Två nykomlingar tippas av många åka ur Premier League. Middlesbrough har satsat för att undvika det ödet.

Det är inte varje nykomling i Europas toppligor som kan presentera nyförvärv av samma dignitet som Middlesbrough. Närmare bestämt ingen.
* Victor Valdés kommer visserligen från mardrömssejouren i Manchester United, men hans cv gör honom till en stor värvning.
* Alvaro Negredo var het i starten i Manchester City. Hans karriärkurva pekar knappast uppåt, men han har tillhört en rad stora klubbar och högstanivån har han bevisat.
* Marten de Roon, mittfältaren som delade ut flest tacklingar i hela Serie A förra säsongen.
* Antonio Barragán, rutinerad högerback från Valencia.
* Viktor Fischer, talang från Ajax som tidigare jagats av större klubbar.
* Gastón Ramirez, inlånad förra säsongen, nu köpt.

Spanske tränaren Aitor Karanka, tidigare assistent till José Mourinho i Real Madrid, har plockat in tiotalet nyförvärv. Sex av dem är spansktalande, men de ska åtminstone kunna kommunicera litegrann på engelska.
Just det där med kommunikation kan bli nyckeln för Middlesbrough kommande säsong. I våras bröt relationen mellan Aitor Karanka och spelarna samman under ett möte. Bakgrunden var att resultaten börjat svikta och att tränaren på en presskonferens öppet ifrågasatt spelarnas vilja att greja uppflyttningen. Aitor Karanka lämnade mötet, ledde inte träningen den efterföljande dagen och avstod matchen mot Charlton på helgen. Det såg ut att bli ett uppslitande tränarbyte mitt under den avgörande vårspurten, men ordföranden Steve Gibson lyckades hålla kvar Karanka. Efter stormen hittade laget rätt spår igen och säkrade avancemanget.

Middlesbrough var på väg att göra ytterligare ett stort kap under sommaren. Deras bud på Neven Subotic accepterades, men mittbacken klarade inte läkarundersökningen. Läkaren upptäckte en allvarlig skada som nu innebär att Subotic kan missa nästan hela säsongen.
Den etablerade mittbacksvärvningen har Aitor Karanka inte landat ännu och det behovet har förstärkts då Dani Ayala dragits med en fotskada och nyförvärvet Bernardo Espinosa dragits med en knäskada. Den enda hela mittbacken i nuläget är Ben Gibson, brorson till ägaren Steve.

Stewart Downing är tillbaka i Premier League, men det är långt från säkert att han tar en starttröja. Viktor Fischer, länge ansedd som en jättetalang, har värvats och på sikt är tanken att han ska bli en stjärna.
Gastón Ramirez lyckades inte alls i Southampton, men hade en lyckad lånesväng i Middlesbrough förra säsongen. Nu är han värvad permanent och Ramirez i nummer tio-rollen är regissören i Karankas 4-2-3-1.

”Boro” är ett klassiskt Premier League-lag och även om glansdagarna med Mendieta, Juninho och Ravanelli är avlägsna minnen så finns det ambition och kvalitet för att stanna i högstaligan och bygga på en ny PL-era.

Tänkbar startelva:
Valdés – Barragán, Ayala, Gibson, Friend – De Roon, Clayton – Adomah, Ramirez, Fischer – Negredo.
Nyckelspelare: Alvaro Negredo.
Håll ögonen på: Marten de Roon.

Nyförvärv:
Marten de Roon – Atalanta, £12m
Gáston Ramirez – Southampton
Viktor Fischer – Ajax, £3.8m
Bernardo Espinosa – Sporting Gijon, free
Jordan McGhee – Hearts, loan
Victor Valdés – Free
Alvaro Negredo – Valencia, loan
Brad Guzan – Aston Villa, free
Antonio Barragán – Valencia

Förluster:
Jonathan Woodgate – released
Damia Abella – released
Rhys Williams – Perth Glory, free
Jonathan Burn – Kilmarnock, loan
Jordan Jones – Kilmarnock, free
Luke Coddington – Huddersfield, free
Andre Bennett – released
Conor Ripley – Oldham, loan

Medan konkurrenterna värvar tungt har Jürgen Klopp valt en annan väg.

