När man är uter och reser en hel del så blir det att man får chansen att jämföra olika flygbolag. Efter ett tag så märker man de små skillnaderna, och föredar vissa även om de råkar vara någon hundralapp dyrare. Mina top fem bolag för resor i Europa är (alla avser ekonomiklass):

Plats fem: Brittish Airways
BA (Brittish Airways) är det självklara valet när man ska flyga till London. Flyger helt enkelt i cirklar kring SAS. Tillhör tyvärr alliancen Oneworld (tillsammans med ex Finnair och American Airlines) vilket gör att jag tyvärr inte kan samla vettiga flygpoäng hos dom.

Plats fyra: KLM
KLM är ett riktigt bra flygbolag, enda problemet är att de har Amsterdam som hub, och Amsterdams flygplats har riktigt höga skatter, så flygresor med KLM tenderar att alltid vara lite dyrare än alternativen. Men ibland hittar man en billig biljett och då är det ett bra val. Alliansen är Skyteam, vilket inte är helt optimalt.

Plats tre: Lufthansa
Ordnung muss sein, som de säger i Tyskland. Och du får en gratis macka och en starkbira även i ekonomiklass. Eller två öl, om du ber snällt. Och en chokladbit. Eller två. Ja, ni förstår, nyckeln till Olas kärlek går via magen. Allians är Star Alliance

Plats två: Czech Airlines
Svårt att stava till hemsidan, men billiga priser och riktigt bra service. Tillhör tyvärr Skyteamalliansen.

Plats ett: LOT
Humor att de två första platserna upptas av gamla öststatsbolag, eller hur? LOT flyger med små moderna flygplan som nästan ger en privatjetkänsla. Jag kollar alltid om LOT har någon bra förbindelse innan jag bokar något annat flyg. Klart att mackan och ölen som sagt hjälper till att lyfta mitt humör. Star Aliance.

LOT är LOL på ett positivt vis

 SAS då, undrar ni kanske? Well, jag skulle inte placera SAS på topp femplatsen bland svenska bolag ens! Det finns två saker som talar till SAS fördel, nämligen dels att de har billiga one-way biljetter så man kan sy ihop en krånglig resrutt genom att klippa och klistra lite, och inte behöva köpa tur och returbiljetter som man måste med vissa bolag, dels är SAS businessprodukt på långresor över exempelvis Atlanten riktigt bra.

Så var det dags för final i årets viktigaste pokertävling! Nej, det är inte Poker-VM som mitt hjärta klappar högst för, inte sedan de hittade på dumheterna med November Nine. Det är vårt bonniga Poker-SM som står högst upp på min lista, av två anledningar: Dels är det Europas äldsta tävling, och jag är en sucker för traditioner, dels är det manifestationen att staten ska ge fan i att bestämma kring min hobby, det är vi pokerspelare som bestämmer vem som är svensk mästare och inte politikerna.

Det är idel bra spelare på finalbordet.

Ida Lundholm

Killarna får ursäkta, men jag hoppas Ida Lundholm vinner finalen, det skulle knappast skada för allmänhetens pokerintresse i Sverige.

WSOP Europe, EPT London, osv osv… Det fanns en tid i mitt liv då jag tyckte det var viktigt att hålla reda på vinnarna i de stora tävlingarna runt om i världen. Men nuförtiden känns det lite meningslöst, det finns så många tävlingar helt enkelt. Visst är det kul om en svensk klonkar finalbord i exempelvis EPT men tyvärr inget jag gör helikoptern för längre, speciellt som EPT tappat statusen av en riktig öppen Europatour efter sponsorns tråkiga beslut att hindra andra sajter att skicka spelare till tävlingarna. Visst, sponsorn garanterar att få klistra sina klisterlappar på vinnarna, men jag tycker att sporten/spelet blir lidande när mångfalden saknas.

