Det här med Jan Guillou intresserar mig mycket. Jag tittar på tv-intervjuerna med honom, lyssnar noga på hur han gör det hela till en tramsig lustifikation. Han likställer det vid ett busstreck från barndomen. Som att pappa äpplen. Och jag vet inte så mycket om Jan Guillou, men jag tycker mig fatiskt kunna se att han anstränger sig märkvärdigt mycket för att bagatellisera denna historia. Lite för mycket på något sätt.

Jag menar, om detta nu är en rolig historia så skulle han väl valt att berätta den självmant? Han släppte för bara en månad sedan sina mamoarer. Varför berättade han inte om detta i boken? Denna historia skulle ju naturligtvis varit mycket säljande. Men han nämner det inte med ett ord. Det är ju lite konstigt, det måste man säga.