Om det är självvalt eller om han helt enkelt fått rätta sig efter förutsättningarna är svårt att bedöma. Alla tränare borde ju vilja ha så bra spelare som möjligt, men Jürgen Klopp är en speciell herre.
När han byggde sitt Dortmund gjorde han det med hjälp av mindre köp och en speciell, egenfostrad generation.
Den här sommaren har Liverpool haft svårt att konkurrera i kapprustningen.
Manchester United har hämtat in Zlatan Ibrahimovic, Henrich Mchitarjan och lagt groteska pengar på Paul Pogba.
Chelsea, långt från Champions League förra säsongen, har hämtat in N’Golo Kanté, en av förra säsongens bästa spelare.
Liverpool har fått sikta in sig på andraklassens stjärnor.
Sadio Mané kostade en del, men han har också en alldeles oerhört hög högstanivå. Kan han bli jämnare blir han en stjärna i Premier League. Detsamma kan sägas om Georginio Wijnaldum, som kunde stoltsera med ett fint målfacit (11 mål från mittfältet), men fyra av dessa kom i en urladdning mot lilla Norwich och efter det fyrverkeriet gjorde han bara ett mål på 2,5 månader.

För att Liverpool ska lyckas haka på i toppen kommande åren krävs att de handlar smartare än andra (topp)klubbar. Och att Jürgen Klopp svingar sitt trollspö och skapar ett kollektiv som är starkare än de enskilda delarna var för sig.
Det sista har Jürgen Klopp tryckt på. Han har tagit EM som exempel och pekat på att de lag som lyckades gjorde det tack vare att de var ett LAG.
Där känner jag också att Klopp har lyckats under sitt första knappa år i klubben. Under hans ledning har klubben enats. Läktarna står bakom sitt lag i vått och torrt, så som det nästan alltid varit på Anfield. De kanske inte har fixstjärnorna som för några år sedan, men de har ett lag som är beredda att springa ihjäl sig för sin tränare. Det kan räcka långt.

Förra säsongen drabbades Liverpool av en skadekris och skadelistan är lång redan nu när vi går in i en ny säsong. Raymond Verheijen, den holländske fysgurun, har svingat vilt och sågat Klopps försäsongsupplägg. Vi får se om skadorna kan lätta framöver, annars kommer det slå tillbaka mot tysken.
Han har en massa alternativ på mittfältet, men backsidan känns tunn. Att man ännu inte säkrat en vänsterback av klass är svårt att förstå. Det har varit uppenbart länge att Alberto Moreno är för bräcklig defensivt.
Christian Benteke och Mario Balotelli (!) står fortfarande skrivna hos Liverpool. Om det är så när fönstret stänger tvivlar jag på. Det brukar alltid dyka upp någon desperat klubb som lägger ett bud i det sista, när prislappen (i Balotellis fall) dykt.
De är helt överflödiga i anfallet då Daniel Sturridge, Divock Origi och Danny Ings står före i kön.

Liverpool har en jämn trupp och slipper dubbelspelandet i Europa. Det är det som talar för att man ska lyckas slå sig in på topp fyra.
Det som talar emot är att konkurrenterna, Chelsea och Manchester United som också missade Champions League, förstärkt med mer meriterade spelare.

Tänkbar startelva:
Karius – Clyne, Lovren, Matip, Moreno – Henderson, Can, Wijnaldum – Mané, Sturridge, Coutinho.
Nyckelspelare: Dejan Lovren.
Håll ögonen på: Sadio Mané.

Nyförvärv:
Sadio Mane – Southampton, £36m
Loris Karius – Mainz, £4.7m
Joel Matip – Schalke, free
Ragnar Klavan – Augsburg, undisclosed
Georginio Wijnaldum – Newcastle, £25m
Alex Manninger – free

Förluster:
Jordon Ibe – Bournemouth, £15m
Martin Skrtel – Fenerbahce, £5m
Joe Allen – Stoke, £13m
Jordan Rossiter – Rangers, £0.25m
Jerome Sinclair – Watford, £4m
Joao Teixeira – Porto, £0.25m
Danny Ward – Huddersfield, loan
Kolo Toure – Celtic, free
Lawrence Vigouroux – Swindon, £400k
Ryan Fulton – Chesterfield, loan
Ryan Kent – Barnsley, loan
Brad Smith – Bournemouth, £6m
Jack Dunn – Morecambe, loan
Ryan McLaughlin – Oldham, free

Tony Pulis har aldrig åkt ur Premier League, men den här säsongen kan West Bromwich få det tufft.

