Tillbaka i Sin City för min andra helg av ledarskapsutbildningen jag går här. Landade igår kväll och efter en lång natts sömn känner jag mig faktiskt inte det minsta jetlaggad för ovanlighetens skull.

Ledsen att jag inte hunnit skriva här men som ni säkert sett så har det varit full rulle med förbundet. Skitkul faktiskt och viktigt. Jag var med i Brottscentralen efter att ha blivit tillfrågad att svara på lite frågor angående ”Joe Labero tricken” på CC i Göteborg. Men detta har egentligen inget att göra med ”Korten på bordet” som den kampanj vi dragit igång att göra. Detta var bara en tillfällighet och det känns härligt att förbundet får synas lite i större sammanhang och komma på kartan.

Läs hela artikeln HÄR.

Igår kom en debattartikel ut i Aftonbladet. Jag håller på att skriva på den andra som kommer ut i nästa vecka på en annan sida och fler kommer att komma i ämnet för attans så viktigt det är. Videona har fått supermånga visningar på Youtube och media har skrivit massor. So far so good.

Vi har även fått en del kritik riktad mot oss att vi valt att använda djur i våra reklamfilmer. Point taken. Vissa har fått dålig smak i munnen. Andra är rent ut sagt upprörda och tycker vi gått över gränsen. Men i mina ögon är detta ett sätt att faktiskt förstå hur absurda vissa lagar är i Sverige. Vi var tvungna att ta i från tårna för att ta oss igenom mediabruset. Vi var tvungna att göra absurda jämförelser för att få folk att reagera. Vi har testat den snälla vägen och den funkar inte. Den får inte folk att lyssna. Den skapar ingen debatt. Den får inte folk att få dålig smak i munnen. Den funkar mer som att klappa medhårs.

Den nya styrelsen har haft sitt första möte i veckan som var. Ett bra och produktivt möte och det är med stor entusiasm jag ser på året. Vi har fått in några riktigt duktiga personer in i styrelsen som kommer att bidra med mycket i år. Jag är så tacksam att just dessa personer sa ja till att kandidera till styrelsen och att jag kommer att få chansen att jobba med dom under denna mandatperiod.

Jag vet att jag lovade att bli bättre på att blogga här men inte hållit detta löfte men tiden räcker fortfarande inte till. Vad jag däremot har gjort är att jag skrivit en lång artikel till nästa nummer av Poker Magazine där ni kan läsa om allt jag varit med om här i Vegas och Choice.

Apropå Choice så är det dags att göra sig klar. Blir snart upphämtad av en av Negreanus assistenter som ska köra mig bort till kursen. De är helt fantastiska Patty och Joel. Patty hämtade mig på flygplatsen igår, Joel hade handlat massa mat och Patty kör även bort mig och hämtar idag. Vilken lyx!!!

Var bara hemma någon timme innan Daniel och Marissa kom hem efter att ha varit ute och käkat. Marissa är en kompis till oss som dessutom är en av coacherna i min grupp. Världens goaste tjej!

Fick som vanligt ett varmt mottagande av Mushu igår när jag kom. En massa morrande och sen blev jag biten. Men vi har tagit igen det här på dagen. Han är som en gremlin den här gamla gubben (tror han är 12 år) och idag har vi haft det riktigt mysigt. När jag kom ut från duschen hittade jag honom dessutom efter att han dragit ut alla mina underkläder ur min väska. Strax därefter kom han och la sig i mitt knä för att kela lite. Gremlin som sagt…

Vilket väder här är! Typ 25 grader, strålande sol och klarblå himmel. Har varit fullt med folk utanför huset som håller på och målar, klipper gräs mm så tyvärr inte kunnat njuta av det så mycket som jag önskat men åh va det får mig att längta till sommaren!

Idag. Onsdagen den 5 mars är det äntligen dags. Jag som varit med i kulisserna ett bra tag nu har väntat som ett litet barn på julafton.

