Arkiv för October 2018

- Sida 1 av 2

Hur ofta bör vi äta?

av thomasskoglund

En frågeställning många älskar att snickra hemmateser kring handlar inte om vad vi bör äta – utan snarare hur många gånger per dag vi skall konsumera all energi.
Inte minst om viktnedgång står på önskelistan…

 

 

 

Het potatis! Vad gäller egentligen måltidsmässigt? Och hur ofta bör vi äta? Vi vet svaret.
Vad gäller egentligen kring våra måltider? Och hur ofta bör vi äta? Vi vet svaret.

 

 

Så, vad är det egentligen som gäller? Lever fortfarande novisen ”frukost, lunch och middag” eller kräver dagens snabba och utvecklade hälsotänk mer?
Jag blev trött på att gissa och beslutade mig för att kontakta Karolinska Institutets kostdocent Ylva Trolle Lagerros.

 

 

 

Rykande het frappuccino är kanske inte exakt vad som ploppar upp i huvudet då vi hör ordet mellanmål. Men visste du att fikastunden kan innehålla upp till 700 extra kalorier?
En rykande het frappuccino är kanske inte exakt vad som ploppar upp i huvudet då vi hör ordet mellanmål. Men visste du att fikastunden kan innehålla upp till 700 extra kalorier?

 

 

Ylvas kloka rekommendationer och konkreta råd kring vikten av regelbundna kostvanor presenteras under väntande helg under sedvanligt Aftonbladet-flagg.
Här ges såväl personerna som önskar tappa de envisa ”extrakilona” som befolkningsmängden som drömmer om att leva i hälsans tecken smarta råd och slagkraftiga tillvägagångssätt. Allt samtidigt som vi ger er uppslaget kring bra och dåliga mellanmålsalternativ.

 

 

 

Nötter - ett supernyttigt mellanmål. Men gäller det verkligen alla?
Nötter – ett supernyttigt mellanmål. Men gäller det verkligen alla?

 

 

Se till att inte missa reportaget, vem vet – texten kanske utgör ögonöppnaren som knuffar dig mot formen du alltid drömt om. Länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen efter publicering!

 

 

Hallå – ta mig dit!

 

 

 

5 oväntade hälsofördelar med löpturen!

av thomasskoglund

Försvann såväl löpskorna som entusiasmen längst in i garderoben samma sekund som sommarvärmen gick i ide?
Om ja, tänk om. Här är fördelarna med löprundan du inte hade någon aning om!

 

 

Låt inte årstiden begränsa dig. Gräv fram lite härliga höstkläder och gör löpdrömmen till verklighet.
Låt inte årstiden begränsa dig. Gräv fram lite härliga höstkläder och gör löpdrömmen till verklighet. Din hälsa kommer tacka dig!

 

 

Att löprundan bidrar med konditionsfrämjande och hälsosamma egenskaper vet de flesta, men om vi tittar bakom dessa självklara guldkorn finns fler fördelar än många tror.
Här är fem oväntade, men ack så uppskattade, anledningar att rota fram skorna från garderoben och förvandla löprundorna till en året-runt-aktivitet!

 

1: Ökad intelligens!
Studier visar att motionärerna som löptränar på regelbunden basis når högre aktivitetsnivåer i delarna av hjärnan som assisterar oss med problemlösning, planering och inlärning. Anledningen?
Motionsformen skapar ökad blodcirkulation som förenklar hjärnans nybildning av celler. Win!

 

 

Micael Dahlén. Mannen vars kognitiva förmåga sannerligen avslöjar att han även är en fena i löpspåret! Foto: Studio Emma Svensson
Micael Dahlén. Mannen vars kognitiva förmåga sannerligen avslöjar att han är en fena i löpspåret!
Foto: Studio Emma Svensson

 

 

 

2: Hälsosamma synergieffekter!
Visst, ovanstående rubrik må kännas sinnessjukt långt borta då den första mjölksyreattacken kickar in. Men håll ut!
För att orka springa kommer kroppen snart börja signalera efter hälsosamma synergier. Hit räknas bland annat bättre kostval, mindre stress och längre nattsömn.
Kort och gott – löpningen kommer resultera i en mer hälsosam livsstil!