Tippar man att ett Tony Pulis-lag åker ur en liga har man förmodligen ingen koll på historien. Tony Pulis har aldrig upplevt en degradering i sin tränarkarriär och det är otroligt imponerande med tanke på att han aldrig basat för resursstarka klubbar. Han gör det som krävs för att säkra ett kontrakt, spelar rakt och enkelt och minimerar risker.
Det börjar dock grymtas i West Bromwich supporterled. Det viskas om fans som inte förlängt sina säsongskort för att WBA spelar ”för tråkigt”. Och visst, det är inte direkt någon teknisk tiki-taka som levereras på The Hawthorns.
WBA ställer ut sina fyra mittbackar i försvaret, de centrerar sitt lag och låter motståndarna slå sina inlägg som oftast landar på hjässan på herrar som Gareth McAuley eller Jonas Olsson.
Framåt? Där händer det inte särskilt mycket. Vid jul hade West Bromwich snittat runt ett skott på mål per match enligt The Guardian och det var bara Aston Villa som gjorde färre mål än WBA.

Under sommaren har Jeremy Peace, ordföranden, sålt klubben till kinesen Guochuan Lai. Denne har sagt att WBA:s första mål är att klara sig kvar, men på sikt etablera sig på övre halvan i Premier League.
Hittills har han inte spänt muskler och levererat nyförvärv som antyder att förra årets 14:e plats ska kunna förbättras. Matt Phillips från QPR är den enda värvningen som WBA presenterat. Samtidigt har man släppt Stéphane Sessègnon, lite märkligt då han faktiskt stod för en del av den lilla kreativitet som fanns i truppen. Victor Anichebe fick inte heller nytt kontrakt, men det var mer väntat då han sällan kan leverera mer än i enstaka matcher.

Det vilar förstås ett jätteansvar för målproduktionen på Salomon Rondón. Anfallaren visade i glimtar förra säsongen att han besitter fina kvaliteter, men hans facit på nio mål behöver förbättras nu. Åtminstone om inte WBA köper in en ny anfallare. Det ryktas om bud på Christian Benteke och han skulle förstås passa fint i Tony Pulis spelidé. Budet på Diafra Sakho från West Ham nobbades.
Saido Berahinos framtid är osäker. Förra säsongen deppade han efter att övergången till Tottenham stoppades. Han hittade aldrig tillbaka till något som liknade toppform. Det bästa för alla parter vore kanske om WBA tog pengarna och återinvesterade dem. Även om man så klart vill att en egenfostrad spelare blir stjärna i den egna tröjan så kanske Berahino har nått vägs ände i WBA.
Jag är väldigt nyfiken på nästa stjärnskott, Jonathan Leko, 17 år, som debuterade i Premier League förra säsongen. Där finns en potentiell joker.
Tony Pulis behöver förstärka. För några veckor sedan uttalade han sig i lokaltidningen där han poängterade att ”varje position behövde nya tillskott”.
Utifrån nuvarande trupp blir jag förvånad om WBA undviker nedflyttningsstriden.
Utifrån Tony Pulis historia blir jag lika förvånad om de faktiskt åker ur.

Tänkbar startelva:
Foster – Dawson, McAuley, Olsson, Evans – Phillips, Fletcher, Yacob, Gardner, Morrison – Rondón.
Nyckelspelare: Salomon Rondón.
Håll ögonen på: Jonathan Leko.

Nyförvärv:
Matt Phillips – QPR, £5.5m

Förluster:
Stephane Sessegnon, released
Victor Anichebe, released
Anders Lindegaard – Preston, free
Callam Jones, Accrington, loan
Josh Ezewele – Yeovil, free
Tyler Roberts – Oxford Utd, loan
Kyle Howkins – Mansfield, loan

Leicester gjorde det omöjliga ifjol. Nu står de inför en ännu svårare utmaning – försvara titeln.

Det kommer givetvis inte gå. Nu har jag i och för sig dömt ut deras chanser så många gånger att den kvoten borde vara förbrukad, men mirakel inträffar sällan och att de skulle inträffa två år i rad, för samma lag, det ser jag som omöjligt.
Leicesters titelvinnande säsong var en enda framgångssaga. Från det att Claudio Ranieri steg ombord och blev någon slags mysfarbror som blev en perfekt symbios i den trupp som tidigare verkat under den osympatiske Nigel Pearson, till att spelare efter spelare presterade sitt livs fotboll.
Kan Jamie Vardy upprepa sin fjolårssäsong? Förmodligen inte, men han kommer garanterat göra mål. Så bra, så vass är han. Kan Robert Huth och Wes Morgan fortsätta skrämma slag på anfallarna i Premier League? Säkert. I eget straffområde har de få övermän.
Men kan Leicester klara sig utan N’Golo Kanté? Jag tvivlar. Hans otroliga arbetskapacitet och bollvinnade gjorde skillnad och så många matcher och även om Nampalys Mendy är bra, ska det mycket till för att han ska fylla ut kostymen efter Kanté.
Och får Leicester ens behålla Riyad Mahrez? Det ryktas ihärdigt om Arsenal och att spelarens vilja är att flytta. Vi får se om Arsène Wenger hostar upp tillräckligt för att övertyga Leicester att sälja. ”Foxes” ska förstås göra allt för att behålla Mahrez, vars marknadsvärde förmodligen kommer att vara skyhögt även om ett år. Kanske ännu högre.

