Träffade min förläggare Ann-Marie Skarp på lunch. Hon hade med sig sin man Jan Guillous nya roman Brobyggarna, som ska bli en romansvit om hela 1900-talet. Ett jätteprojekt. Jag har nu läst 28 sidor av denna bok och ska avvakta med en recension, men det är ju väldigt bra.

Vi hade Håkan Juholt som gäst i Schulman Show i torsdags och när jag tog en bild på honom slogs jag av att han ser ut lite som en vaxdocka på bild. Bakom ser ni min svägerska Hannah Widell och hennes dotter Wilma. Apropå politiker, så hörde jag att Filip och Fredrik hade haffat Fredrik Reinfeld på stan och givit honom någon typ av bok. Tanken var, om jag förstått det hela rätt, att de ville att Reinfeld skulle läsa lite ”god litteratur” istället för Camilla Läckberg, som han enligt uppgift slukat vildsint under semestern. Och vad tycker ni om de greppet? Roligt och smart? Elitistisk och von obent? GUD, vad roligt det ska bli att följa Breaking News som har premiär på måndag på Femman, klockan 22.00.

Så här såg det ut när vi firade vår bröllopsdag för ett par veckor sedan, på vårt torp i Värmland. Vi åt charkisar och kräfter.

Att se Gäster med gester var ju att slungas tillbaka till barndomen. Min första känsla: ångest. Men det var ju inte programmets fel, utan barndomens. Tofsen var kvar, den undre raden och den övre var kvar – och en programledare som sitter ner och leder sitt program. Jag är mycket förtjust i programledare som sitter ner och leder ett program där andra står upp. Det krävs att man sitter “mysigt”, precis som Lennart Swahn gjorde när det begav sig, tillbakalutat och lite dandylikt. Jag minns hur Lennart Swahn brukade slicka sig om tänderna när han log, jag tyckte mycket om det, tandslickandet från fåtöljen.

Bland de medverkande fanns varken Inga Gill eller Jarl Borssén, och inte heller Jeija Sundström, som man tyckte var urläcker i sina kroppstrumpor eller vad det var hon hade på sig. Hade hon pyjamas? Jag var inte så road av deltagarna den här gången. Den tradige killen från Allsång på Skansen var med, bland annat. Lena Philipson var duktig på att gissa rätt på charaderna, det var festligt.

Gäster med gester var ju ett program som gick på bästa sändningstid när det begav sig. Och det var säkert vettigt. Men det håller ju inte riktigt för att sändas 20.00 en lördag år 2011. Det här är ju inte alls otrevligt och heller inte dåligt, men det är ju inte stor lördagsunderhållning. Här har SVT gjort ett misstag. Det här ska gå lördag 19.00 eller torsdag klockan 21. Det största värdet som finns i programmet är ju nostalgivärdet, men det gör ju inte att det håller för att bygga en helgkväll på.

Rikard Olsson var ju perfekt som programledare. Trevlig och mysig. Han har ersatt Lennart Swahns blasé-attityd med en vasshet som gör programmet gott. Han får :++++: , men programmet får :+++: .

Vi är på Sturehof och firar. Firar att Amanda och Hannah fått in sin första storkund och att jag fått ett skithäftigt jobberbjdande. Vi äter naturligtvis kräftor och några andra, sekundära djur från havet. Och ni då? Allt bra?

Nu kör vi igen! 20 nya episoder av Sveriges i särklass största webbtalkshow.
Era åsikter är mycket viktiga. berätta vad ni tycker i kommentarsfältet, så lyssnar vi noga!

Trevlig fredag!

Kram
Alex

Jag och Amanda skolar in Charlie på förskolan. Idag skulle jag lämna henne för första gången. Personalen är ljuvlig och jag har stort förtroende för dem. De sa att det bästa vore ett kort avsked, ”hej då, nu går pappa en stund”, och sen skulle jag försvinna.

Jag gjorde så och hörde hur hon grät bakom mig.

Jag satte mig på en bänk och skakade en stund. Sen smög jag tillbaka, hukade mig bakom ett träd för att se vad som hände. Och där satt Charlie i famnen på en av förskolepedagogerna och såg ganska nöjd ut. Jag stod kvar länge och tittade.

Nu sitter jag stand by på hotel Park uppe på Karlavägen, om någort skulle hända är jag där på två minuter. Jag sitter vid telefonen, tittar på den.

Vi åt kräftor igår tillsammans med Aftonbladets motsvarighet VG igår. Vi tog in ett jättefat med kräftor. Det måste varit fem eller sex kilo. Och vi åt och åt. Till slut sinade fatet. Till slut fanns det bara en kräfta kvar. VG-mannen till höger sträckte ut handen för att ta den jäkeln, men jag hejdade honom. Tittade på kräftan, tittade kanske lite uppfostrande på VG-mannen. ”Vi låter honom löpa”, sa jag.

Så viftade jag till mig en servitör, bad honom bära ut fatet och precis innan fatet med den sista kräftan försvann böjde jag mig fram mot djuret och väste:

”We will let you go. So you can tell the story. Tell your friends what happened here tonight.”

Och så gjorde jag en gest och fatet försvann.

Idag har vi nypremiär för Schulman Show. Håkan Juholt är gäst och det ser jag verkligen fram emot. Det är så mycket jag vill prata om.

Nu har jag varit på semester och är kanske lite ”seg”. Är det något som hänt som man kanske skulle ta upp i programmet? Något roligt fenomen, någon ny sajt, en trend, en person.

Vad tycker ni?

Skorna har torkat lite. Vad tycker ni? Fungerar de?

Amanda skulle fixa med mina skor. Smörja in dem med inpregneringsmedel. Hon sa att skorna skulle bli mycket finare. Hon ställde sig på balkongen och sprejade och höll på. Halvvägs igenom hörde jag hur hon sa: ”Oj.” Amanda hade tagit fel medel. Detta medel används UNDER skorna, på sulan. Och, ja, titta på mina skor nu. Mina enda skor. De andra är magasinerade. Nu ska jag gå på kundmiddag i dessa skor. Tack, älskade Amanda!