 

 

Nej, det är inte för bra för att vara sant. Efter några löprundor kommer du vara mindre sugen på liknande go' saker!
Nej, det är inte för bra för att vara sant. Efter några löprundor kommer du vara mindre sugen på liknande go’ saker!

 

 

 

3: Ökad lust
Statistik visar att motionärerna som regelbundet pysslar med konditionsfrämjande träningsrutiner (där löpning befinner sig i spjutspetsen) också rapporterar högre nivåer av lust och bättre/mer frekventa sexvanor. Allt i bjärt kontrast till delen av befolkningen som inte tränar.

 

 

Post-Run-Position...
Post-Run-Position…

 

 

 

4: Psykiskt välmående!
Löpningens endorfinkickar, i kombination med rofyllda skogsdungar, har enligt forskare konstaterats bidra med störst effekter för vårt välmående i dagens stressfyllda samhälle.
Vid ångest och lätta- till medelsvåra depressioner kan alltså motionsformens effekter resultera i lika bra resultat som antidepressiva mediciner!

 

 

Lätt värt ett försök!
Lätt värt ett försök!

 

 

 

5: Lev längre
Ja, du läste rätt. Brittiska studier visar att ”den vane löparen” i genomsnitt lever hela tre år längre än personen som spenderar sin tid stillasittande. Om inte det höjer motivationen tillräckligt mycket för att kliva upp ur soffan, well – då funkar inget, kämpa!

 

 

Nu kör vi - livet är till för att levas. Så varför inte göra det så länge som möjligt?
Nu kör vi – livet är till för att levas. Så varför inte göra det så länge som möjligt?

 

 

 

 

 

Dubbelhaka?

av thomasskoglund

Bland mängder av svenskar utgör den klassiska dubbelhakan ett av nutidens vanligaste estetiska klagomål. Men vad beror egentligen ”fenomenet” på? Och än viktigare, hur ska en träna, äta och leva för att skapa förändring? 

 

 

En dubbelhaka kan vara ett tecken på osunt levende. Vi vet hur du bryter mönstren.
Dubbelhakan kan vara ett tecken på osunt levende. Vi vet hur du bryter mönstren.

 

 

Bukfetma, kraftiga lår och stor rumpa. Kända och välsökta Google-ord i kombination med önskade och effektiva träningsupplägg. Men vad fastnar våra blickar oftast för först?
Just det, ansiktet.

Av den anledningen publicerar Aftonbladet PLUS imorgon (lördag 27/10) artikeln som ger en djupare förståelse kring ”dubbelhakan”. Allt för att du som önskar skapa en förändring inte bara skall få information om ”varför” detta uppstår – utan självklart även tipsen kring ”hur” du skall agera för att nå nya framsteg.

 

 

Artikeln rymmer träningsprogram, kostråd och konkreta vardagstips.
Artikeln rymmer bland annat träningsprogram, kostråd och konkreta vardagstips.

 

 

I artikeln har vi beslutat att inte hushålla på krutet. Här blandas ett detaljerat och fettförbrännande träningsprogram med kostråd, recept och tydlighet. Allt för att du som läsare inte skall tillåtas falla på målsnöret.

Så, oavsett om du känner dig placerad i riskzonen eller länge varit fundersam kring hur du skall träna för nya resultat. Radera alla tankar kring kirurgiska ingrepp och dyra behandlingar, det är dags att kavla upp ärmarna och sluta fundera!

Förutom på Aftonbladet PLUS kommer givetvis även en länk till artikeln publiceras här på bloggen. Heja!

 

 

 

Världens mest hälsosamma land

av thomasskoglund

Har du någonsin funderat på vilket land som personifierar hälsa på nationell nivå?
Om så är fallet kan du sluta fundera, den monstertunga medicinskiften ”The Lancet” har nämligen redan presenterat svaret. 

 

 

Hur bra står sig egentligen Sverige mot världens övriga länder? The Lancet gav oss svaret.

 

Självklart kan samlingsbegreppet ”hälsa” definieras av mängder av olika faktorer. När den vetenskapliga tidskriften ”The Lancet” sammanställde listan över världens hälsosammaste land sparades dock inte på referenskrutet.