I träningsmatchen mot Barcelona på Friends Arena presenterades sig Ahmed Musa för sina nya fans. Nigerianen satte två mål, två klassmål, och ser hyperspännande ut. Jag frågade Claudio Ranieri på presskonferensen efteråt om Vardy och Musa kan passa som anfallspar eller om de är för lika i spelstil och hans svar var lite svävande. Han menade att Musa kan spela i en mängd offensiva positioner. Jag tror att Shinji Okazaki får förtroendet när säsongen startar, sedan kommer Musa spelas in, antingen där framme eller på vänsterkanten där Marc Albrighton är satt under press.

Den största utmaningen för Leicester är dubbelspelandet. Förra säsongen fick truppen ledigt varje onsdag och det gav fräschare ben än hos motståndarlagen. Nu ska Leicester in i Champions Leagues gruppspel och det kommer att testa materialet på ett helt annat sätt. ”Tinkerman”, som inte alls roterade särskilt mycket förra säsongen, kommer att tvingas rotera för att klara av det tuffa spelschemat. Och hur hanterar Leicester en bortamatch i Europa på en onsdag för att sedan ladda om till en tuff Premier League-match på helgen?
Det återstår att se. Claudio Ranieri sa på presskonferensen på Friends att en placering på övre halvan är en framgång för Leicester.
Där nånstans tror jag att vi hittar laget när säsongen är över.

Tänkbar startelva:
Schmeichel – Simpson, Huth, Morgan, Fuchs – Mahrez, Mendy, Drinkwater, Musa – Vardy, Okazaki.
Nyckelspelare: Jamie Vardy.
Håll ögonen på: Ahmed Musa.

Nyförvärv:
Nampalys Mendy – Nice, £13m
Ron-Robert Zieler – Hannover 96, £2.6m
Luis Hernandez – Sporting Gijon, free
Raul Uche Rubio – Rayo Vallecano, undisclosed
Ahmed Musa – CSKA Moscow, undisclosed
Bartosz Kapustka – Cracovia, £7.5m

Förluster:
N’Golo Kante – Chelsea, £32m
Andrej Kramaric – Hoffenheim, £7.6m
Joe Dodoo – Rangers, undisclosed
Jonny Maddison – Yeovil, free
Paul Konchesky – released
Mark Schwarzer – released
Jacob Blyth – Motherwell, free
Ryan Watson – Barnet, free
Dean Hammond – Sheffield United, free
Jonny Maddison – released
Harry Panayiotou – released
Callum Elder – Brentford, loan

Everton har stärkt sin organisation, men spelarmaterialet riskerar att vara sämre än ifjol.

När Farhad Moshiri köpte 49,9 procent av aktierna i Everton i våras gick det lite under radarn. Trots att ordföranden och ägaren Bill Kenwright letat i tio år efter en investerare blev det inga större rubriker utanför Evertonkretsar.
Everton hade låg i tabellens ingenmansland, långt från toppstriden och tillräckligt säker mark för att inte bli indraget nedåt. Snacket handlade om Leicesters fantastiska sensation som var på väg att bli verklighet.
Men Farhad Moshiris entré i klubben är nog det som på sikt behövs för att skaka liv i en klubb som behöver en injektion.

Everton har gjort det bra senaste decenniet som vid upprepade gånger har skuggat toppskiktet trots betydligt mindre resurser. Men varje gång de nosat på toppen har de slagit i ”glastaket”. Det har varit svårt att ta nästa steg med en uråldrig arena och utan externt kapital.
Farhad Moshiris första drag när han klev in i Everton blev att göra sig av med Roberto Martínez och locka över Ronald Koeman. Everton erbjöd den dubbla lönen mot vad Koeman hade Southampton och betalade runt 5 miljoner pund i kompensation till Saints.
Farhad Moshiri gjorde även ett djärvt försök att värva Sevilla legendariske sportchef Monchi. Det gick inte så det fick bli Leicesters scoutchef Steve Walsh istället. Han har nu fått rollen director of football så Everton har onekligen börjat bygga en ny struktur utanför planen.
Kan han inom en treårsperiod leverera en ny arena så är det Evertons första steg mot en ny storhetstid.

