Gårdagens utspel från Volvo personvagnars chef Stephen Odell handlar bara om ”förhandlingstaktik”. Det slår Svenska Dagbladets Jonas Fröberg fast i en krönika i dagens tidning. Något får mig att tro att Fröberg fört långa samtal med Näringsdepartementet innan han fattade pennan.

Det är nämligen så det brukar låta när statssekreterare Hägglund förklarar varför den svenska regeringen gång på gång kommer på kant med ledarna för de stora industriföretagen.

Naturligtvis är hotet att flytta delar av Volvo PV:s produktion och utveckling till Belgien ett förhandlingsutspel. Men det betyder inte att det skulle vara en bluff. I dagens pressade läge är det politiska engagemanget en av de faktorer som kommer att avgöra fordonsindustrins framtid. Och på den punkten har Sverige en nackdel i konkurrensen. Vi har nämligen en regering som tycks mer intresserad av att till varje pris hålla ryggen fri än att skapa goda förutsättningar för svenska exportföretag.

Näringsministern har underkänt de svenska märkenas modeller och mer eller mindre uppmanat Saab att sluta bygga bilar. Finansministern har för sin del konstruerat ett stödpaket med villkor som gör att det ännu efter ett halvår inte resulterat i en enda krona i industristöd. Och statsministern…

Medan toppolitiker i Tyskland, Italien, Belgien och USA engagerar sig i fordonsindustrin håller Fredrik Reinfeldt ett bekvämt avstånd. Den svenska statsministern talar om företagens ansvar, men aktar sig noga för att bli indragen i det konkreta arbetet för att rädda jobb, kunnande och exportinkomster.

I Svenska Dagbladet avfärdar Jonas Fröberg sammanbrottet i förhandlingarna mellan Volvo PV och den svenska staten som något media ”försökt blåsa upp”. Problemet är bara att kritiken inte kommer från ”media”.

Den kommer från ledningen för några av Sveriges viktigaste industriföretag, och från anställda som varje dag arbetar med världen som konkurrenter. Och kritiken riktar sig mot en provinsiell regering som inte tycks ha någon känsla för vad en globaliserad ekonomi verkligen betyder.

Och det är verkligen ingen förhandlingsbluff.

Ingvar Persson

Chefen för Volvo personvagnar, Stephen Odell, har almanackan fullbokad av möten med belgiska politiker. Det handlar förstås om framtiden för fabriken i Gent, och att döma av det Odell säger i Dagens Industri ser den betydligt bättre ut än framtiden på Hisingen. Och det beror på Maud Olofsson.

”Det är klart att lånegarantier från Belgien påverkar våra framtida planer på produktion och produktutveckling”, säger Odell till DI.

”Jag kan inte tillåta att Volvo PV får en nackdel gentemot konkurrenter som får stöd av sina regeringar”.

Tydligare behöver det inte sägas. Centerpartisterna i näringsdepartementet har inte bara gjort vad de kunnat för att sätta krokben för rekonstruktionen av Saab. Nu är också ledningen för Volvo PV på väg att tröttna på den svenska regeringen.

Saab:s ansökan till Europeiska investeringsbanken stoppades direkt. Förhandlingarna med Volvo PV bröt samman i förra veckan, och inte en krona av vinterns utlovade stödpaket på 28 miljarder har betalats ut. Näringsministern har inte missat ett tillfälle att tala illa om svensk fordonsindustri.

Ändå försökte Olofssons statssekreterare Jöran Hägglund i förra veckan släta över situationen. ”Jag är optimistisk”, förklarade han för TT. En optimism som alltså inte delas av ledningen för Volvo PV.

”Vi behöver pengar och marknadsstöd nu och inte om två tre år”, säger Stephen Odell och tar planet till Belgien för att diskutera Volvo PV:s framtid.

Och det är Maud Olofssons fel.

Ingvar Persson

Centerledaren Maud Olofsson håller ställningarna. Visserligen har hon fått ge upp entusiasmen för bonusar, men när det gäller anställningstryggheten står hon fast. Arbetsgivarna ska själva få bestämma vilka som får sparken, i alla fall så länge de inte har mer än 50 anställda.
Att till och med moderaterna numer erkänner att den svenska anställningstryggheten inte hindrar tillväxten spelar ingen roll. Inte heller att tiotusentals svenskar just nu vet hur viktigt det är att uppsägningar inte får ske helt godtyckligt.
Till och med Olofsson förstår dock att förslaget skapar oro hos facket. Alltså kan hon tänka sig en höjd a-kassa. 80 procent, säger centern. I alla fall den första tiden, och i alla fall för dem som inte har alltför hög inkomst.
Det är inte säkert att löntagarna och deras organisationer låter sig imponeras av Olofssons generositet.
Det finns trots allt ett politiskt alternativ som lovat återupprätta en arbetslöshetsförsäkring med 80 procents ersättning till de allra flesta. Utan att ytterligare urholka anställningsstödet.
Centern behåller ställningen som riksdagens mest löntagarfientliga parti.
Ingvar Persson

Det blir inga fler kvinnor i de 20 största bolagsstyrelserna 2009. Det visar siffror som miljöpartiet har tagit fram. I en del styrelser blir det till och med färre kvinnor.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni är som bekant mot kvotering. Hon har sagt att alliansregeringen slopade kvoteringshotet ”för att vi vill värna äganderätten”.

Lösningen är istället, enligt näringsminister Maud Olofsson, ett nationellt styrelseprogram för kvinnor. Det ska ”synliggöra och uppmärksamma kompetenta kvinnor”. 200 kvinnor ska ges möjlighet att delta i ett ”exklusivt” mentorsprogram.

Hallå där. Problemet är inte kvinnorna. Problemet är männen, som aldrig verkar upphöra med att kvotera varandra. Som Gudrun Schyman skriver i sin blogg:

”Den kompetens gubbarna mäter handlar inte om utbildning. Den handlar om inbillning. Nämligen föreställningen om att ledaren ska vara en man och att han, både fysiskt och mentalt, ska se ut som och fungera som de män som redan sitter där. Patriarkalt tänkande heter det och på det biter varken kvinnors utbildning eller ekonomiska lönsamhetsargument.”

Det är inte näringslivets kvinnor som behöver utbildning – utan näringslivets män. Ge dem mentorer istället. Gärna kvinnliga.

Det är mindre än ett år sedan regeringen av allt att döma på näringsministerns initiativ avskaffade de restriktioner som gällt för bonusar i statliga företag.
Det är bara någon vecka sedan näringsministern med emfas försvarade dessa bonussystem.
Nu går plötsligt Maud Olofsson till stenhårt angrepp mot samma bonusar.

Sent ska syndaren vakna!

Läs dagens huvudledare: Maud Olofsson vänder kappan efter vinden