagrotsky – att 2018 bör bli ett officiellt minnesår för ”demokratins genombrott i Sverige”.

2018 är det nämligen ett hundra år sedan den liberale statsministern Nils Edén lämnade in en proposition till riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Wolodarski skriver:

Denna typ av projekt behöver flera år på sig för att förberedas, inte minst för att forskningsanslag ska kunna sökas och resultat presenteras lagom till själva märkesåret.

Leif Pagrotsky föreslår därför att regeringen tillsätter en nationalkommitté för att planera och genomföra vad man skulle kunna kalla 100 år av demokrati.

Någon däremot?

Ja då.

Det var ju i maj 1919 det formella beslutet togs i riksdagen om att kvinnor skulle omfattas av rösträtten (och 1884 lämnades den första motionen in om kvinnlig rösträtt).

Och det ju först 1921 som en svensk kvinna – givet att man inte var yngre än 23, förklarad omyndig, satt i konkurs eller försörjd av fattigvården – fick rösta.

Så gärna ett demokratiskt jubileum – men skjut på det. Det är ju lämpligare att fira byggnadens färdigställande än grundstensläggningen, så att säga.

För som sagt: sådana här projekt behöver flera år på sig att förberedas. Särskilt när det gäller kvinnor, tydligen.

Daniel Swedin

Aftonbladet fiskar i bottenslammet, deklarerar Dagens Nyheters ledarsida i dag. Det handlar om en text jag skrev i tisdags, om miljögiftet dioxin, fiskar och regeringens dribblande i frågan. Och dag skriver Dagens Nyheter en lång, försmådd text om… Aftonbladets rubrik.

Så här är det:
Fet fisk från norra Östersjön, ­Vänern och Vättern innehåller höga ­halter av miljögiftet dioxin. Halterna ligger betydligt över de ­tillåtna gränsvärdena i EU:s direktiv.

Ett gram dioxin räcker för att ge hela världens befolkning ”högsta acceptabla dos per person”. Effekterna är väl utforskade. Människor som utsätts för giftet kan få beteendestörningar, försämrad inlärningsförmåga och minskad förmåga att få barn. Risken att få cancer, diabetes och benskörhet ökar också.

Livsmedelsverkets beräkningar visar att ett barn som äter vildfångad lax en gång per månad överskrider det rekommenderade intaget. Om Sverige följde EU:s regelverk skulle till exempel lax och strömming från Östersjön inte få säljas. Men i ett decennium har Sverige – genom ett undantag – tillåtit försäljning av giftig fisk. Det var en socialdemokratisk regering som förhandlade fram det tidsbegränsande undantaget.

Då, för tio år sedan, stod Livsmedelsverket bakom undantaget med hänvisning till det välutvecklade system med kostråd. I dag har verket bytt fot. ”Tusentals fler barn och unga kvinnor kommer med stor risk att utsättas för dioxinhalter över gällande gränsvärde, utan någon ökad nytta, om det svenska undantaget permanentas”, skriver man i sin utvärdering.

I år permanentades det svenska undantaget. Den borgerliga regeringen struntade i att visa EU-kommissionen en rapport från Livsmedelsverket som pekar på att svenskar inte känner till riskerna med dioxin. Endast var sjunde svensk kan peka ut vilka fiskar som är farliga.

Undantaget innebär att den strömming vi kan köpa i butik innehåller mer dioxiner än i övriga EU. I dag äter svenska barn fisk med så höga gifthalter att de och deras framtida barn kan bli sjuka.

Det var det vi skrev om och det var det vi kritiserade: att regeringen – med Eskil Erlandsson i spetsen – sätter folkhälsan på spel för att fiskare inte ska bli av med jobbet.

Har Dagens Nyheter någon åsikt i sakfrågan? Eller räcker det att pösmunkpositionera sig genom att kritisera rubriksättning?

Daniel Swedin 

Lööf ska stjäla liberalismen från Björklund. I mitten av december ska Centerpartiets nya partiprogram vara klart och då skriver man för första gången att man är ett liberalt parti.

Centerpartiet – som har stöd av cirka fyra procent av väljarna – ska bli det nya Folkpartiet – som har stöd av cirka sex procent av väljarna. Friskt vågat, hälften vunnet!

Men visst, när Jan Bjöklund nu gått in på sitt femte år som batongliberal härförare så kanske Annie Lööf kan locka någon med lite snälliberalism. In med liberalismen i partiprogrammet bara.

– Vi har en lång tradition av misstänksamhet mot myndigheter och försök att reglera människors verksamheter, säger Per Ankersjö, ordförande i idéprogramgruppen till Aftonbladet.

Tidningen berättar även att Annie Lööf tagit hjälp av den nyliberala debattören Johan Norberg för att vässa partiets ideologiska profil.