På planen gick klubben in i den här sommaren med risken att förlora ett par av sina största namn. I veckan blev John Stones klar för Manchester City, en affär värd 50 miljoner pund. Romelu Lukaku uppges fortfarande intressera Chelsea och där kan Everton casha in ytterligare 50 miljoner pund.
Everton handlade snabbt efter Stones-tappet då man hämtade in Ashley Williams från Swansea. 12 miljoner pund för Williams som varit en av Swanseas bästa spelare senaste åren och som gjorde ett starkt EM var inget överpris.
Defensivt är Williams bättre än Stones och jag tror att det för Everton blir ett bra byte. Den defensivt lagde Ronald Koeman kommer att bygga sitt Everton bakifrån. Årets Everton mår bättre av Williams fysik och styrka i eget straffområde än Stones elegans.
Jag är säker på att Koeman gör att Everton återigen blir organiserat i försvarsspelet efter Roberto Martínez ”konstprojekt”. Men framåt finns frågetecken som behöver rätas ut. Ross Barkley hade svackor förra säsongen. Om Romelu Lukaku flyttar måste Everton givetvis värva tungt i anfallspositionen. Frågan är var de hittar och kan attrahera en striker av hög klass med två veckor kvar av fönstret.
Det oroar mig när Ronald Koeman säger att spelarna bara är ”70 procent fit” inför säsongen. Holländaren hävdar att de fick för lång ledighet, 6–7 veckor. Kan indikera att de kommer att starta säsongen svagt.

Evertons chanser står och faller med att Ross Barkley och Gerard Deulofeu utvecklas, att James McCarthy blir en jätte på mitten och att ytterbackar som Séamus Coleman och Leighton Baines hittar tillbaka till gammal god form. Då kan man kanske ta en plats på topp sju.

Tänkbar startelva:
Stekelenburg – Coleman, Williams, Jagielka, Baines – McCarthy, Gueye – Deulofeu, Barkley, Mirallas – Lukaku.
Nyckelspelare: Ross Barkley.
Håll ögonen på: Gerard Deulofeu.

Nyförvärv:
Maarten Stekelenburg – Fulham, undisclosed
Bassala Sambou – Coventry, compensation
Chris Renshaw – Oldham, undisclosed
Idrissa Gueye – Aston Villa, £7.1m
Ashley Williams – Swansea, £12m

Förluster:
Leon Osman, released
Tony Hibbert, released
Tim Howard – Colorado Rapids, free
Steven Pienaar – released
Jordan Thorniley – Sheffield Wednesday, undisclosed
Jindrich Stanek – released
Felipe Mattioni – released
Conor Grant – Ipswich, loan
John Stones – Manchester City, £47.5m

Crystal Palace saknade en striker av hög klass förra säsongen.
Så nu har de dumpat Emmanuel Adebayor, Dwight Gayle och Marouane Chamakh – utan att köpa någon ersättare.

Förra säsongen inledde Crystal Palaces överraskande starkt. Offensiven med Jason Puncheon, Wilfried Zaha och Yannick Bolasie var sylvass och känslan var att laget endast saknade en målgörare längst fram för att etablera sig strax under toppen.
Nu dalade laget kraftigt på våren (som Alan Pardews lag brukar göra) och finalplatsen i FA-cupen kunde inte maskera det faktum att säsongen avslutades i besvikelse. Palaces trend andra halvan var allt annat än positiv.

I sommar har det hänt grejer både framför och bakom kulisserna. Amerikanska affärsmännen Josh Harris och David Blitzer har köpt in sig i klubben. Duon äger redan NBA-laget Philadelphia 76ers och NHL-laget New Jersey Devils. De nya investerarna kommer bland annat skjuta till medel för att renovera hemmaarenan Selhurst Park.
Crystal Palaces utveckling de senaste fem åren, sedan man var försatt under förvaltning, är häpnadsväckande och klubbens ambitionsnivå gjordes extra tydlig i somras när det började viskas om värvningsförsök.
Crystal Palace utmanade Chelsea om Michy Batshuayi och har övertrumfat Stokes bud på Saido Berahino. Hittills har ingen av de ambitiösa buden gett någon anfallare, men det har iallafall skickat en signal om att Palace är berett att börja utmana uppåt på allvar.

