Nu kom jag just innanför dörren efter en lång resa från Rom. Idag vräkte regnet ner när vi vaknade så efter en frukost på rummet och lite slappande checkade vi ut och begav oss mot Termini för att leta upp ett tåg till Parco Leonardo som är ett stort köpcentrum nära flygplatsen. Efter lite hjälp av en liten italiensk gubbe som verkade jobba lite ideellt på stationen (man kan tänka sig att han jobbade i tågbranschen förr men efter pensionen längtar tillbaka och går dit och hjälper turister på egen hand) så hittade vi ett tåg som tog oss till Trastevere var vi sedan kunde byta till nästa tåg. På Parco Leonardo åt jag en pizzaslice och shoppade sedan mat: en stor parmesanost, en provolone som såg ut som en kalebass, karl johansvampsbuljong, min favoritpasta bucatini, lite pesto, dyra körsbärstomater i burk och annat smått och gott. Sedan följde flygplatsköande från sin värsta sida och slutligen Stockholm och hem. Nu är det jag som ska sova.

Just nu kollar vi på sista etappen av Giro d’Italia live här i Rom. Vi har en perfekt plats (när en brant backe just tar slut och går över till sväng – detta enligt min kille som är proffs) precis utanför hotellet. Niklas står med sin kamera med objektiv lika långt som min arm och fotar närbilder på alla världscyklister medan jag applåderar och skriker lite uppmuntrande ord på olika språk och agerar sidekick. Just nu är sidekicken på hotellet för kisspaus och karthämtning. Innan gick sidekicken i värmen och köpte en burgare till fotografen. Just det: inte en droppe regn sedan vi kom trots att det utlovades ”heavy showers” sedan i fredags kväll. *har bränt vänstra axeln*

Igår hamnade vi på en mysig gata nära hotellet – Via Flavia – där det låg flera restauranger. Vi valde en och tog in pasta och rödvin. Sedan gick vi en promenad och nedan kan ni ser undertecknad framför Fontana di Trevi. Idag har har vi gått runt en himla massa genom den gamla stan och strosat förbi bland annat Pantheon. Jag tog en Fettucine Bolognese till lunch på en uteservering. Supervarmt och än så länge inget regn – snarare ordentligt soligt.

Här kommer ett gäng foton på hotellrummet. Tyvärr funkar inte min kamera (eller möjligen jag som fotograf) så bra med mörker så färgerna är lite missvisande. Sammanfattningsvis kan man säga att rummet är helt fantastiskt. Helt nyrenoverat i ett litet hus uppe på ett annat hus i ett fjortonhundratalspalats. Hotellet har sex rum i olika design. Vi fick det här som drar åt oliv och bryts av med svart. Ursnyggt. Badrummet är en liten uppelvelse i sig med tvålar och shampoon från något märke i Milano. Lägg till gratis internet, gratis minibar, nespessomaskin med massor av olika kaffeshots och en mini-walk-in-closet. De stora krukorna med färska örter och den lilla häcken av blommande jasmin gör ju inte den gulliga terrassen sämre heller. Det saknas reception varpå ägarna mötte oss här när vi kom igår och berättade en massa saker och stod och tjabbade på italienskt vis. Mysigt värre.

Idag har temperaturen droppat några grader i Rom vilket bara är skönt då värmen var lite för bra för det goda igår. Vi har ätit frukost på den charmiga terrassen och nu ska vi gå över gatan och titta på kyrkan Santa Maria della Vittoria. Sedan blir det nog lite Campo di Fiore-häng och en promenad till Trastevere. Återkommer senare.

Nu tillbaka på hotellet med en viss matöverdos. Var så satans hungrig där vid halv elva då jag satt och skulle beställa och var en hundradels sekund från att slå till på både primi piatti och segundi piatti. Först pasta och sedan en grillad svärdfisk typ. I sista sekund ändrade jag mig och tog en carbonara (det gör jag ju alltid – varje restaurang har sitt sätt att göra den). Carbonaran var utsökt och perfekt, vinet var urgott men portionen var obarmhärtigt stor. Tackade påven och lite sånt folk för att jag bara tog en rätt.

Sedan råkade jag som ett mirakel gå förbi San Crispini – en av Roms mest kända gelaterior som är världskänd för sin ingefära- och kanelglass så jag slog till på en liten kula. Sedan gick vi lite vilse och var tvungna att gå uppför hela spanska trappan i den superheta kvällsvärmen. Där satt halva Roms ungdomar och drack enlitersöl och spelade gitarr. Som Spanien på många sätt plus välkänd trappa.

Nu: skratta åt dubbad tv och sova. Imorgon klockan nio: frukost på den jasmininramade terrassen.

Nu borde respeppen vara på topp men min kille pajade stämningen lite med att kolla på koncentrationslägerscenen i Band of Brothers. Förutom det så känns det urbra att jag drar till Rom om en kvart (nåja, Arlanda först). Tyvärr verkar det som vi lämnar sommarvädret i Stockholm och ger oss iväg mot 26-gradigt ösregn och 100 % luftfuktighet. Men vad gör det när man tänker att jag ikväll kommer att sitta på en urmysig liten romersk restaurang och dricka vin och äta en nätt fyrarätters. Eftersom vi har wifi på hotellrummet ska jag se till att blogga lite från den italienska huvudstaden också. Med bilder! (Tror jag i alla fall – beror på hur tjock/ful jag blir på dem).

Det här lilla travelkittet kunde jag inte motstå nere på apoteket idag. Det är shampoo, balsam, duschkräm, ansiktskräm och bodylotion i söta flaskor. De tar ingen plats alls och är därför perfekta till Romresan då jag behöver varenda millimeter i väskan till pasta och parmesanost.

Okej. Vet ni vem som råkar vara i Italien den närmaste veckan förutom jag då? Jo – Edward Cullen. New Moon crewet har börjat filma Volturi-delen nu on location. Eller jag tror faktiskt inte att de spelar in i den lilla staden som faktiskt heter Volterra i Toskana (för den existerar!) utan kör på något annat ställe. Så typiskt. Men om Edward blir sugen på att ta en pasta, nej förlåt – han äter ju inte – jag menar en drink, nej just det – han dricker ju inte heller – så hade jag nog vid närmaste eftertanke inte ställt upp. Vad ska jag med en karl till som inte gillar goda middagar, vin, steka på playan och som föredrar campingliv. Bella – du kan behålla honom.

Jag laddar ju inför Rom (börjar jag bli tjatig?) och sitter och kollar upp vårt hotell. Ser det inte supermysigt ut? Mittemot ligger en kyrka som heter Santa Maria Della Vittoria där en skulptur av Bernini finns. Denna spelar en viktig roll i Dan Browns Änglar och Demoner. Så dit kan man ju gå om man vill möta Dan Brown-fans från hela världen. Och det vill man ju. Annars bor vi inte så värst långt från restaurangen med enligt uppgift ”den bästa ragun i stan” eller gelaterian med ”den bästa gelaton i stan”. Dit går man kanske ännu hellre. Så skummar man blicken över ett gäng skultpurer för det goda samvetets skull och fokar på linguine kokt al dente.