I dag ljög utbildningsminister Jan Björklund i riksdagen. Rakt ut, faktiskt.

I en debatt om regeringens forsknings- och innovationsproposition fick Björklund en fråga från Jabar Amin (MP) om ENQA – en europeisk medlemsorganisationen som arbetar med kvaliteten i högre utbildning och som ska göra det lättare att jämföra europeiska utbildningar mellan varandra.

– Sverige är medlem i ENQA, vi fortsätter vara medlem i ENQA, sa Björklund i plenisalen dag.

Men det stämmer inte.

I höstas beslutade ENQA att Sverige ska uteslutas ur organisationen.
Sedan 2010 används en ny utvärderingsmodell i Sverige där studenternas examensarbeten ges avgörande betydelse för bedömningen. Rektorerna för landets högskolor och universitet gillar inte modellen. Studentorganisationerna gillar inte modellen.
Och inte ENQA heller, alltså.

Kraven som Sverige underkändes på handlar om att det inte går att skapa ett utvärderingssystem som bara fokuserar på studenters resultat på examensuppgifter. ENQA kritiserar även Högskoleverkets relation till regeringen, och menar att myndigheten inte är nog självständig.

– Det här är mycket allvarligt. Sverige måste ha en extern granskning av våra utbildningar. Det är en förtroendefråga för svensk utbildning i världen, sa Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, när Sverige uteslöts ur ENQA i höstas.

Mycket allvarligt, som sagt. Att utbildningsministern drar en rövare i riksdagen är ju också rätt allvarligt.

Daniel Swedin

För att se Björklunds vals, klicka här. (157:20 in i klippet)
För att läsa uteslutningsbeslutet, klicka här.
För att läsa ENQA:s egna lista över sina medlemmar, klicka här.

Sveriges folkpartistiska EU-minister räcker upp en hand för flickors rättigheter. Den andra handen räcker hon upp för den föreslagne hälsokomissionären, reaktionäre Tonio Borg.

Daniel Swedin 

I dag fick vi det senaste numret av Nu till redaktionen. Nu är en tidning som kallar sig ”liberalt nyhetsmagasin”, men är de facto Folkpartiets partiorgan.

På baksidan av Nu lanserar Folkpartiet sin nya insamlingskampanj Liberal Framgång 2014. Folkpartiet vädjar till sina medlemmar att skänka pengar till partiet så att riksdagsvalet om två år blir framgångsrikt.

Mannen vars ansikte pryder kampanjen är – integrationsminister Erik Ullenhag.

Folkpartiet berättar mellan raderna vem de tänker sig ska leda partiet till Liberal Framgång 2014. Och det är alltså inte Jan Björklund. Eller Birgitta Ohlsson, för den delen.

Daniel Swedin

The winner takes it all spelas i högtalarna innan Jan Björklund träder upp på scenen.
Aldrig har väl ett låtval varit lika malplacé. Mycket kan man ju säga om Sveriges vice statsminister, men någon vinnare är han inte.
Sedan 2002 har Folkpartiet inte gjort ett framgångsrikt val och i opinionsmätningarna just nu ligger partiet runt sex procent. Det är inte kris, men inte fan mår partiet bra.

I morse krävde det Liberala Ungdomsförbundet, som under nuvarande ordföranden Adam Cwejman varit Folkpartiets lydiga knähund, att Björklund skulle lämna plats för Birgitta Ohlsson.
Björklund är inte på det humöret. I inledningen av sitt tal lät han i stället berätta om vilken lysande socialliberal han är. Han markerade lojt mot Sverigedemokraterna och andra högerextremister, som om han vill berätta att han minsann är en lika bra Birgitta Ohlsson som Birgitta Ohlsson.

Men det där är ju bara en transportsträcka. Björklund can’t wait to get down to business, han vill prata om det som är viktigt på riktigt: att Andra världskriget och Kalla kriget var otäcka perioder i Europas historia och att Euro-samarbetet är vår enda möjlighet att inte få se Hitler och DDR igen.

Sen kryssar han vidare. Han säger några självklarheter och forsknings- och innovationspolitik. Han sågar LO – trots Reinfeldts jobbpakt – och han säger att Jonas Sjöstedt är en grekisk kommunist. Dessutom var Göran Persson en mycket ond man.
Björklund tycker Östersjön är vacker och Björklund tycker inte att han själv är någon populist.
Ja, det är samma tal som han höll i fjol.
Eller, nej, han glömde ju att prata om Nato.
Störst jubel får vice statsministern när han ryar om att löneskillnaderna i Sverige måste bli större. Det blir lite dålig stämning när en LUF:are skriker ”Sparka Björklund!” (tur att Folkpartiet nu är för en förbättrad a-kassa!). Men sen blir alla liberaler jätteglada igen, för Björklund säger att 2000-talet tillhör liberalismen.

