Det bästa med flera dagars regn är hur härligt det är efteråt, när den där kanondagen väl kommer. Man njuter så mycket mer när solen inte är en självklarhet. Idag visade sig Jorm från sin rätta sida och bortsett från 30 minuter i källargymmet har dagen spenderats nere vid sjön.

Barnen tog sina första dopp (i 14 gradig vatten) – inga badkrukor där inte (som vi vuxna). Värmde mackor i järn över öppen eld och till sallad och ägg från byn grillade jag på rester från gårdagens kyckling. Och huden en nyans.

En kopp te på bästa vis. Amen.

Detta plus kokt ägg och mera nötter – två bärigt friska frukostar jag ätit här i Jorm (med bär från Jorm):

Kesella och naturell yoghurt med diverse frön, nötter och BLÅBÄR.

Eller ännu bättre – kesella, diverse frön, nötter, blåbär och RÖDA VINBÄR. Gillar verkligen de syrliga vinbären ihop med mild yoghurt och söta mandlar.

Annars är status sjuka barn och en man som rest till stan och jobb medan jag och barnen är kvar här i Jorm. Nu hoppas jag Junior, som mest vill bli buren, snart är sitt glada friska jag ingen. 

Dagens träningsoutfit: Linne – Adidas, capribyxor – Under Armour, skor – Asics.

Om vi bott i hus med plats skulle vi med 100% säkerhet fixat ett hemmagym. Tänk att bara kunna slinka in och träna ett snabbpass när tillfälle ges, utan transporttid, medlemsavgift eller trängsel. Ändå är det just där – på stora gymmet bland massa andra målmedvetna träningsmänniskor jag dras med av energi, blir som mest taggad och presterar bäst.

Men omväxling är motivationshöjande och jag trivs prima i lilla källargymmet i Jorm också. Nästan komiskt klassiskt med betongväggar och golv täckt av orientalisk matta, järnvikter som klingar då de inte går att skruva fast ordentligt och en radio med kasettband som inte går att få mottagning på mer än norska kanaler eller möjligtvis P4 Radio Jämtland.

Istället för att reta mig på den sprakande radion (eller P4, haha) tränar jag under total tystnad. Skönt och mentalt avkopplande samtidigt som jag har full focus på det jag ska göra.

Dagens bröst-, axlel-, bicepspass i superset med 8-15 reps/set:

• Axelpress med hantlar – Axeldrag till bröstet (översta bilden), 4 set
• Lutad bänkpress – Hantellyft åt sidan, 4 set
• Dips (bild ovan till höger) – Utåtrotation med gummiband, 4 set
• Bicepscurl med stång – Viktlyft framåt, 3 set
• Hantelrotation – Mer hantellyft åt sidan, 3 set

Dagens stora happening blev fiske och grillning vid Långtjärn. Bara 3 kilometers promenad från mina föräldrars gård och man är mitt i fjällvärldens mäktiga, vackra natur.

Ni som följer mit på Instagram (@trendotraning) vet redan att det var min pappa som fick den fina fisken, själv bloggposefiskade jag bara. Och fikade. Bl.a. familjens nya favoritvardagsgodis – salta mandlar.

Det grillades korv och.. Ballerinakex! Ja, varför inte?

Nu ännu mer grill utanför husknuten – nötkött, halloumi, champinjoner och annat mumsigt. Gott liv!

Nu när jag inte vågar träna ben med vikter har jag hittat en favorit som tar grymt bra på hela låret och rumpan, går att köra var som helst och är hur tung som helst trots att jag inte använder vikter – enbens benböj.

1. Stå stadigt på ett ben med stark mage och spänn ståbenet ordentligt. Vill du kan du hålla dig i något lite lätt som stöd för att komma riktigt djupt i böjen. Lägg tyngden långt bak på hälen.

2. Böj så djupt du bara kan med det andra benet pendlande i luften. Pressa upp dig själv – helst utan att hålla i dig. Ju djupare destu tyngre och bättre träning.

Kör hårt!

Dagens middag: Wokad kyckling, broccoli, lök & champinjoner med fetaostsallad & avocado.

När mina föräldrar bodde hos mig och barnen en vecka då Jonas var i USA var det jag som stod för matlagningen och val av rätter. Det blev mycket kyckling i olika former, lax, köttfärs i pitabröd, grönsaker i ugnen, ”fuskpizza” (gjord på tortilliabröd) m.m. – min typ av ”husmanskost”. I min matlagning ingår ofta fetaost, soltorkade tomater, avocado, aburgine, oliver, permasanost.. Ingredienser jag aldrig åt som barn och som mina föräldrar sällan äter. 

Jag vet inte om det verkligen ÄR en ny typ av husmanskost som vuxit fram med nya generationer eller om det bara är jag som skapat mina egna rätter mot vad min mamma lagade. Kanske handlade det förr mer om vilka råvaror som fanns att tillgå där man bodde? Och kanske är min generation mer påverkade av trender inom kost och näring, av olika kulturer då vi reser på ett annat sätt, samt olika dieter? 

Gårdagens middag: Tjälknöl med kantarellsås, sallad & klyftpotatis (ej på bild).

Med undantag från dagens kycklingsallad (översta bilden) som jag fixade själv, bjuds vi mycket på ”traditionell svensk husmanskost” hos mina föräldrar. Som helstekt kött, potatis, kantarellsås (t.ex. tjälknöl på bilden ovan), köttfärsås, pannkakor, biffar, köttgryta, insjöfisk, falukorv (gjord på eget kött), potatismos, hemgjorda köttbullar och hel grillad kyckling. Mat lagad från grunden utan halvfabrikat – det jag anser vara viktigast av allt för att äta hälsosamt.