I sommar har klubben hämtat in Andros Townsend som övertygade under våren i Newcastle. James Tomkins ansluter från West Ham och ska ersätta Brede Hangeland som lagt skorna på hyllan. Målvakten Steve Mandanda signades på free transfer och det känns som ett kap då han varit en av Ligue 1:s bästa målvakter en längre tid.
Alan Pardew har kvar sin prestigevärvning från ifjol Yohan Cabaye. Fransmannen började lysande, men tappade sedan ju längre säsongen led. Vi får se om han kan hitta tillbaka nu och vara navet på mittfältet som alla mindre klubbar behöver. Pardew har sina speediga offensiva pjäser med Wilfried Zaha och Yannick Bolasie. Den sistnämndes framtid är dock osäker då Everton lagt ett jättebud på Bolasie. Känslan är att det kan bli en affär innan fönstret klappar igen.

Crystal Palaces står och faller med den där efterlängtade anfallsvärvningen. Senaste åren har de försökt med Dwight Gayle, Marouane Chamakh, Emmanuel Adebayor, Cameron Jerome, Connor Wickham. Ingen har lyckats leverera mål i önskad utsträckning. I nuläget har man bara Wickham som etablerad out-and-out striker och det känns inte tryggt alls. Jag räknar dock med att Palace, i mer eller mindre panik, kommer överens med Liverpool om Christian Benteke. Det är ett tjuv och rackarspel mellan dessa parter nu. Palace vill ha Benteke och Liverpool vill bli av med honom. Men de är fortfarande inte överens om övergångssumman och det kan nog dröja ett par veckor till är min känsla.

Benteke passade inte alls i Liverpools spelsätt, men vi minns hur effektiv han kunde vara i Aston Villa och jag tror att han kommer att komma väl till pass i ett mer omställningsbaserat Crystal Palace. Med Benteke är Palace tillräckligt bra för att undvika nedflyttningsstriden.

Tänkbar startelva:
Mandanda – Ward, Dann, Tomkins, Souaré – Cabaye, McArthur – Townsend, Bolasie, Zaha – Wickham.
Nyckelspelare: Yohan Cabaye.
Håll ögonen på: Steve Mandanda.

Nyförvärv:
Andros Townsend – Newcastle United, £13m
Steve Mandanda – Marseille, free
James Tomkins – West Ham, £10m

Förluster:
Dwight Gayle – Newcastle United, £10m
Alex McCarthy – Southampton, £4m
David Gregory – Cambridge, free
Chris Kettings – Oldham, free
Jake Gray – Luton, free
Emmanuel Adebayor – released
Marouane Chamakh – released
Brede Hangeland – released
Adrian Mariappa – released
Reise Allassani – released
Christian Scales – released
Connor Dymond – released
Jerome Binnom-Williams – Peterborough, undisclosed

Tv-pengarna har regnat över Premier League-klubbarna. Man kan lätt undra om Burnley blev utan när man studerar lagets värvningar den här sommaren.

Premier League-klubbarna har kunnat rusta som aldrig förr och flera klubbar har sprängt sina transferrekord. Men Burnley har inte hängt med i köpracet. Nykomlingen har inledningsvis mest säkrat lågprisspelare som Nick Pope, Johann Berg Gudmundsson och Jon Flanagan på lån. Knappast något som skrämmer konkurrenterna i Premier League.
Managern Sean Dyche är medveten om att hans lag behöver förstärkas för att undvika nedflyttning, men han har accepterat klubbledningens inställning.
– Det är en tuff marknad. Vi har tagit kliv framåt, men det har de andra klubbarna också gjort. Jag har berättat för styrelsen vilken typ av kvalitet vi behöver och ordföranden jobbar hårt för att få klart med spelare. Men det finns riktlinjer som klubben vill hålla sig till, har han sagt.
Burnley gjorde ett försök att värva Irlands EM-spelare Jeff Hendrick från Derby. Men budet på 3 miljoner pund nobbades givetvis. I den här marknaden kan man inte räkna med att få en av Championships bästa spelare för den ringa summan.
Burnley håller hårt i plånboken. De lade ialla fall pengar på nya strålkastare till hemmaarenan Turf Moor. Alltid något.
Men den försiktiga strategin kan bli kostsam.