 

Hälsomål sammanställda av FN
För att bedöma ländernas olika styrkor/svagheter på ett så adekvat sätt som möjligt skapade FN en bedömningsmall som involverade hela referensspektrat.
Här återfanns statistik kring fetma och övervikt, alkohol- och tobaksvanor samt hur fysiskt aktiva ländernas invånare är på daglig basis.
Hur gick det för Sverige? Bättre än du säkert vågar gissa!

 

 

Hur bra presterade svenskarna egentligen bland FN's tuffa krav?
Hur bra presterade svenskarna egentligen bland FN’s tuffa krav?

 

 

Listan över världens mest hälsosamma invånare
Så, hur lyder utfallet?
Vilket land skall resterande länder se upp till? Och vart på listan placeras Sverige?
Svaret finner du här nedan.

 


 

1. Island

2. Singapore

3. Sverige

4. Andorra

5. Storbritannien

6. Finland

7. Spanien

8. Nederländerna

9. Kanada

10. Australien

 


 

Summa summarum – en tredjeplats. Hatten av till alla hurtiga svenskar, nu kämpar vi vidare och fortsätter lyfta folkhälsan mot nya nivåer!

 

 

 

Den vanligaste ursäkten är…

av thomasskoglund

Alla vet att träningsmotivationen tryter med jämna mellanrum, men vilken ursäkt är egentligen mest förekommande bland svenska motionärer? 

 

 

"Jag hade gärna tränat, men just idag ska jag sortera mina alfapetbrickor". Trist, men sant.
”Jag hade gärna tränat, men just idag måste jag sortera mina alfapetbrickor”.

 

 

Självklart är våra undanflykter och ursäkter lika individuella som dna-spiralerna som bor inom oss. Studier visar dock att en ursäkt sticker ut aningen mer än de andra, frågan är bara om den upplevda problematiken är verklig eller ett påhittat fenomen?

 

 

Idag är tid vår dyrbaraste valuta, en stressad trend som syns tydligt i svenskarnas träningsstatistik.
Idag är tid vår dyrbaraste valuta, en stressad trend som syns tydligt i svenskarnas träningsstatistik.

 

 

”Jag har inte tid”
Här kan de allra flesta känna igen sig. Logistiktrassel blandas med hög arbetsbelastning, småbarnsbestyr och sociala plikter – allt för att mynna ut i ett vardagstetris där inga fler bitar ryms.

Men samtidigt som tidsbristen resulterar i färre träningspass visar mätningar att svensken, i genomsnitt, dagligen tittar på tv i två timmar – samtidigt som vi frossar i allt vad skärmtid innebär.

 

 

Strömma film eller springa intervaller? Varför inte båda?
Strömma film eller springa intervaller? Varför inte båda?

 

 

Så, vad hände med sunda värderingar och bevingade ord likt ”lagom är bäst”?
Sanningen (alltså den riktiga sanningen) är nämligen att allt kan kokas ned till en prioriteringsfråga.

Hinner du inte till gymmet – träna hemma, fullt upp på jobbet – ta en lunchpromenad, reser mycket i jobbet – packa ned löpskorna, ensamstående med småbarn – gör 10 armhävningar på vardagsrumsgolvet efter nattningsrutinerna.

Kort och gott, det handlar inte alltid om att utföra historiens mest effektiva träningspass – hälsa och välmående handlar om att göra ”någonting”.

 

 

Sjukt uppbokad småbarnsförälder. Men hey, if there's a will - there's a way!
Sjukt uppbokad småbarnsförälder. Men hey, if there’s a will – there’s a way!

 

 

Och visst, ibland fäller livet krokben för oss till den grad att tiden faktiskt inte räcker till, men långt ifrån lika ofta som vi själva tror och intalar oss.

Se därför de fysiska aktiviteterna som en möjlighet att orka mer, leva längre och förbli friskare. Vips så kommer du finna dygnets 25:e magiska timme och få plats med mer träning än du tidigare trott!