Vad jag snackar om? Det får ni se idag efter lunch när vi slagit på djungeltrumman men jag hoppas att den som känt att förbundet inte levererat blir nöjd. Att den som inte har orken hemma på kammaren men som ändå vill spela sin hobbypoker blir glad och att detta är en milstolpe i Pokersveriges historia. Det är ett litet steg på vägen men en början mot något som jag hoppas kan ändra utsikten för alla hobbyspelare där ute. Det är er jag sitter i styrelsen för. Jag är en av er tusentals andra som bara vill kunna utöva min hobby.

Jag vill kunna gå och spela poker precis som jag kan gå och spela bridge på en klubb ute i landet. Jag är en laglydig medborgare. Sedan jag började spela poker har detta begrepp förändrats och det tycker jag är fel. Jag kanske är färgad men jag ser ingen skillnad på den lilla klubben utanför Jönköping (eller vilken ort som helst…) som spelar bridge och den som spelar poker. Summorna är desamma mer eller mindre. Båda klubbar tjänar sitt syfte. Ingen av klubbarna går mer i vinst än att man kanske har råd med en klubbfest en gång per året.

Jag vet hur många människor, som tack vare eldsjälarna som står bakom, är glada varje dag de vaknar och har något att se fram emot. För vissa är turneringsdagarna allt de har. För vissa är detta deras ventil att få komma ifrån alla måsten ett tag och umgås med likasinnade. För vissa är detta den enda familj de känner till. För vissa är det här de träffar sina vänner och det enda sättet de får känna gemenskap. Jag brinner för alla som ser pokern på det sättet och jag brinner för att få klubbverksamheten jämställd med vilken bridgeklubb som helst.

Poker i mina ögon är ett skicklighetsspel. Jag kanske ska förtydliga mig och säga turneringspoker. I mina ögon är 90 procent av Sveriges pokerklubbar att jämställa med bridgeklubbarna. Jag har befunnit mig i dessa världar sedan jag var nyfödd. Jag hängde på farfars axel som nyfödd när han gick runt som tävlingsledare på Bridgeklubben S:t Erik eller på någon av alla bridgeveckor. Vet ni hur många av de jag växt upp med som nu också spelar poker? Det är mer eller mindre samma människor. Hur kan de då i ”vanliga” personers ögon vara olika? För mig är det helt ofattbart men som sagt, jag är färgad från födseln.

Okej, men så vi säger att det är olika för enkelhetens skull. Tar det bort det faktum att hundratusentals människor spelar poker? Tar det bort det faktum att över 70% av landets pokerklubbar ligger långt ifrån närmsta kasino? Tar det bort det faktum att dessa klubbar kommer att existera oavsett hur lagen ser ut? Nej. Det enda som kommer att påverka en lagändring i positiv, eller negativ, bemärkelse är att dessa antingen får spela på samma villkor som en bridgeklubb eller blir ännu mer olagliga och gör sig ännu mer åtkomliga för illegal verksamhet. Låt mig ge er ett exempel:

Jag minns de två gånger Sviten blev rånade. Båda gångerna frågade jag varför de inte gick till polisen och fick svaret att de inte kunde. Vad skulle dom göra? Båda rånen hade blivit klassade som grova. Om det hade varit ICA-butiken 50 meter ner på gatan eller restaurangen 100 meter längre upp så hade det blivit fullt pådrag men här stod man nu helt laglös och där personer hade fått men för livet. Inte nog med att man behöver vara rädd för att polisen stormar in alltså. Det känns som milt i jämförelse med ett brutalt rån om ni frågar mig.

Så för att skydda sig behöver pokerklubbarna skydd. Hur skaffar man sig skydd i dagens Sverige? Ja, eftersom rättssamhället inte kan erbjuda detta skydd eftersom det man bedriver är olagligt finns ingen annan väg att gå än att gå till den undre världen och be om hjälp. Helt plötsligt har den lilla pokerklubben som egentligen bara besöks av vanliga ”Svenssons” börjat få skydd av en kriminell verksamhet vilket de också måste betala för vilket gör de skyldiga till ännu grövre brott än ”bara” brott mot lotterilagen. Är det så vi vill att framtidens Pokersverige ska se ut? Självklart inte.