Burnley vann Championship förra säsongen och är det något vi sett är det nykomlingar som överraskar. Karismatiske Sean Dyche kommer tveklöst få spelarna att springa mer än andra lag. De gjorde de under förra vändan i Premier League och det räckte långt. Mittfältaren George Boyd var faktiskt den spelaren i Premier League som sprang allra längst, en evighetsmaskin med stort hjärta.
Men det saknas spetskvalitet.
Burnley har en fin mittback i Michael Keane som i sommar ryktats intressera Leicester. Burnley svarade med att nobba budet på 10 miljoner pund och sätta prislappen på det dubbla – helt rätt strategi.
Längst fram finns anfallaren Andre Gray som gjorde 23 mål på 41 matcher förra året i Championship. Kan han leverera i Premier League? Klart han kan, vi har sett en rad anfallare som klarat steget till högstaligan på ett utomordentligt sätt.
Centrala mittfältet känns tunt efter Joey Bartons farväl, nu med begränsade spelare som David Jones och Dean Marney. Möjligen kan Scott Arfield användas där. Här behövs en central pjäs som kan ge stadga.

Vad krävs för att Burnley ska överleva? Kan Michael Keane hålla ihop försvaret, kan Andre Gray spotta in mål och kan Burnley trolla fram en ny N’Golo Kanté till mittfältet kan det kanske gå.
Annars känns det som att mycket ska till för att undvika en resa tillbaka till Championship.

Tänkbar startelva:
Heaton – Lowton, Keane, Mee, Flanagan – Gudmundsson, Arfield, Jones, Boyd – Gray, Vokes
Nyckelspelare: Andre Gray.
Håll ögonen på: Michael Keane.

Nyförvärv:
Jamie Thomas – Bolton, free
Robbie Leitch – Motherwell, free
Nick Pope – Charlton, £1.1m
Johann Berg Gudmundsson – Charlton, undisclosed
Jon Flanagan – Liverpool, loan

Förluster:
Joey Barton – Rangers, free
Luke Conlan – Morecambe, free
Matt Gilks – Rangers, free
Lloyd Dyer – Burton, free
Danijel Nizic – released
Matt Taylor – released
Steven Hewitt – Accrington, free
Michael Duff – retired
Jamie Thomas – Ayr United, loan
Alex Whitmore – Morecambe, loan

I inledningen av förra säsongen såg Swansea ut att kunna etablera sig på övre halvan.
Men det blev istället en kaossäsong och nedflyttningsstrid.

Allt är förstås relativt.
Kaos i Swansea innebar att en tränare fick lämna sitt jobb.
I en klubb som varit så framgångsrik med att rekrytera managers att man sällan behövt avskeda dem (Roberto Martínez, Paulo Sousa, Brendan Rodgers, Michael Laudrup, Garry Monk) var det lite förvånande att Monk gick det ödet till mötes. Några omgångar in på förra årets säsong var Garry Monk det hetaste tränarnamnet i hela Premier League. Ung, vältalig och kompetent. Han sågs som en framtida förbundskapten för England. Men framgångarna ebbade ut, Monk fick gå och Francesco Guidolin kom in på våren för att rädda Swansea från nedflyttning. Den målsättningen infriades och nu har italienaren antagit utmaningen att bygga vidare.

Istället för att förstärka truppen har sommaren medfört ett par rejäla spelartapp. I dagarna har Swansea sålt mittbacken och härföraren Ashley Williams till Everton. Prislappen sägs ligga på 12-13 miljoner pund och jag har vid en första anblick svårt att förstå varför man godtog ett så blygsamt bud. Swansea är ju knappast i behov av pengar med det nya tv-avtalet och nog hade man kunnat kräma ur mer pengar för Ashley Williams, som gjorde ett starkt EM för Wales?
Som om inte det vore nog såldes André Ayew till West Ham för 20 miljoner pund. Där fick dock Swansea en hyfsad slant som kan återinvesteras. Swansea har ju en del bra yttrar (när de är på humör) framför allt i Wayne Routledge, Jefferson Montero och utvecklingsbare Modou Barrow. Så kan man få in en striker för Ayew-pengarna så kanske startelvan blivit vassare.

Just anfallssidan var det stora problemet förra säsongen eftersom Bafetimbi Gomis inte levererade mål i önskvärd utsträckning. Nu har han gått på lån till Marseille och Fernando Llorente har hämtats från Sevilla, men han har inte samma status som för fem-sex år sedan i Athletic Club. Idag blev Borja Baston från Atlético Madrid klar. Baston öste in mål på lån i Eibar förra säsongen och bör kunna leverera i Premier League.

Många av spelarna som burit Swansea under 10-talet finns kvar: Leon Britton, Angel Rangel, Nathan Dyer, Wayne Routledge men det känns ändå som att ”Swans” är på väg att förändras i grunden. Klubbens fina tradition av tiki-taka kommer att tyna bort med Francesco Guidolin som är en mer kontringsbaserad tränare.
Jag befarar att 2016/17 blir en säsong där vi inte kommer att känna igen Swansea och där det blir en kamp för att undvika att bli indraget i nedflyttningsstriden.