Per Hildebrand

 Den enda tävling jag egentligen bryr mig om är Poker-SM, och då främst Mörkpoker-SM. Själv åkte jag ut på plats 20 med AA66 mot QQQ, men sorgen var kortvarig och glädjen stor när Per Hildebrand fick vinna tävlingen till slut. Per har verkligen kämpat med att själv arrangera Poker-SM under många år innan Svenska Pokerförbundet startades, och har flera andra och tredjeplatser i mörkpokergrenen tidigare, utan att kunan knyta ihop säcken. Mörkpoker-SM är en prestigefull tävling för oss gamla dinosaurier, här är det knappast pengarna som räknas, utan äran. Grattis Per!

Ps. Om ni undrar varför Twittern uppdateras så ”sporadiskt” så beror det på att Internet på Malta är dåligt i allmänhet och dåligt på casinot i synnerhet. Samt att jag måste vara på casinot, idag är jag spelledig för att umgås med alla Paf-kvalare, och då blir det ingen rapportering från min sida. Men det finns ju liverapporteringar på massor andra ställen.

Förra gången jag var på Malta, för ganska exakt ett år sedan, hade jag en lustigt krånglig resväg dit via Tallinn och London (med flygplatsbyte). Vi började snacka lite konstiga resrutter på ett forum (spelapoker.se), och jag måste villigt erkänna mig besegrad! En av Pafs kvalare, Juha-Matti (eller Fulla Finnen som han går under som smeknamn) tar sig ner till Malta för årets SM genom att åka till Sicilien med Vingresor, sova över där, och ett dygn senare ta båt sista sträckan! Respekt!

Jag är faktiskt avundsjuk, och då undrar ni säkert om jag är galen? Nej då, det är bara det att jag anser att ”målet för resan liksom inte är målet, resan i sig är målet”. Det är väl fantastiskt att kunna se Sicilien på vägen till Malta? Alldeles för många pokerspelare tar inte chansen att resa runt lite i samband med en pokertrip, själv brukar jag hyra en bil och köra runt lite på resmålet en dag eller två.

När jag skriver det här är det en timme kvar till mitt flyg går till Malta. Hur jag flyger? Vanlig vanilj-resa med SAS direkt Arlanda-Malta, ingen spännande smak alls. Det är nästan så man skäms!

Nu går fan på torra land, Ola har skaffat en ”modern telefon” och ska börja Twittra från SM på Malta nästa vecka. Alltså, att jag skulle leka med modern teknik är lika sensationellt som att exempelvis Norinder skulle gå på knypplingskurs eller Jens börjar banta.

Anyway, twittern heter PokerSM2010 och kommer vara lite allmän rapportering från SM. Jag har inte planer på att konkurrera ut de vanliga rapporteringarna, men jag kommer ge chipcounts från de bord jag själv spelar vid, och skvaller kring vänner och bekanta i tävlingen. Förhoppningsvis får jag upp twittern här i högerkanten, om nu någon skulle tycka att det är intressant om någon polare hamnar vid samma bord som jag.

Alla har vi våra laster, min är Coca Cola, som jag dricker alldeles för mycket av. Då och då får jag för mig att sluta med denna sockerdricka. Efter en halv dag blir jag sur och får ont i huvudet, efter en dag eller så har jag stora besvär. Men när jag håller upp i en månad så tappar jag vikt. Nu är det i alla fall dags igen, ingen läskeblask förrän den första november!

Pokerspelare är ju sugna på propbets, och för att tvinga mig hålla mitt löfte så slår jag vad med mig själv. 1000 kronor till barncancerfonden för varje Coca Cola-dag under den här tidsperioden.

Någon mer som vill slå vad? Det blir jobbigt under SM på Malta nästa vecka, jag brukar dricka mycket läsk när jag spelar poker

Som ett komplement till Dybbans tidigare blogg: Varför är det så väldigt många elitidrottsmän som får problem med alkoholmissbruk efter (eller under) sin aktiva karriär? Det är betydligt fler fotbollsspelare och brottare som får alkoholproblem så fort de lägger gympadojorna på hyllan, än medelsvenssons i samma ålder. Någon som kan komma med en förklaring?

Jag gissar att det beror på att när elitidrottsmannen slutar av sin aktiva karriär i 30-35 årsåldern så har han helt plötsligt inga större krav på sig att prestera dagen efter. Detta i kombination med att många vill bjuda honom eller henne på en öl på krogen, och att han eller hon kanske dessutom sitter på en större påse pengar för tillfället gör att det är enkelt att glida in i ett missbruk.