Sen har vi onlinepokerbiten. Den är ett helt annat kapitel. Tänk om alla pokersajter förutom Svenska Spel blir olagliga i Sverige. Tror ni att det kommer att få folk att spela? Självklart inte. Kolla på Norge. Man får bara hitta lite mer kreativa lösningar på problemet. Men då står man också där helt utan rättsskydd och plötsligt har vi 40 fall med ”50/50-poker” att skriva om där spelare blivit av med sina pengar, sina livs besparingar kanske, och ingen svensk lagstiftning på sin sida.

Ja tänk om vi bara kunde få spela där vi ville utan någon som helst oro. Där vi visste att vi hade svensk lagstiftning i ryggen som beskyddar oss. Ett drömscenario? Inte om jag får min vilja igenom… Och jag vet att jag inte är ensam annars hade jag aldrig satt mig i förbundet. Så enkelt är det.

Jag ska sluta snacka i gåtor. Håll utkik efter #kortenpabordet så kommer ni själva att få se reaktionerna i ämnet för tro mig det kommer att bli många av den varan närmsta veckorna!

Let the game begin!

Jag blir så inspirerad av att se vad Norska pokerförbundet lyckades med förra året och vi ska bannemej inte vara sämre i Sverige i år. Den pessimistiska säger nu att det är för sent eller ”hur ska Svepof kunna påverka?” men jag är optimistisk. Rent utav taggad och målmedveten. Det är inte en frågan om utan att vi ska få till en ändring och att vi ska få igenom en ändring i lagen på ett sätt eller annat.

Förbundet kommer att göra stora steg i år. Det första av dessa går live redan nästa vecka. I ett halvår har en reklambyrå och ett produktionsbolag hjälpt oss att ta fram fyra reklamvideos vars syfte är att skapa debatt. I och med dessa kommer vi att försöka synas och höras så mycket det bara går och med tanke på vilken fantastisk frontfigur som förbundet valt att sköta denna dialog (läs: Mauritz Altikardes) så är jag fullkomligt övertygad om att vi kommer att röra om i grytan.

Såg en video från Norgesmästerskapet i Freeroll. De hade fått dit självaste TV2! Som ni förstår ligger vi lite efter vårt kära grannland här men inte ska vi hänga läpp för det. De hade valår förra året. Vi har det i år och låt oss se detta som en måttstock för vad vi kan lyckas med i år.

SE VIDEON HÄR

Freeroll-NM har två startdagar. Spelas mitt i Oslo och ALLA är där. Det är beundransvärt. Jag hoppas att när förbundet gör detsamma att vi får samma uppslutning!

Från och med på onsdag nästa vecka kommer ni som kollar på TV3 och sexan att kunna se förbundets reklamfilmer och dessa kommer även att finnas på vår hemsida så snart vi slipat färdigt det allra sista. Hemsidan har fått sig en uppfräschning och så snart vi haft vårt första styrelsemöte som är lagt om 1,5 vecka så kommer ännu mera.

Nu kör vi!

Har påbörjat den tredje etappen av kuren på Choice Center och hittills har typ halva gruppen fallit bort sedan vi påbörjade Leadership. Det är tufft det ska gudarna veta. Det krävs sin kvinna eller man för att inte bara explodera och ge upp. Men jag litar på min vän Daniel Negreanu. Han säger åt mig att lita på processen. Det har han sagt sedan dag ett och hittills har han haft rätt och med tanke på det facit han har ett år efter avslutad kurs så vet jag att han har rätt. Men jösses va hårt jag blir pushad. Min coach vet precis på vilka knappar hon ska trycka och för första gången på en månad så blev jag arg för första gången idag. Det var nyttigt att bli arg. Nyttigt att inse att jag faktiskt redan nu är en helt annan person än den jag var innan kursen började den 16 januari.