Tänkbar startelva:
Fabianski – Rangel, van der Hoorn, Fernandez, Taylor – Sung-Yueng, Fer – Barrow, Sigurdsson, Montero – Baston.
Nyckelspelare: Gylfi Sigurdsson.
Håll ögonen på: Modou Barrow.

Nyförvärv:
Leroy Fer – QPR, £4.75m
Borja Baston – Atlético Madrid, £15
Mike van der Hoorn – Ajax, undisclosed
Mark Birighitti – Newcastle Jets, free
Tyler Reid – Manchester United, undisclosed
George Byers – Watford, free
Mark Birighitti – free
Fernando Llorente – Sevilla

Förluster:
Ashley Williams – Everton £12m
Andre Ayew – West Ham, £20.5m
Eder – Lille, £3.4m
Alberto Paloschi – Atalanta, £6m
Bafetimbi Gomis – Marseille, loan
Kenji Gorre – Northampton, loan
Kyle Bartley – Leeds, loan
Raheem Hanley – Northampton, free
Liam Shephard – Yeovil, loan
Oliver Davies – Kilmarnock, loan
Matt Grimes – Leeds, loan
Josh Sheehan – Newport, loan

Mark Hughes har genomfört revolutionen i Stoke. Kan de ta nästa steg och börja hota upp mot topp åtta?
Tveksamt, i så fall behövs fler tunga värvningar.

Stokes förändringsprocess där man gått från att vara Stoke (med allt vad det innebär) till att bli ”Stokelona” (med allt vad det innebär) har varit fascinerande att bevittna.
Förra säsongen ställde Stoke upp sin offensiva kvartett med Xherdan Shaqiri, Bojan och Marko Arnautovic och det kändes som ett århundrade hade passerat sedan dagarna med långa bollar på Peter Crouch och Jon Walters.
Herrarna Walters och Crouch är kvar i truppen, som en påminnelse om svunna tider. Men Stoke är ett annat lag nuförtiden. Deras anfallsspel bygger nu på teknik och fart, inte på långa bollar och inkast.

Det har förstås funnits baksidor med den förändringen. Förra säsongen började Stoke plötsligt släppa in baklängesmål på fasta situationer. Men det är klart – sänker du snittlängden och satsar på tekniska spelare så är det ju en naturlig följd att du som lag blir mer sårbart på defensiva fasta.
Går det att hitta en balans mellan det gamla och det nya Stoke? Förmodligen inte.
Nu när Stoke har valt väg – laget ska bli mer ”underhållande” (vad nu det innebär kan diskuteras – är vägen till framgång att bli så skickligt på anfallsfotboll att det täcker över de defensiva bristerna. Det vill säga: Gör så många mål att du har råd att släppa in någon hörna då och då.

Svagheten på fasta sitautioner förklaras till stor del av att Ryan Shawcross saknades under en betydande del av förra säsongen. Stoke uppträdde inte med samma trygghet utan sin lagkapten. Dessutom lämnade tungviktaren Robert Huth för Leicester för 1,5 år sedan. Hans egenskaper passade inte lika bra i ”nya Stoke”, men kom väl till pass i Leicester.

I sommar har Stoke förstärkt mittfältet med Joe Allen. Walesaren hade ett bra EM och bör bli ett bra komplement till Giannelli Imbula. Ramadan Sobhi, 19, ska vara en supertalang och är den sortens spelartyp som förmodligen inte hade värvats till Tony Pulis Stoke.
I anfallet har Stoke flera halvdugliga alternativ. Mame Biram Diouf, Joselu, Peter Crouch, Jon Walters – men ingen spelare som är bra nog för 15 mål.
Stoke har slutat nia tre säsonger i rad och en placering i mittenriket känns rimlig igen.

Tänkbar startelva:
Butland – Johnson, Shawcross, Wollscheid, Pieters – Allen, Imbula – Shaqiri, Bojan, Arnautovic – Diouf.
Nyckelspelare: Ryan Shawcross.
Håll ögonen på: Marko Arnautovic.

Nyförvärv:
Joe Allen – Liverpool, £13m
Ramadan Sobhi – Al Ahly, £5m

Förluster:
Peter Odemwingie – released
Steve Sidwell – Brighton, free
Mark Waddington – Kilmarnock, loan
Ben Barber – York City, free