Våra sociala medieflöden fullkomligt överöses av snärtiga citat likt ”Don’t stop when your tired, stop when your done” och ”no pain, no gain”. Trots detta har de flesta av oss någon gång erfarit hur snabbt ett glädjefyllt träningspass kan omvandlas till något som mer liknar en personifierad flygplanskrasch.
Men vad är boven i dramat? Huvudet eller kroppen?

 

 

 

 

 

Vår kropp är sanslöst välkonstruerad och sägs orka betydligt mycket mer än det egna huvudet. Ändå upplever vi att musklerna sviker oss då mjölksyran sprutar ur öronen och hjärtat slår likt en punktrumma i bröstkorgen. Men hur ligger det egentligen till?

 

Ju mer vältränade vi är, desto hårdare pressar vi oss

Kroppen är maskinen som levereras med defaultläget ”inkonsekvent rädd”. Den är rädd för att skadas, fungera dåligt och bryta mönster – egenskaper som bidrar till att vi ständigt tvingas lura ”maskinen” för att lyckas undvika den i ingressen nämnda flygplanskraschen samtidigt som vi når våra efterlängtade resultat.
För att lyckas tömma kraftdepåerna måste vi därför vara smarta och övertyga musklerna att lyda order. Något som må låta självklart – men i själva verket är både läskigt och krävande då all kroppens inbyggda skepsis baseras i skyddssignaler som skapats av en anledning.

Studier visar att människor med gedigen träningsvana lättare bortser från de rödblinkande varningslampor som sammankopplas med ansträngande träningspass, och därmed med större enkelhet är kapabla att fysiskt pressa kroppen till nästa nivå.
Detta till stor del för att deras referensramar genom årens lopp redan utsatts för smärta, pulserande mjölksyra och satanistiska mängder träningsvärk – vilket i sin tur successivt motbevisat kroppens medfödda rädslor.

Ge därför, med dessa ord i ryggen, kroppen lite tid för anpassning. Pressa den – men lyssna också på svaren du får tillbaka. I dina kommande lyckade- och misslyckade (ja, det kommer nämligen flera) rekordförsök är det nämligen oklart om det är huvudet, konditionen eller muskulaturen som ger vika först. Men en sak är säker – allting blir bättre med utökad erfarenhet och fortsatt träningsgnista.

 

 

 

Våra mentala spärrar

Det råder inget snack om att våra mentala spärrar med jämna mellanrum stoppar in käppar i träningshjulet. ”Då du är trött har du 40 % av kraftkapaciteten kvar” hör vi skrikas i Amerikanska soldatfilmer. Men stämmer det verkligen? Orkar vi lyfta mer genom att tänka positivt och ensamt mumla carpe diem?

Susanne Wolmesjö, kbt-coach och kognitiv neurovetare vid Karolinska Institutet, är expert på samverkan mellan kropp och hjärna. Hon menar att det ofta är vi själva som motsägelsefullt och destruktivt hittar på stora delar av stressinslagen som med jämna mellanrum får oss på fall.
Wolmesjö menar också att vi tillåter tidigare, ofta sämre, erfarenheter att styra vårt känslotillstånd – något som försvårar och ibland till och med slår ut kroppens inbyggda prestationskrafter.

Grundstommen i hela resonemanget är alltså att din fysiska styrka inte spelar så stor roll om du redan innan mentalt ställt in dig på att vikten du snart skall lyfta kommer upplevas som tung.

 

Tips för att bryta tankebanorna som får dig på fall

– Utsätt dig för svåra situationer. Utför övningarna du är osäker, rädd eller dålig på så ofta du kan – till sist har du lyckats byta ut dina negativa erfarenheter mot positiva.

– Låt inte ditt temperament ta över vid misslyckanden. Rid istället ut humörsstormen genom att fokusera på någonting ”yttre” och tänka på att andas djupt och lugnt.

– Skjut ned dina negativa tankar genom att låta kroppen arbeta. Bra och enkla exempel är att töja och stretcha musklerna för att avlägsna onödiga spänningar, samt att utföra diagonala kroppsrörelser i varierat tempo då dessa aktiverar båda dina hjärnhalvor, och därmed förbättrar kroppens koordinationsförmåga.

 

 

 

Bevis på att ”vi” kan

Att säga att vi människor är otroliga varelser upplevs snabbt som repetitivt. Men om du någonsin tvivlar – läs igenom nedanstående punkter för att, på nytt, inse att ordet omöjligt inte är någonting annat än stavelser sprungna ur din egna osäkerhet.

 

Världens snabbaste
Usain Bolt uppmätte under sitt världsrekord på distansen 100 meter en hastighet på 36 km/h. Detta innebär att Bolts kropp färdades närmare 10,5 meter – per sekund.

 

Världens tyngsta
2016 slog 28 årige Eddie Hall världsrekord inom den olympiska lyft-disciplinen marklyft genom att dra upp otroliga 500 kilo från marknivå.

 

Världens längsta
Världens längsta certifierade löplopp kallas ”Self-Transcendence 3100 Mile Race” och går av stapeln i Queens, New york. I loppet skall deltagarna – på under 52 dagar – avverka 500 mil till fots. En ekvation som motsvarar närmare 10 mil om dagen.

 

Världens högsta
Kubanen Javier Sotomayor innehar det nuvarande världsrekordet i höjdhopp utomhus. Detta med ofattbara 2.45 meter.
Svårt att relatera till? Vår mest normala takhöjd i Svenska bostäder ligger på 2.40 meter vilket ger ordet ”spänst” en helt ny innebörd.

 

 

Så, nästa gång det tar emot under löprundan, värker i musklerna under benpasset, eller känns extra tufft att komma ur sängen. Läs igenom ovanstående rekord och påminn dig själv om att ingen av dem skulle existera idag om vår inprogrammerade lättja ständigt tillåts vinna över envisheten.
Impossible is nothing.