Jag har fått höra att jag gått med i en sekt. Tycker det är roligt. Kanske det är men den funkar. Och bara så ni vet så offrar vi bara var fjärde söndag* och då endast ett lamm eller två. Sen sjunger vi halleluja och klär oss i konstiga kläder. Eller inte. Kanske är det bara en kurs som gör dig till en bättre medmänniska, en kurs som får dig att se dig själv i spegeln och rätta till saker som du kanske inte är nöjd med eller reparera relationer som skurit sig. Kanske är det en kurs som bara vill att du ska vara den fantastiska människa du föddes till och inte den där med offerkoftan på som skyller allt på andra och som står stilla i livet. Och sen när du är klar med dig själv så lär du dig att uppnå dina mål. Och då snackar vi mål som du tidigare aldrig trodde du skulle klara. Mål som nästan känns orealistiska. Som Daniel. Hans mål i år är bland annat att vinna tre bracelets. Låter det helt snurrigt? Kanske men vet ni vad det var förra året? Det var att bli årets spelare för andra gången i sitt liv. Något ingen pokerspelare tidigare gjort. Han lyckades i precis alla kategorier som ni kanske vet. Så är det en sekt? Kalla det en sekt, kalla det rena dårhuset, kalla det himmelriket. Eller kalla det för Choice center för det är vad det heter och det är precis det man lär sig där. Att man har ett val. Att bara jag kan styra över mitt liv och min framgång. Att bara jag kan låta negativa saker komma i vägen för min framgång eller att låta det förflutna hindra mig från att leva ett fantastiskt liv just nu.

Att våga göra saker utanför sin comfortzone är något vi jobbat mycket med och vet ni hur mycket man kan åstadkomma om man vågar?

Härliga Marissa som är en av mina coacher och som nu blivit en bra vän. Den andra är Rodney som var Daniels coach. Två helt fantastiska och energiska personer. Bilden är från en av kvällarna när vi alla tre våldgästade D:s hus när han var i Aussie…

*det finns ingen som helst sanning i detta påstående

Årsmöte i lördags för Svenska Pokerförbundet! Vi var elva (!!!!) medlemmar närvarande. Riktigt trist om jag får säga det själv. Jag hoppas att alla som under våren nu kommer att ha en massa åsikter tar fram en spegel och frågar er själva varför ni inte var där. Det är så lätt att sitta på kammaren och tycka om vad andra gör (och inte gör) men när det är skarpt läge väljer man att stanna och pilla naveln istället för att göra sin åsikt hörd.

De som var där vill jag dock tacka av hela mitt hjärta. Framförallt till Anders Persson, tidigare kassör i förbundet, som fanns på plats för att svara på frågor och reda ut det sista som eventuellt fanns i revisionen från 2007-2010. Och så till den trogne Ason som körde hela vägen från Lesjöfors tillsammans med vår nya styrelseledamot Magnus Nilsson. Välkommen Magnus!

Jag vill även välkomna Mauritz tillbaka in i styrelsen som ledamot och även våra gamla rävar Koivu och Bjoelle som är med i ett år till. Anton Löfgren och Ulf Engström är vår nya sekreterare och kassör. Tyvärr kunde de inte delta men fick de närvarande medlemmarnas förtroende och efter vad jag hört så tror jag detta blir ett riktigt dreamteam.

Det är valår. Det kommer att bli ett spännande år och om ungefär en vecka kommer det att hända något riktigt stort. Stay tuned!

Daniel är i Australien. Laura och Lori som var här i helgen har åkt hem. Rodney som också varit här senaste veckan drog imorse. Är bara jag kvar i Daniels stora hus. Imorgon fortsätter dock min kurs så kommer att ha fullt upp och knappt vara här och idag tänkte jag dra till Bellagio och lira lite cashgames med en tjejkompis från Frankrike som flyttat hit och sen käka middag. Har fått låna Daniels superballa Tesla. Jösses vilken bil. En elbil. Ingen bensin eller något annat drivmedel. Bara el. Så sjukt nice att köra och snabb som attan.