 

 

 

 

 

Trött på långsam fettförbränning?

av thomasskoglund

Trött på långdragna morgonpromenader och stagnerade resultat?
Vrid upp träningstempot och nå effektivare resultat! 

 

 

sprint

 

 

En av träningsuniversiumets hetaste potatisar stavas fettförbränning. Det här är samtalsämnet träningsmajoriteten fullkomligt älskar att stöta och blöta till astronomiska nivåer. Men, vad är det egentligen som gäller kring fenomenet?

Under den gångna helgen valde jag och Aftonbladet PLUS att gå till botten med frågeställningen och servera svaret till er läsare.

 

 

Gymmet eller löpbanan - vad gäller?
Gymmet eller löpbanan – vad gäller?

 

 

 

Vrid upp tempot – nå bättre resultat
All träning gynnar kroppens kalori- och energiförbrukning. Trots det är vissa motionsformer mer effektiva än andra, speciellt för dig som vill ha högre fettförbränning.

Sanningen är nämligen att ”genvägen” mot en slipad fysik väntar runt hörnet, så länge du är villig att betala priset.
Genom att vrida upp tempot och utsätta fysiken för diverse olika intervaller pressas kroppen att producera nya, slagkraftiga, resultat.

Så, hur gör en? Svaret finner du genom att klicka på länken nedan!

 

 

Ta mig till hela artikeln!

 
 
 

Förkylningen från h*lvetet

av thomasskoglund

Nuså, ny tid – ny strid!
Undertecknad har legat däckad med mancold, något som tvingade mig ersätta svettiga CrossFitpass med krävande nysintervaller.
Men vilka träningsregler gäller egentligen i dessa envisa förkylningstider?

Jag vet svaret.

 

 

En direkt replika av hur min helg sett ut.
En direkt replika av hur min helg sett ut. Så långt från frivändningar en kan komma…

 

 

Ja, vart går egentligen gränsen? Bannlyser en nysning oss även från lugnare träningspass eller gäller parollen ”no pain – no gain” i alla väder?

 

Startskedet är värst
Förkylningarnas första och utbrytande dygn är oftast allra värst. Här blandas känslor av trötthet, rubbat allmäntillstånd, ledvärk och köld – kort och gott, tillstånd som kanske inte bör blandas med svettiga träningsrutiner.

Först när ”sjukdomskänslorna” börjar lätta från kroppen och energin vaknat till liv bör träningsgeisten återupptas (segt, jag vet!) och vi börja fundera på att söka oss tillbaka till gymmet. För jag lovar, en för tidig start som resulterar i längre bakslag är värre än att vänta ytterligare en dag. Kom ihåg att det finns allvarliga risker med att träna om kroppen drabbats av en infektion.

 

 

Behåll lugnet och vänta en dag till, din kropp kommer tacka dig!
Behåll lugnet och vänta en dag till, din kropp kommer tacka dig!

 

 

Äääh, hur farligt kan de’ vara?
Ovanstående ord är en vanlig fråga till oss tränare, dessvärre lyder svaret; lite för farligt!

En kroppslig infektion kan förvärras vid fysisk ansträngning, något som ibland leder till diagnoser likt hjärtmuskelinflammation (ett stadie där hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras till den grad att vätska börjar samlas i lungorna och hjärtsäcken).

Den här typen av inflammationer är inte bara farliga, utan ofta rätt långvarig. Så, om du drabbats av snuva och halsont – pausa hellre en extra dag. Det tjänar du mångdubbelt på i längden!

 

 

Nej, det där sista passet kanske var rätt onödigt ändå...
Ja, det där sista passet kanske var kanske rätt onödigt ändå…

 

 

När kan en börja?
När kroppen väl börjar hitta tillbaka till sin ursprungsform och förkylningskänslorna, febern och den onda halsen försvunnit kan träningen äntligen slussas tillbaka i vardagen. Dock med försiktighet och struktur.

Grundregeln lyder att undvika pulstoppar och starta träningen med lugnare intensiteter och belastningar, om det ändå inte känns bra behöver kroppen ytterligare vila.
Om passet däremot känns bra, go for it – men stegra successivt upp nivåerna med spända tentakler för att eliminera bakslag.