Norberg skriver i en essä att Centerpartiet, ända sedan det hette Bondeförbundet, varit ett liberalt parti. Åhå. Bondeförbundet bildades i december 1913. Tjugo år senare, 1933, skrev man så här i sitt grundprogram:

Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för vår nationella utveckling.

Ja, Centerpartiet har i sanning alltid varit ett liberalt parti. Och Moderaterna införde rösträtten.

Det går bra för Sverigedemokraterna. Åtminstone i opinionsmätningarna. Trots skandaler kring våldsromantiker, uteslutningsärenden och avhopp växer partiet i opinionen.

I SvD/Sifo i går, i Aftonbladet/United Minds i dag och enligt Svensk Opinions snitt har Sverigedemokraterna i dag stöd av 7,8 procent av väljarna – att jämföra med de 5,7 procent partiet fick i valet 2010.

Orsakerna till extremistpartiets framgångar söks av många. Ett kreativt exempel står Andreas Johansson Heinö från Timbro för. Det är antirasisternas fel. Om de bara varit tysta hade Sverigedemokraterna inte gått upp. Han skriver på SVT Debatt:

Oväntad hjälp har eventuellt dykt upp genom de senaste veckornas debatter om rasism: Tintin på Kulturhuset, Bo Hanssons kommentar om ”svarting”, debatten om Stina Wirséns Lilla Hjärtat, avslöjandet om Statoils diskriminering av romer. Ett resultat av dessa debatter är nämligen att skillnaderna mellan Sverigedemokraterna och övriga partier suddas ut.

Ett hisnande perspektiv. Att föra debatt på kultursidorna om en filmaffisch är alltså samma sak som att romer systematiskt hindras att hyra bil? En kulturdebatt är att jämföra med ett sannolikt lagbrott?

Och om man protesterar mot att romer diskrimineras suddar man ut ”skillnaderna mellan Sverigedemokraterna och övriga partier”.
Med samma logik är feministerna skyldiga till kvinnomisshandeln, miljövännerna till miljöförstöringen och djurrättsaktivisterna till missförhållandena i köttfabrikerna.

Det kan också vara tvärtom.

Att de som sprider eller relativiserar främlingsfientlighet och rasism också har ett ansvar för att människor diskrimineras. Att de som hela tiden understödjer Sverigedemokraternas argumentation och världsbild har ett ansvar för att den parlamentariska rasismen växer. Att allt fler pratar om invandring och migration och lånar problembeskrivningen från SD (”hur mycket invandring tål Sverige?”, som SVT:s Agenda undrade).

Man kan tycka att diskussionen kring de flyttade Tintin-albumen stundtals blev väl manierad. Man kan tycka att det är märkligt att vandaliserade boenden för asylsökanden sällan får den medieuppmärksamhet som åsikter kring en filmaffisch får.

Men innebär det att vi aldrig ska kunna diskutera vardagsrasism och problematiska skildringar av minoriteter – av rädsla för att det ska gynna Sverigedemokraterna? Och mer explicit: att vi inte ska kunna diskutera hur romer systematiskt diskrimineras?

”Rasismen är en integrerad del av våra samhällen”, skriver ekonomen Ali Esbati i tidskriften Arena.

Att reducera rasismen till (passerade) extrema attiraljer – näs- och skallmätningar, skyltar som slår fast att en bänk bara är för vita – gör oss mindre förmögna att förstå detta, se historisk kontinuitet.
[…]
Att peka på betydelsen av rasistiska föreställningar och handlingsmönster i givna situationer i vardagen eller det offentliga samtalet, är inte att utpeka någon som raspropagandist eller okynnesheilare. Det är över huvud taget mer fruktbart att tala om rasism i termer av saker vi – alla, mer eller mindre – gör.

Sverige har nyligen fått svidande kritik från Europarådets kommission mot rasism och intolerans, Ecri. I sin senaste rapport menar Ecri att Sverige har mycket kvar att jobba med i sitt arbete mot diskriminering.

Kommissionen kräver att svenska myndigheter bekämpar arbetsgivarnas fördomar vid rekrytering och ser till att fackförbund och arbetsgivare aktivt jobbar för mångfald i sitt dagliga arbete.

Invandrare från länder utanför EU en sysselsättningsnivå som ligger 19,7 procent under inföddas. Andelen utrikesfödda som är överkvalificerade för sina arbeten är mer än dubbel så hög som bland infödda.

Ecri varnar för att rasismen i Sverige breder ut sig på internet och att få rapporterade incidenter om diskriminering leder till åtal eller till dom. Värst utsatta för diskriminering på svensk arbetsmarknad är romer och muslimer.

Med Johansson Heinös logik så bör vi väl inte ta Ecri på allvar. Det skulle ju kunna leda till att Sverigedemokraterna går framåt i opinionen.

Daniel Swedin

[View the story ”Tre roliga och en jätterolig tweet om fredspriset” on Storify]