Kursen går hur bra som helst. Har varit rökfri i en vecka nu och känner mig gladare än på väldigt länge. Full av energi och en motivation som inte går att beskriva. Mycket tack vare alla fantastiska människor som jag går kursen med. Har några pokerspelare i min grupp. Ingen superkänd men alla är så fantastiskt roliga och den utveckling dom haft är makalös. Nu förstår jag varför Chioice gjort Daniel till en så mycket bättre pokerspelare! Det var bara Matt Gianetti som jag kände (kände till) sedan innan. Vi har många gemensamma vänner och David Williams som går i gruppen innan vår hade fått honom att börja.

Mina två härliga kurskamrater och absoluta favoriter Matt och Shadi

Eftersom vi är så extremt många i min klass så har vi många coacher. En av dom första jag hade som coach var Marissa. En glad och sprallig tjej som dessutom är frisör så när mitt uppdrag för veckan var att göra en personlig uppgradering kom hon över och klippte av mig nästan allt hår 😉 Hur lyxigt är inte det att ha en frisör komma hem till dig???

Sötaste Marissa! Here we go!

Marissa, jag och Rodney – det blev lite vin på oss igår och en himla massa skratt!

Det var några hektiska dagar hemma i Sverige. Har jobbat en massa, flyttat in i min nya lägenhet (flyttade typ 500 meter men var bland det jobbigaste jag gjort) och hängt med barnen. Efter att ha lämnat Stockholm för typ ett dygn sedan sitter jag och chillar hemma hos Daniel med ett glas vin i handen samtidigt som jag bloggar lite från kvällens events på TCOOP. Ingen rast, ingen ro 😉

ÄLSKAR att flyga med SAS. Typ aldrig fullbokat. Denna gång var det extremt lite folk och jag kunde till och med välja vilken av alla ”fyrasäten” jag skulle ta! Sov som en prins…essa…

Blev hämtad av Patty, Daniels ena assistent. Hon hade dessutom varit och köpt mig en e-cigg på vägen. Planen är att sluta röka och Patty hade köpt den bästa på marknaden så om jag inte fixar det med denna så vet jag inte vad jag tar mig till. Nä men helt ärligt så tror jag det kommer att gå hur bra som helst. Aldrig känt mig så motiverad att fimpa faktiskt.

Min ”fix”…sköna Patty hade självklart köpt en rosa 😉

Väl hemma hos Daniel var det som vanligt en massa folk. Mitt rum, som jag lämnade i all hast med kläder överallt och stökigt, var nystädat och fint. Så himla lyxigt!!!

Försöker bonda lite med Ds hund Mushu men går så där om jag ska vara ärlig. En argsint liten rackare det där…

Det är klart att Daniel har en hel jävla green på sin tomt. Ni skulle se golfsimulatorn han har på övervåningen!!!

Dags att dra täcket över huvudet. Klockan är inte ens tio på kvällen här men typ morgon hemma. Jetlag here I come!

Hej hej hallå bloggen! Jag har inte glömt att den existerar men från Bahamas ville man inte släppa in mig så jag kunde uppdatera och sen när jag kom till Vegas tänkte jag att jag skulle ha hur mycket tid som helst men tji fick jag.

Bahamas var hur underbart som helst. Precis som alltid. Mycket jobb men även en hel del fritid eftersom vi slutade rätt tidigt på kvällarna vilket gjorde att det blev en hel del middagar med sköna människor. Till stranden kom jag aldrig, eller inte på dagtid i alla fall. Ett nattdopp tillsammans med en massa andra friskt vågade efter spelarfesten blev det i alla fall. Och sen låg vi ett gäng, typ 20 personer, och kollade på stjärnorna och filosoferade över livet. Hur flummigt som helst men det var nog en av mina bästa kvällar ”over there”. Att stranden var avstängd dagen efter på grund av hajar var något som vi inte var medvetna om och tur var det med tanke på vilken hajskräck jag har…