Vissa rätter har jag plockat med mig, andra lagar jag mest åt barnen och några äter jag bara när mamma lagat. Att jag inte ger mig på vissa av ”mammas rätter” beror mest på att jag bara blir besviken över att de inte blir lika goda när jag själv gör dem. Därför passar jag på att frossa i hennes mat nu. Mmmmmammas mat!

Ibland grämer jag mig för att jag aldrig satsat på en sport fullt ut. Eller att jag inte haft möjlighet då det inte funnits klubbar eller tränare för det jag ville hålla på med i lilla Jormvattnet där jag växte upp. Jag har verkligen drivkraften och en envis liten tävlingsdjävul på axeln så jag skulle kunna bli bra.

I morse hade jag tänkt springa lite ”lugnare 1000-ingar”, mest för att tiden går snabbare när jag delar upp milen i kilometrar. Men lugnt blev det inte och jag sprang milen på 45,55 minuter i skönt duggregn – kan inte låta bli att tävla mot mig själv.

Jag började löpträna redan som 7-åring då jag och andra barn i byn tränade inför skidsäsongen och intresset har bara vuxit. Vissa perioder har jag sprungit mer, andra mindre och kortare uppehåll (t.ex. då jag koncentrerat mig på muskelbygge eller runt graviditeter), men jag har alltid tagit upp mitt stora intresse.

Rita och måla är en annan hobby och idag har jag rensat lite bland prylar från förr. Hittade den här teckningen jag gjort som känns som en klockren illustration av mig in action.

Nästan ett helt år i förväg vill jag fresta dig med läckra plagg ur Drop of Mindfulness vår/sommar-kollektion 2013. Ovan ett linne jag blev kär i vid första ögonkast. Fräckt med färgkombinatoinen lysande gult ihop med tunna cerise axelband som matchar DOMs kännetecknade ”rumpränder”.

Lila i olika nyanser är det som gäller träningsvåren 2013 – snyggt och en färg som jag förknippar med ”hälsa”. Plommon, blåbär, mörka druvor, aburgine… starkt färgad frukt, bär och grönsaker = antioxidanter!

Nu har jag äntligen fått tag i nyaste Fitness Magazine där jag är med som månadens profil. En intervju jag känner jag kan stå för, som speglar mig som den jag är och där viktiga händelser ur mitt ”träningsliv” med tas upp.

Mycket handlar om mina barn – både de vid liv och de två jag förlorade för 7 år sedan. Där är kanske enda saken som inte stämmer till 100%. Det står att jag ”la skulden på mig själv” för att jag tränat under trillinggraviditeten. Det kan ha påverkat att jag tränade, men jag var ändå sängliggande de två sista veckorna och trots det satte förlossningen igång i vecka 27. Jag gjorde det jag trodde var bäst, med den erfarenhet jag hade av att vara gravid (ingen alls) och de råd jag fick från MVC. Känner alltså ingen skuld för det som hände, men tror att det hade varit bättre att vila helt från träningen, trots att jag fick råd att fortsätta men att ”lyssna på kroppen”.

Efter tre graviditer av olika slag känner jag mig nu helt trygg med hur man ska träna, både med ett eller flera barn i magen. Jag har lärt mig den hårda vägen (OM det nu var träningen som påverkade – kan lika mycket bero på stress och hårt jobb som PT) och kan nu föra min erfarenhet vidare till andra gravida genom mitt jobb som PT. 

Känns som att det finns en mening med allt – hur jobbiga händelser det än är. Mitt eget liv har verkligen varit en berg- och dalbana, men allt har gjort mig starkare. Och som ett mirakel fick jag för ett år sen precis det jag förlorat – en liten flicka och en liten pojke. Självklart älskar jag mina stora pojkar lika mycket som tvillingarna, men jag får nu uppleva glädjen över att ha två små barn som är lika gamla, precis det jag hade och förlorade (fast trillingar, men ena pojken dog efter bara ett dygn så honom hann jag aldrig lära känna).

Läs mer i Fitness Magazines augustinummer (nr 8).

Det har vräkt ner konstant hela dagen och vi pysslar på inomhus med legobygge, datorfix och allmänt plock. Dagar som dessa är jag som mest kreativ och tycker regnet är rofyllt. Det gör inte bara luften utan även tankarna klara.

Min hjärna är fullproppad av drömmar inför framtiden och projekt jag vill starta upp. Inget bestämt men tankarna snurrar – PT-Online? Bloggplaner! Starta eget? Hemligt projket (nej – jag ska inte skriva en bok som alla andra duktiga bloggare. Än? 😉 

Det känns roligt och kittlande att inte veta riktigt vad jag ska bli när jag blir stor. Mitt livs största mål – att bilda familj och få massa härliga ungar är avklarat. Eller avklartat – det är ett livstidsprojekt, men världen har så mycket spännande att erbjuda. Och en stor familj behöver inkomster. Drömmen är att hitta ett sätt att få mycket tid för barnen samtidigt som jag kan leva av saker jag älskar – gärna hårt jobb, kreativt, att lyfta andra, bidra till hälsa och självförtroende, sprida inspiration och glädje. Ja tack!

Förmodligen är det regnet som får mig att tänka på hösten och framtiden. Tror den kan bli hur grymt som helst och du får gärna föja med.