 

Vänta en dag extra om du känner någon/några av följande symptom:

• Din förkylning har just brutit ut 
• Du har ont i halsen
• Du har feber
• Du känner dig allmänpåverkad och överdrivet hängig

 

 

Håll ut och vila smart - du är tillbaka innan du vet ordet av det!
Håll ut och vila smart – du är tillbaka innan du vet ordet av det!

 

 

 

 

Magnesium – hur och varför?

av thomasskoglund

Idag kan en knappt besöka träningsanläggningar utan att snubbla över välfyllda magnesiumhinkar.
I takt med den lavinartade ökningen blir synen av kritvita händer som färgat gymmattor, viktplattor, träningstoppar och ibland hela träningsentusiater vanligare och vanligare. 
Men vem behöver egentligen magnesium, och varför?
Är det verkligen ”bara” elitgymnasterna som utför galna volter, styrkelyftarna som drar flygplan med tänderna och CrossFit-proffsen som klarar femtioelva burpees?

 

 

Vad gäller egentligen kring fenomenet som färgar vår träningskultur? Bildbax från: attacktheback.com
Vad gäller egentligen kring fenomenet som färgar vår träningskultur? Bildbax från: attacktheback.com

 

 

Innan vi hoppar vidare till några definitiva slutsatser backar vi bandet och tar allting från början.
Magnesium används för att avsevärt förbättra händernas grepp runt skivstänger, chinsräcken, ringar etc. Detta tack vare ämnets uttorkande egenskaper som helt enkelt minskar, eller helt eliminerar, händernas svettiga och ofta glidande grepp.

Då du tillåts etablera ett fastare grepp kommer gymutrustningen dels ligga kvar lättare i händerna (vilket ofta leder till att du klarar de där sista, avgörande, repetitionerna) samt aktivera dina muskler mer effektivt tack vare den nya greppstyrkans ökade koppling mot nervsystemet.

 

 

Hade två reps till varit möjligt med magnesium?
Hade två reps till varit möjligt med magnesium?

 

 

När skall det användas?
Här finns givetvis en hel uppsjö av olika skolor – varvid ingen, enligt undertecknad, utgör någon egentlig sanning.
Med ovanstående rader om hur magnesium faktiskt hjälper oss kan vi dock med enkelhet rabbla upp mängder av scenarion där preparatets inverkan snarare bidrar med ökad ”coolhetsfaktor” än faktiska träningsfunktioner.

 

 


Exempel;

Du utför marklyft och underarmarna skriker till den grad att greppet börjar ge vika av svettdroppar och utmattning – testa magnesium.

Du utför sittande axelpressar och tvingas släppa hantlarna då underarmarna börjar blinka rött – håll hantlarna lösare och bygg upp starkare underarmar. Skippa magnesiumet!


 
 
 
 
Inom träningsbubblan fyller alltså magnesium användbara funktioner vid ex.  dragövningar (likt rodd och chins), basövningar (likt marklyft) och olympiska lyft (likt frivändningar och ryck).
Med andra ord – spara magnesiumblocket i väskan under fredagens discopass!
 
 
 
Nej, nej, nej...
Nej, nej, nej…

 

 

Så, vad säger du egentligen?
Om du regelbundet utför tunga repetitioner och upplever att greppet är en av dina svagare länkar kan du med fördel använda magnesium. Överdriv dock inte konsumtionen då produkten är väsentligt mycket drygare än majoriteten verkar tro, och utrusta dig med tillräckliga mängder gymvett för att göra rent efter dig.

Kör hårt, och vem vet, tack vare det här tipset kanske ditt nästa ”pb” väntar runt hörnet!

 

 

 

Två STARKA anledningar till morgonträning

av thomasskoglund

Hur kommer det sig att väckarklockan alltid ljuder när en är som tröttast?
Här är två starka anledningar att trotsa mistluren, samla kraft och morgonträna!

 

 

Idéen som kändes självklar innan läggdags ändrar snabbt form. Lite för snabbt.
Träningspeppen som kändes självklar innan läggdags ändras snabbt. Ofta lite för snabbt.