Jennifer Harman, Daniel och moi var ute en kväll och drack drinkar…som alltid varade det roliga på tok för länge och Daniel skyllde på mig när han fick sova bort hela dagen

Jag och Moneymaker på spelarfesten

Hade en dubbeldejt med Kevin MacPhee och Jeff Madsen en av kvällarna. Efter att de hade tappat bort mig typ fem gånger var det inte världens gladaste Lina som var med på en gruppbild *s*

Sista kvällen gick lite överstyr. När jag väl insett att vi aldrig skulle hinna klart med turneringen innan taxin som skulle köra mig och Daniel till flygplatsen bestämde jag mig för att ta en avslutningsöl med mina vänner efter att ha packat alla väskor och gjort mig klar. Denna öl slutade med att jag hamnade i något drinkspel tillsammans med alla mina kanadensiska vänner och inom loppet av 30 minuter hade jag gått från nykter till inte alltför nykter. Stackars Daniel fick sen lotsa en aningens berusad mig genom flygplatsen på Bahamas och sen vidare till Miami där vi hade fyra timmar att slå ihjäl. Efter att ha hittat ett massageställe bland gaterna somnade vi i varsin massagestol och jag vaknade inte förrän det var dags att gå till gaten.

Skyller ALLT på mina vänner från Quebec 😉

Väl framme i Vegas kom Daniels assistent Patty och hämtade oss. Hade inte sett henne på massa år så blev ett kärt återbesök och väl hemma hos Casa de Negreanu såg jag framför mig hur jag skulle ligga i soffan och svulla och kolla på film resten av kvällen. Jag hade glömt bort den lilla parentesen att Daniel är vegan så ni kan ju själva föreställa er hur svårt det var att stilla mitt behov. Hittade till slut någon powerbar som smakade choklad och några urnyttiga chips 😉

Daniel hade gjort om mycket sedan jag var där sist. Hela huset i princip. Nu ser det ut som en superball nattklubb hela köksdelen och vardagsrummet. Svinsnyggt och ändå ombonat och mysigt trots en hel del vågade designval. Inte alls som det uramerikanska köket han hade förut.

Daniel övertalade mig och Laura att kolla på Game of Thrones och nu är jag fast. Det var dock inte lika maffigt att kolla på min iPad som på hans 84-tums tv…

På morgonen (läs eftermiddagen när jag blev väckt av D då hela huset var fullt av folk) fick jag träffa hans andra och nya assistent Joel som är en sådan klippa att jag blev helt varm i kroppen. ”Jag ser till att du har en kaffebryggare här imorgon”, skrattade han efter att ha sett liket komma ut i köket och desperat försökt hitta något som hade spår av koffein i sig. Efter dom orden visste jag att han skulle bli min bästis resten av vistelsen. Att han dessutom tog hand om mig varje morgon innan jag skulle iväg på kursen och gjorde lunchpaket precis som mamma hade gjort dom fick mig att älska honom ännu mer.

Efter några dagars landande hemma hos Daniel var det sen dags för kursen på Choice Center som jag skulle gå. Vilken kurs sen då! Jag kan inte med ord beskriva upplevelsen jag gick igenom i helgen. Allt snack om att det skulle vara en kult får mig att fullkomligt le inombords för om detta vore en kult undrar jag varför jag inte varit med i en hela mitt liv. Så mycket kärlek, så många insikter som jag haft om mig själv och alla fantastiska människor och deras livsöden som jag stötte på under de fyra dagarna jag gick där är helt ovärderligt. Allt var inte en solskenshistoria. Många av momenten under första helgen var utmanande men jag har lärt mig så mycket om mig själv och hur jag uppfattas i andras ögon. Det var tufft att inse till en början men samtidigt så är jag glad att ha kommit till den insikten och från och med nu så kommer jag att ha en mycket mjukare framtoning och jag kommer inte döma hunden efter håret som jag ofta gjort förut. Dessutom kommer jag att börja leva här och nu istället för i 180. Redan på de här dagarna jag varit hemma har det varit en helt ny grej att umgås med barnen. Att vara där till 100% och inte på telefonen, eller att kolla mailen samtidigt som man leker med lego eller att skriva en blogg samtidigt som man tittar på tecknat.