Stämmer mina misstankar så är parallellen till unga framgångsrika pokerspelare trivial, och det är ingen större hemlighet att det dricks för mycket för att vara nyttigt i vissa kretsar.

Skål på er! 

Visited 24 states (10.6%)

Jag kollade lite hur mycket jag resande som jag får tacka pokern för. Jag spelar ju som ni vet nästan bara satelliter till livetävlingar runt om i världen. 24 länder har det tydligen blivit genom åren, och då har jag säkert missat något land. Jag har bara tagit med länder enligt min definition ”bidragit till det lokala näringslivet”, dvs varit utanför flygplatsen och bott på hotell eller ätit middag eller så… annars hade mellanlandningar i Polen eller Nederländerna fått räknas med också. 

Efter Poker-SM på Malta så blir det resor till Gibraltar och Mellanamerika, men jag ser nu att jag har varit alldeles för lite i Asien och aldrig i Afrika eller Sydamerika. Det får bli nästa mål! Jag är tacksam till min hobby och mitt yrke som fått mig att se världen!

Varje år i SM-tider så diskuteras det om inköpsnivån i de Svenska Mästerskapen. Vissa tycker det är för dyrt, vissa för billigt. Som det är nu så kostar SM drygt 10.000 kr att spela, och lägger man till flyg och boende så lär man hamna strax under 20.000 kr. Det är en rejäl summa pengar, men jag tror att den är optimal ändå.

De som röstar för ett lägre belopp gör det med motiveringen att det skulle koma mer spelare då. Jag håller delvis med, men mina motargument är två: Dels så blir flyg- och hotellkostnaderna för stora i förhållande till insatserna i tävlingen om det är någon tusenlapp eller två i startavgift, dels så krävs det av ”prestigeändamål” i alla fall en prispool som uppgår runt miljonen för att det ska bli massmedialt intresse.  20.000 kr kan faktiskt alla vinnande pokerspelare lägga undan under året (annars är de inte vinnande). Eller vinna ihop på Paf under sista kvalveckan som nu kommer.

Argumentet för ett mycket högre belopp, säg 50.000 i avgift (i klass med EPT) är att det krävs för våra superproffs ska vara intresserade. Mitt motargument är att då kommer vi såklart ha en stjärna som vinnare, i och med att det kommer bli ett fullproffs-startfält på 25 spelare utan glada amatörer.

Jag tycker att Svenska Pokerförbundet lagt inköpet på helt rätt nivå. Vad tycker du?  

Grekland verkar bli nästa land som inför ntionella spellagsbegränsningar som Frankrike och Italien gjort (om nu inte Portugal eller Nederländerna hinner före).  Vad som sker just nu är att klåfingriga politiker ser vilken stor omsättning de ledande pokernätverken har, och bestämmer att de ska ha en del av kakan genom att ”fenca in” sitt egna lands spelare i nationella nät, för att kunna beskatta spelet.

Vad de inte tänker på är att det krävs en likviditet av spelare för att hålla ett stort nät uppe hela tiden. Sitter det exempelvis spelare från Tyskland, Polen, Spanien, Sverige och Åland på ett bord på Paf så kan de spela mot varandra. Det hjälper ingen att de får sitta på vars ett bord i vars ett landsnät och vänta på motståndare. Mångfalden av spel blir lidande, och prispoolerna i tävlingarna blir lägre (och skatterna blir lägre, kanske bättre att prata skattespråket så politikerna förstår).

Jag förstår att man vill beskatta pokerspelandet (även om jag inte gillar det). Lösningen måste vara enkel – gör ett EU-nätverk med en lika beskattning för alla medlemsländer (exempelvis en procentsats på insättningarna) och håll icke EU-medborgare utanför nätet. Lösningen är inte optimal (jag vill såklart helst kunna spela mot hela världen) men den är tillräckligt bra då EU är tillräckligt stort för att kunna erbjuda en bra spelarlikviditet.