Tema: Allt är Göran Perssons – och kommunisternas – fel.
Retoriskt knep: Det är ju lite charmigt med dialekt.
Vad han vill att du ska tänka: Wow, han har verkligen åsikter om allt.
Vad han inte vill att du ska tänka: Var fan är Birgitta Ohlsson?

Daniel Swedin

I går gjorde Folkpartiets Carl B Hamilton utspel om att man borde slå samman Folkpartiet med övriga borgerliga partier till en nytt superparti.

Förslaget har mött intern kritik. Folkpartiet borde ha högre ambitioner.

Vi kan härmed, från säkra källor, presentera HELA LISTAN av saker man kan slå samman Folkpartiet med.

Frankrike

Folkpartiet kallas internt i Alliansen ibland för ”regeringens fransmän”. USA:s tidigare försvarsminister Donald Rumsfeld lär ha sagt, på tal om Irakkriget:

Att gå i krig utan Frankrike är som att gå på jakt utan sitt dragspel.

EMU

Folkpartiet älskar EMU. EMU älskar Folkpartiet. Med ungefär lika många procent av väljarna bakom sig.

Ringhals

Problemet med Folkpartiet är det samma som för kärnkraften. Risken är stor att något läcker ut.

Nato

Folkpartiet vill gärna gå med i Nato. De har stöd av ungefär lika många som tror på spöken. Bröllopsresan går till Irak.

Anders Lindberg

Alliansen gör upp med Sverigedemokraterna. Centerpartiet och Folkpartiet ger efter för moderater och sverigedemokrater om partibidragen. Det står klart efter torsdagens överläggningar i Konstitutionsutskottet, meddelar TT. Det innebär att partibidragen förblir hemliga. Ingen kommer att få veta vem som finansierar Moderaterna, ingen kommer att få veta vilka krafter som står bakom Sverigedemokraterna.

Det är beklagligt att Moderaterna väljer att samarbeta med Sverigedemokraterna i just den här frågan. Det såg länge ut som om Centerpartiet och Folkpartiet skulle hålla emot, faktum är att de båda partierna gick till val på öppenhet om finansieringen. Men i går gick allianspiskan och Centern och Folkpartiet fick vika ner sig. Nu springer hela Alliansen Sverigedemokraternas ärenden.

Det är helt klart vem som bestämmer i den gruppen. Fredrik Reinfeldt drar sig inte ens för att samarbeta med Sverigedemokraterna i en så här känslig fråga. Han hjälper ett rasistiskt parti att dölja sin finansiering. Vi kommer inte att få veta vilka som står bakom Sverigedemokraterna.

Om förslaget antas i riksdagen kommer Sverige att förbli ett land där korruption kan döljas, ett av få europeiska länder som fortfarande hemligstämplat sin finansiering.

 Frågan är dock inte helt avgjord. På tisdag justeras protokollet i KU och den åttonde december kommer motionerna att behandlas i kammaren. Det återstår att se om alla borgerliga ledamöter verkligen ställer sig på Sverigedemokraternas sida i den slutliga omröstningen.

Eva Franchell

Utbildningsminister Jan Björklund läxar upp landets kommuner. Nerskärningarna i skolan ska undvikas med prioriteringar, förklarar Björklund prompt för Svenska Dagbladet. Något ekonomiskt ansvar för skolan, vården och omsorgen i kommunerna tänker regeringen inte ta. Att försvara de skattesänkningar regeringen genomfört är tydligen viktigare.

Krisen kommer för övrigt snart att vara över, enligt Björklund. Han gör tvärsäkert bedömningen att den ”inte blir så långvarig” som 1990-tals krisen.

– Det behöver inte bli så stora effekter, förklarar folkpartiledaren kavat.

Kan någon berätta för Björklund att utanför Folkpartiet pågår den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Eller att var fjärde svensk industriarbetare sannolikt kommer att vara arbetslös efter sommaren och att vi just nu upplever en rekordstor negativ tillväxt.

Björklunds moralism lär ha lika liten effekt på panka kommunalpolitiker som den har på elevernas skolresultat.

Ingvar Persson