Hemma en vecka nu för att sen åka tillbaka till Vegas för del två och tre av kursen. I gruppen innan min går David Williams och gruppen innan honom gick Jennifer Harman som båda säger att del två kommer att vara det bästa jag varit med om och efter helgens upplevelse har jag ändå svårt att se att något kan toppa alla ”wow”.

Jag vet inte hur det är med er andra men personligen är jag glad att lägga 2013 bakom mig och blicka fram mot ett nytt spännande år tillsammans med alla nya och gamla vänner och kollegor.

Börjar nya året med att åka till Bahamas för PCA:n i 11 dagar sen den 14:e åker jag till Vegas för att bo hos Daniel Negreanu i en vecka. Han gav mig världens finaste julklapp eller som han själv kallade det. Han investerade i min framtid och gav mig en kurs som han själv och många av våra vänner gått. Kursen innebär att jag kommer att få åka lite skyttetrafik till Vegas. Ska bo hos honom så hoppas det blir fint väder så jag kan få hänga lite i poolen för på Bahamas lär det inte bli mycket av den varan. Har ett par dagar off innan jag börjar jobba men med tanke på att det är Super High Rollern då så kommer jag nog välja att spendera mer tid i spellokalen än just vid poolen för man tackar inte nej till att raila poker på absoluta toppnivå när man har det jobb jag har. Dessutom tänkte jag försöka få till en del intervjuer med lite kul folk. Framförallt spelare som inte brukar komma över till Europa och spela.

Det är faktiskt fyra år sedan jag var på PCA:n senast. 2010 var förra gången men då var det femte året i rad så hade tröttnat rätt rejält och orkade inte stressa iväg efter nyår men nu känns det kul igen och ser verkligen fram emot denna resa. Inte mindre sen jag kollade på lite bilder från förra gången…

Erik Adielsson, Mad, Jannicke och Marc nere i hamnen

Phil Ivey och Paul Magriel

Daniel och Mats Sundin

Slash från Guns n Roses spelade välgörenhetsturnering

Snygga Adrian Grenier från Entourage

Hela ligan samlad

Hörs från Nassau! Gott nytt år! Ta det lugnt med fyrverkerierna!

Det är sista dagen här i EPT Prag. Planen var att blogga här tidigare men har faktiskt inte hunnit. Har varit full rulle från början till slut och jag kan inte fatta att jag redan varit här i nio dagar?

Har haft en fantastisk EPT-vecka. Den bästa på länge faktiskt. Hängt med grymma vänner och lärt känna en hel rad nya när jag inte haft fullt upp med att blogga. Ska bli riktigt mysigt att åka hem och fira jul och nyår sen är det ju dags för oss att åka till paradiset Bahamas. Jag har verkligen världens bästa jobb. Det går inte att komma från och det bästa är att jag får dela det med alla de underbara människor jag jobbar med och alla som jag får chansen att lära känna eftersom mina killkompisar har den goda smaken att bjuda med sina tjejkompisar på touren 😉

En massa av dessa underbara och proffsiga människor som jag har lyckan att jobba med på touren

På välkomstfesten med våra två svenska WCOOP-vinnare

Middag härom kvällen med Mad och Jelika

Kara Scott kom över från WPT:n och hälsade på mig och Mad häromdagen. Jösses va vi saknar vår Kara!

Genom min kompis Kevin MacPhee lärde jag känna Marine som dessutom visade sig vara grym på backgammon och sopade banan med en massa danska proffs 😉

Lärde känna Gaelle till vänster en kväll när jag var ute och drack drinkar med Jonathan Duhamel och sköna Gladys från Skrill får jag nöjet att träffa på alla stopp. Igår var vi ute en massa brudar och jag har fortfarande ingen röst efter allt skrattande.