 

 

De flesta som tränar kan relatera till ovanstående situation. Innan John Blund gör entré känns ett svettigt träningspass nästkommande morgon som världens bästa idé – allt för att under natten snurra 180 grader och plötsligt upplevas som historiens brutalaste bestraffning samma sekund väckarklockan tjuter.
Men arla morgonpass har sina fördelar. Effekter som kan knuffa oss i rätt riktning om vi bara gnuggar sömnen ur ögonen och placerar fötterna på sovrumsgolvet.

 

Fettförbränning
Bland många träningsentusiaster utgör fettförbränning ett naturligt och återkommande inslag. Detta oavsett om vi pratar beach 2019, en allmänt vältränad allround-fysik eller specifika milstolpar (likt drömbröllopet eller nyårslöftet). Här kommer träningspassen som utförs under dygnets morgontimmar (innan frukost) hjälpa dig på traven!

Anledningen bakom det fysiologiska fenomenet är att kroppens kolhydratsförråd hinner krympa under nattens vila, något som innebär att träningspasset tarvar energi direkt från kroppens fettdepåer istället för energin vi stoppat i oss under den gångna dagen.

 

 

Rippad? Morgonträning kommer knuffa dig i rätt riktning.
Rippad? Morgonträning kommer knuffa dig i rätt riktning.

 

 

Kroppslig inlärning
Alla tränande människor möter förr eller senare övningar och rörelser som känns omöjliga. Tekniskt besvärliga, obarmhärtigt tunga, sinnesförvirrande komplexa –  ja listan kan göras lång. Känner du igen dig?

Genom att utföra just nya, eller extra svåra, övningar under morgontimmarna kommer kroppens inlärningskurva nå nya nivåer. Varför?
Nattens skönhetssömn gör inte bara underverk för musklernas återhämtning, den tillåter även vårt kroppsliga ”system” att vila upp sig. På detta sätt är vi fysiskt mer ”lättlärda” och kan ta oss ann utmaningar med bättre förutsättningar.
Så, nästa gång du önskar lära in en ny – eller rätta till en felaktig – rörelse, gör det på morgonen!

 

 

 

Då ska vi se, hur va' det nu igen?
Då ska vi se, hur va’ det nu igen?

 

 

 

Frukostarna som räddar din fysik!

av thomasskoglund

Hur ser egentligen en nyttig frukost ut?
Vi vet svaret!

 

 

Få saker kommer i lika många former som våra älskade frukostar. Men hur ser egentligen en "nyttig" start på dagen ut?
Få saker kommer i lika många former som våra älskade frukostar. Men hur ser egentligen en ”nyttig” start på dagen ut?

 

 

Oavsett om du drömmer om att stå på en fitnesscen, tävla i CrossFit eller ”bara” komma i bättre form finns alltid en gemensam nämnare. Nämligen din kosthållning.
Och visst, vi må äta olika mängder och ingredienser – men en sak är säker, hur du startar dina dagar kommer påverka dina surt förvärvade träningsresultat.

 

 

Gott, nyttigt och en fröjd för ögat. Varför välja när en kan få allt?
Gott, nyttigt och en fröjd för ögat. Varför välja när en kan få alla?

 

 

Av just ovanstående anledning bestämde jag mig för att skriva en artikel om nyttiga frukostar som passar alla – inte bara redan insvurna och kräsna frulleälskare.

Allt kokades ned till fem näringsriktiga och hälsoboostande frukostar som passar en uppsjö av olika smaklökar. Här blandas snabba smoothies för dig som lever med vind i seglen, till dig som inte kan tänka dig ett liv utan långdragna brunchtillfällen varje helg.

 

 

Mästerfotograf Jimmy Wixtröm plåtar en äggröra med avokado och chiliflakes inför kommande publicering.
Mästerfotograf Jimmy Wixtröm plåtar en äggröra med avokado och chiliflakes inför kommande publicering.

 

 

Så, om du vill sluta fundera kring vad du ska äta varje morgon – läs Aftonbladet PLUS kommande lördag (6/10).
Undertecknad utlovar en smakfest som sällan skådat motstycke, oavsett hur dina morgonrutiner ser ut idag!

 

 

 

 

 

 

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB