Vilken mardrömskväll för Drew Brees.
Fem interceptions, slutspelshoppet nästintill krossat – och den firade touchdown-sviten slut efter 54 matcher.

Det var inte bara illa tajmade turnovers från Brees heller. I slutsekunderna av andra quartern, vid underläge 7–17 och bollen i red zone, misskötte han klockan så illa att tiden rann ut och Saints blev helt utan poäng.

NFL Network-kamerorna fångade Brees adrenalinstinna peptalk till lagkamraterna före avspark:
– This is OUR division! We know it, and they know it!
Inte i år, Drew. Inte i år.

Falcons har nu elva segrar på tolv matcher, men kommer inte att tysta några fler kritiker förrän de vinner i slutspelet. Det är fullt förståeligt. En sak måste jag säga dock: Det Mike Nolan-coachade försvaret påminner inte så lite om Saints defensiv från Super Bowl-säsongen för tre år sedan. Ett gäng som har sina tydliga brister, men som lever på en kuslig förmåga att dyka upp på rätt plats vid rätt tillfälle. John Abraham, William Moore, Thomas DeCoud med flera spelar med attityd och näsa för bollen. Ett opportunistiskt försvar kombinerat med offensiv sprängkraft kan leda till ett efterlängtat trendbrott för Atlanta i januari.

Till sist – till alla som åkte på den här statistikraden i första rundan av fantasyslutspelet…jag beklagar.

Gamla europamästare, OS-medaljörer och en massa NBA-stjärnor. Det är vad Sverige har att handskas med i EM nästa år. Lottningen (ett underbart spektakel för övrigt, som bjöd på alltifrån domarbalett till Zoran Predics innerliga ”I feel basketball”) placerade landslaget i samma grupp som Ryssland, Grekland, Italien, Turkiet och Finland.

Det var många som konstaterade att det ”blir fruktansvärt tufft”. No shit. Vi spelar vårt första EM-slutspel på tio år, det första vi kvalat in till av egen kraft på 18 år. Det hade blivit ”tufft” oavsett vilken grupp Sverige hamnat i. Grupp D är ingen mardrömsgrupp, det är en drömgrupp. Man vill väl mäta sig med de allra bästa? Det är väl därför man kämpat sig igenom ett historiskt kval?

Jag skriver lite längre om det här i måndagens Sportbladet, köp tidningen eller håll utkik på nätet.

•••

Vi kan härmed utnämna firma Rajon Rondo/Doc Rivers till NBA:s motsvarighet till Drew Brees/Sean Payton. Ni kanske kommer ihåg fjolårets NFL-match mellan New Orleans och St Louis, då Saints förlorade klart men Brees passade bollen ända in i slutsekunderna? Det gjorde han för att hålla sin historiska touchdown-svit vid liv. Tidigare den här säsongen slog han, under pompa och ståt, Johnny Unitas 52 år gamla rekord.

Under söndagen förlorade Boston Celtics med 20 poäng mot Jonas Jerebkos Detroit Pistons. Rondo spelade långt efter att det var avgjort, enbart för att förlänga sin svit till 34 raka matcher med tvåsiffrigt i assistkolumnen. Coach Rivers tog timeout och ritade upp spel för att hans pointguard skulle få sin tionde macka. Det var allt Celtics letade efter i slutminuterna. Uppdraget slutfördes med 51 sekunder kvar, när Jared Sullinger satte ett hoppskott på passning från Rondo.

Grattis, eller nåt.

Statistikfascinationen i amerikansk sport är kul, men det här visar att många av rekorden är lite ihåliga.

•••

Ovanstående ska förstås inte tolkas som att Brees eller Rondo är någonting annat än fullständigt fantastiska spelfördelare i sina respektive sporter.
Brees facit i söndagens vinst mot Oakland: 20/27 för 219 yards, 3 touchdowns och 0 interceptions. En helt vanlig dag på jobbet för mannen som ÄR New Orleans Saints.

Lite annat från söndagens NFL-matcher:

• Att Arizona vinner turnover-fajten mot Atlanta med 6–1 men förlorar matchen med 19–23 säger en del om deras patetiska offensiv.

• Det är kul och lite vackert att det fortfarande finns plats för bjässen Byron Leftwich bland alla snabba, flashiga quarterbacks. Den mänsklige väderkvarnen stapplade, svajade och steppade in en 31-yardstouchdown (!) mot Baltimore på Sunday Night Football. Kvällens absoluta höjdpunkt. För att förtydliga exakt hur sjukt det är: Leftwich har sprungit för totalt 384 yards på 59 matcher i karriären (6,5 per match). Hans längsta enskilda springspel innan söndagens match var på 18 yards, mot Atlanta under hans rookieår 2003.
Run Byron, Run!

• Apropå att lira sina stjärnor efter att segern är säkrad. New Englands coach Bill Belichick har nog lite ångest idag, efter att Rob Gronkowski brutit armen. Det skedde med 3.55 kvar av matchen mot Indianapolis. På en extrapoäng. Vid ställning 58–24. Gud, så meningslöst.

• Flera dramatiska vändningar och tre matcher som avgjordes i förlängning. Det finns just nu ingen bättre underhållning i idrottsvärlden än NFL.

Hallå igen, mina små friterade USA-kycklingar.
Long time no write.
Det här är det viktigaste som hänt sedan sist vi hördes:

1) Vi har gått över till vintertid! Det har de inte gjort i USA ännu, så tänk på det när ni planerar era tv-kvällar. NFL kickar alltså igång redan 18.00 svensk tid, och fjärde matchen i World Series börjar 01.00.

2) James Harden har blivit bortbytt till Houston Rockets. Det här är chocknyheten jag vaknade upp till imorse och själva anledningen till att det här inlägget författades. Oklahoma City värderade ekonomisk lättnad och flexibilitet högre än en sällsynt lagkemi. Sammanhållningen och det genuina gillandet som fanns i truppen var en väsentlig del av Thunders framgångar.

Det är ingenting fel på det OKC fick tillbaka – poänggöraren Kevin Martin, lovande rookien Jeremy Lamb och tre intressanta framtida draftval – men det är också ett steg tillbaka från det lag som hotade Miami i finalserien. Är Thunder fortfarande främsta konkurrenten till Los Angeles Lakers i väst? Självklart.

Houstons general manager Daryl Morey känns lite som när man själv lirar NBA 2K11. Han trejdar och signar och cuttar och draftar och härjar. Alla är till salu, ingen tillgång är permanent. Ibland ser det nästan ut som att han dealar för dealandets skull. Men nu har han lyckats bärga det han jagade hela tiden: En superstjärna att bygga laget kring. Åtminstone räknar han med det. Morey är en avancerad statistik-snubbe, så hans team har säkerligen en massa siffror som stödjer teorin att James Harden kan vara The Man i ett NBA-lag.

Hur han funkar tillsammans med Jeremy Lin, vilka svängdörrar de blir i försvaret, och hur Rockets ska spendera sina resterande pengar – det är framtida frågor. Men 23-årige Harden är en bra byggkloss att börja med.

3) San Francisco Giants är en match från att bli World Series-mästare. Samma lag som vände 0–2 i matcher till 3–2 mot Cincinnati och 1–3 till 4–3 mot St. Louis har nu kopplat ett 3–0-grepp i finalen mot Detroit. Nån som tror att de tappar det?

Tigers tunga slagträn har blivit nollade två matcher i rad. Miguel Cabrera har två hits, två walks och bara en RBI i matchserien. Prince Fielder har strugglat hela slutspelet och har bara en hit på tio at-bats mot Giants.

Någon av de här två killarna måste leverera om Tigers ska sänka Matt Cain ikväll.

•••

…och här är de viktigaste sakerna som INTE har hänt sedan sist vi hördes:

1) Steven Jackson har INTE blivit trejdad från St. Louis Rams, trots vissa rykten. Om jag är ett topplag med running back-behov, typ Green Bay, är jag bra mycket mer intresserad av bulldozern S-Jax än Carolinas besvikelse DeAngelo Williams.

2) NHL-konflikten är INTE löst.

3) Atlanta Falcons har fortfarande INTE förlorat den här säsongen. Men om ett par timmar, i ett Sandy-stormigt Philadelphia, tippar jag att vi kan stryka nollan i L-kolumnen. Räkna med en stormatch av LeSean McCoy.

Turen har kommit till Packers, Giants och de andra big shotsen i NFC.
Och till dagens enkät har vi bjudit in en väldigt speciell gäst.
Johan Kingfors, nattchef extraordinaire och god vän till bloggen, hoppar in och ger oss lite nya perspektiv. Kingfors är en fantasyfanatiker och NFL-torsk som är i New York ungefär lika ofta som jag loggar in på ESPN.com.

Håll till godo, och dela med er av era synpunkter i kommentarsfältet.
Om en timme kickar säsongen igång på allvar.

NFC EAST
• Dallas Cowboys: Frågan dök upp på Twitter häromdagen. Är Dallas laget med flest offensiva playmakers i NFL?
Westin: Lag som Green Bay, Atlanta och New England vill säkert ha ett ord med i leken. Men absolut, Cowboys är med där uppe. DeMarco Murray ser till exempel ut som en potentiell rushing yards-kung.
Wikdahl: Jo, jag tycker faktiskt det. Men det är rätt tight där uppe i toppen. Och man behöver ju några playmakers i defensiven också, förutom DeMarcus Ware alltså.
Kingfors: Kan bara ljumskar, mjältar, hjärnor och allt annat hålla ihop under säsongen så är de absolut med i toppen. När sen Ogletree bestämmer sig för att han är ”Megatron” är väl ingenting omöjligt?

• New York Giants: Tv-kamerorna fångade rookie-springaren David Wilson med vad som såg ut som tårar i ögonen, efter en fumble i premiären mot Dallas i onsdags. Like or dislike?
Westin: Like. Men jag gillar inte Wilsons historia av vårdslöshet med bollen; fumble var 48:e gång han fick bollen på Virginia Tech.
Wikdahl: Gillar inte. Svära, bita ihop, knyta näven, inte tappa bollen nästa gång. Så gör man. Tårarna sparar man till sista matchen för säsongen. Då gråter man antingen av lycka eller besvikelse.
Kingfors: Fet like. Känslor är alltid alltid ett plus i min bok.

• Philadelphia Eagles: Den lilla speedkulan DeSean Jackson medger att han inte gav järnet i alla situationer förra säsongen, eftersom han var rädd att skada sig innan han fått ett fett kontrakt. Nu har DeSean en ny drömdeal med 120 miljoner kronor i garantier, och lovar att köra för fullt i höst. Köper du detta?
Westin: Nja. Jag har varit skeptisk till DeSean ända sedan han släppte bollen före mållinjen.
Wikdahl: Nej, det gör jag inte. Spelarna som ger mindre än 100 procent beroende på kontraktssituation ska man aldrig lita på. Nästa gång kan det vara något annat som han i protest drar ner på farten för. För dåliga mackor i omklädningsrummet, gillar inte bänkgrannen, för varmt i bastun och för kallt i duschen, gillar inte att Vick får rubrikerna… Vad som helst.
Kingfors: Jag har alltid varit svag för DeSean och hans ”hit or miss”-spel, så om bara Vick kan få vara hel tror jag på en supersäsong för jättedivan.

• Washington Redskins: Vad kan nederlagstippade Redskins göra för att hävda sig i den här späckade divisionen?
Westin: Det blir ett klassiskt, nästan utdaterat segerrecept i NFL – starkt försvar och envist springspel!
Wikdahl: Överprestera. Någon annan idé har jag inte.
Kingfors: Med geniet/galningen Shanahan vid rodret och RGIII med bollen kan de säkert ställa till en hel del problem för vissa försvar. Men till något slutspel räcker det inte på långa vägar.

NFC NORTH
• Chicago Bears: Jay Cutlers gamla parhäst Brandon Marshall anslöt i våras. Är det tillräckligt för att ge Bears ett anfallsspel av Super Bowl-kaliber?
Westin: Såvida Brandon inte sadlat om och blivit o-line-spelare på gamla dar, så…tveksamt. Nyckeln för Bears är fortfarande att se till att Jay Cutler överlever säsongen och inte blir söndersackad.
Wikdahl: Nej, det är det inte. Vi snackade playmakers en bit ovanför. Det finns några lag med fler sådana än Bears har. Men tveklöst känns det spännande att se vad deras redan bevisade kemi kan åstadkomma i Illinois.
Kingfors: Nja, men med ett försvar som skrämmer de flesta så kan nog anfallet, där Michael Bush kommer göra en massa nytta, bära dem till en wild card-plats efter överlägsna Green Bay.

• Detroit Lions: Calvin Johnson. Madden Curse. Ska vi oroa oss?
Westin: Klart som fan att vi ska. Madden-förbannelsen skördar sina offer, förr eller senare.
Wikdahl: Det är precis vad Madden-förbannelsen vill att vi ska göra. Och när vi sitter där i stugorna och tittar på Lions och håller tummarna för att inget ska hända Calvin så… Pang! Matthew Stafford ligger i gräset. Borta resten av säsongen.
Kingfors: Nej. Förbannelsen drabbar inte utomjordingar så jag är inte orolig.

• Green Bay Packers: På tal om Madden. Vad är mest irriterande, folk som lirar med Packers eller folk som lirar med Mike Vick?
Westin: Packers har varit löjligt bra i de senaste upplagorna. Lyckligtvis är de inte fullt så ostoppbara i verkligheten…men långt ifrån är det inte.
Wikdahl: Jag har inte tid med Madden. Matar bara International Karate +.
Kingfors: Jag stör mig på alla som inte lirar med underdoglag som Cleveland, Buffalo och Oakland. Finns inget som slår känslan av att cruisa mot end zone med Greg Little efter en smörpassning från Colt McCoy

• Minnesota Vikings: Ge mig ett skäl att se en Vikings-match den här säsongen som inte börjar med ”Adrian P…”.
Westin: Jared Allen, sack-specialisten som spelar med till synes ändlös energi.
Wikdahl: Toby G…?
Kingfors: Percy Harvin, en sjukt sevärd receiver som dessutom ska bära mitt fantasylag på sina axlar.

NFC SOUTH
• Atlanta Falcons: Fantasyexperterna är övertygade om att Falcons släpper loss sitt offense och att Matt Ryan blir en sann elit-quarterback den här säsongen. Köper du hajpen?
Westin: Köper jag hajpen? Jag ÄR hajpen. Jag går till och med ut och lovar den där efterlängtade första slutspelssegern för Matty Ice.
Wikdahl: Jag köper det Petter Westin säljer.
Kingfors: Absolut, med en gammal och trött Michael Turner och en ett år bättre och mognare Julio Jones kommer Atlanta att passa mycket och djupt den här säsongen.

• New Orleans Saints: Glöm all skit med bountyskandaler, avstängningar och svarta rubriker för en stund. Vilket är ditt bästa New Orleans-minne?
Westin: Det måste vara när en pensionär vid namn Wendell satte sig bredvid mig på en bänk vid Jackson Square, berättade att han nyss kommit ut från sjukhuset efter 13 Long Island Iced Tea med två norrmän kvällen innan, och förklarade att jag borde dricka min kvinnas kiss (”just a few sips, that’s all”) före akten eftersom det var ett överlägset afrodisiakum. Saints–Falcons? Det gav han blanka fan i hur det slutade.
Wikdahl: När jag och en annan USA-bloggare drack alldeles för många absint på vår enda hellediga dag under vår tokiga (600 körda mil och 23 sportevenemang på 23 dagar) men roliga roadtrip våren 2009. Återupplev den gärna här. Tyvärr har alla otroligt klassiga videos försvunnit i arkivdimman, men jag tror att vi alla blir lyckligare av det.
Kingfors: Har ju tyvärr aldrig varit i ”The Big Easy” och tycker inte speciellt mycket om Brees och hans kamrater. Så i brist på annat får jag välja de första, lysande, avsnitten av HBO-serien Treme.

• Tampa Bay Buccaneers: DT Gerald McCoy (19 matcher och 4 sacks) kommer alltid få leva med jämförelserna med Detroits Ndamukong Suh (30 matcher och 14 sacks), som gick ett val före honom i draften 2010. Kommer McCoy krympa avståndet i höst – eller kan vi redan nu stämpla honom med det fruktade B-ordet? (…ja, ”bust”. Vad trodde du att vi menade?)
Westin: Låt oss se honom spela en hel säsong innan vi ens jämför honom med Suh.
Wikdahl: Det ska vi absolut inte göra. En bust är inte nödvändigtvis en bust för evigt (kom igen, Kwame Brown, det är inte över än!).
Kingfors: Tycker vi skiter i grisen Suh och hoppas att McCoy istället är mer lik sin legendariske Tampa-föregångare Warren Sapp, skönare glappkäft får man leta efter.

• Carolina Panthers: 29-årige linebackern Thomas Davis är tillbaka efter sin TREDJE korsbandsskada på samma knä. Ingen NFL-spelare tros ha gjort det förut. Passion eller dårskap?
Westin: Det är en bättre historia på papperet än på footballplanen, är jag rädd. Panthers draftade honom i princip för att skugga Michael Vick back in the day, men den explosiviteten och rörligheten lär vara som bortblåst idag.
Wikdahl: Jag är för att man ska hålla på så länge man vill med vad man vill. Det spelar ingen roll om Davis måste spela på kryckor, får han behålla jobbet så ska han fortsätta jobba om han vill.
Kingfors: Sitter själv med ett halvtrasigt knä och vågar mig knappt ut på en grusplan för lite korpfotboll längre, så för mig låter det bara som dårskap.

NFC WEST
• St. Louis Rams: 17 rookies, totalt 31 spelare som inte var med i laget förra säsongen, och en snittålder på under 26 år. Herregud, det här blir ju rena slakten?
Westin: Det är risken, men vad var alternativet? Fylla laget med habila veteraner i hopp om att gå 8–8? Enda problemet är väl att jag lider med Steven Jackson, running backen som utan att klaga ägnat sina bästa år åt ett hopplöst bottenlag.
Wikdahl: Jag tror inte att det blir en slakt direkt och, som Petter påpekar, vad är alternativet? I USA man måste man bli sämre för att bli bättre.
Kingfors: Om nysignade linebackern Laurinaitis håller ihop försvaret och Steven Jackson springer in sina TD:s så kanske ungdomarna får tillräckligt med andrum för att växa in i det här. Dessutom tror jag på en hejdundrande återkomst för Sam Bradford i år, på riktigt.

• Arizona Cardinals: Hur illa är det när fansen jublar över att John Skelton vann jobbet som startande QB före Kevin Kolb?
Westin: Inte så illa som det låter. Om vi glömmer för en stund hur horribel Kolb-värvningen ser ut idag, så var ju Cards faktiskt 5–2 med Skelton som starter förra säsongen. Det sägs att spelarna själva ville ha honom och inte Kolb från start.
Wikdahl: Ganska illa. Inte Blaine Gabbert-illa, men ganska illa.
Kingfors: Illa, men Cardinals har större problem än så i anfallet. För vem ska oroa motståndarförsvaren förutom ”The Best Hands in the NFL”? Två vandrande knäskador till runningbacks? Early Doucet? Jeff King? Nej, tänkte väl det.

• San Francisco 49ers: Niners var en förlängning ifrån Super Bowl förra säsongen. Kan de bygga vidare på succén, eller är de en kandidat till ”årets flopp”?
Westin: Det är svårt att se ett lag som byggde sina framgångar på grymt försvar och fysiskt anfallsspel plötsligt rasa ihop. Men är Alex Smith verkligen en riktig Super Bowl-quarterback? Det faktum att Niners jagade Peyton Manning i våras antyder vad klubben själv tror.
Wikdahl: Jag tror att det tar stopp ungefär på samma ställe som senast. Kanske till och med lite tidigare. Men så länge Alex Smith är deras man så når man inte längre än så.
Kingfors: Försvaret kommer ju vara precis lika bra, elakt och aggressivt som i fjol. Dessutom har Smith bevisat att han kan vinna matcher och nu har han fått ett par nya lekkamrater. Så jag tror på en stor säsong för Niners.

• Seattle Seahawks: Grunge, Starbucks, Russell Wilson. Om du bara får ha kvar en av dessa tre saker i ditt liv, vilken väljer du då?
Westin: Jag är barnsligt nyfiken på rookie-quarterbacken Wilson, men för husfridens skull måste jag ändå säga Starbucks.
Wikdahl: Men herregud! Grunge förstås. Den har format hela mitt liv. Jag äter, sover och skiter flanell.
Kingfors: Nirvana är barndomsidoler, Wilson en grym talang men måste ändå säga Starbucks. Enbart för att jag vet att det irriterar Wikdahl.

Va, spelades det en match i onsdags?
Aja, vi kör väl en nedräkning ändå. Och för att inte göra alla Bengals-fans eller Brownssupportrar där ute upprörda, så betar vi av en fråga per lag. Everybody wins.
I dag: AFC.

AFC East:

• Buffalo Bills: Ryan Fitzpatrick i skägg eller utan?

Westin: I skägg. Och definitivt i Turtles-tröja.

Persson: Beard-on. Han ser ju onekligen bättre ut än The Amish.

• Miami Dolphins: Hur många plus får årets Hard Knocks? Och vilket lag vill du se i serien nästa år?

Westin: Det blir starka +++. Trots att man följde ett profilfattigt gäng lyckades HBO kräma ur en del dramatik. Vi fick också en inblick i Joe Philbins trevande, lite ängsliga ledarskap – jag är inte övertygad. Till nästa år; varför inte Seattle med Pete Carroll?

Persson: Jag är ju löjligt förtjust i sådana här behind-the-scenes-grejer och snacka om att man fick vara med där det hände. Mötet där Philbin sparkar Chad är ju brutalt bra. Även om det var nära att skämskudden åkte fram. ++++.

• New England Patriots: Welker, Gronk, Lloyd…vem i Patriots fångar egentligen flest TD:s den här säsongen?

Westin: None of the above. Den där andra tight end-stjärnan, Aaron Hernandez, är mitt skrällval.

Persson: Förhoppningsvis blir Lloyd det där hotet som Moss var, när han var som bäst. Mitt fantasylag hade dock mått bra av att The Gronk briljerar…

• New York Jets: Finns det något lag vars offensiv du fruktar MINDRE än Jets?

Westin: De går att räkna på en hand, åtminstone så länge Mark Sanchez startar. Ju förr Tim Tebow snor startande QB-jobbet desto bättre. Han får ju i alla fall grejer att hända.

Persson: Gais? Nä, men efter att ha sett Dolphins offensiv up close så är väl det laget man närmast kommer att tänka på. Jag blir ju inte direkt skitskraj av Ryan Tannehill.

AFC NORTH

• Baltimore Ravens: Stevie Baggs kallas tydligen för ”Shakespeare” eftersom han är ”known for making plays”. Ditt favoritsmeknamn genom alla tider i NFL?

Westin: Det känns som en väldigt avlägsen era idag, men Marion the Barbarian för Marion Barber III var faktiskt ett riktigt tungt smeknamn. Hedersomnämnande till Casey ”Big Snack” Hampton.

Persson: Jerry Rice kallades kort och gott för ”World”. Säger ju allt.

• Cincinnati Bengals: En medlem av USA-bloggen har Andy Dalton som QB i sitt fantasylag. Ska vi skratta eller gråta?

Westin: Jag skulle varken skratta eller gråta – jag skulle trejda fort som fan.

Persson: Äh, det går ju att vinna det där spelet utan en riktigt bra QB. Det stämmer väl? Please?

• Cleveland Browns: Under en försäsongsmatch med Browns blev Jim Becker utkastad från läktaren eftersom ”han stod upp för mycket”. Ren jävla galenskap? Eller förstår ni om snubben bakom Beckar lackade ur efter tre och en halv quarter?

Westin: Om en Browns-supporter lyckas uppbåda entusiasm över det skrala lagbygget borde han få stå upp precis hur mycket han vill.

Persson: Jag tror inte ens att han bara stod upp. Förmodligen hade han svårt att hitta utgången.

• Pittsburgh Steelers: Mike Wallace säger att han är ready to go. Ingen risk med att starta Wallace i fantasylaget första veckan, eller?

Westin: Wallace är en speedkula som kan slå sin försvarare på en djup passning när som helst. Han sägs ha pluggat Todd Haleys playbook under sin strejk, och kemin med Ben Roethlisberger försvinner nog inte bara sådär. Hotet mot hans fantasyvärde – och en stor orsak till optimism för Steelers-fansen – kanske snarare är receiver-kollegan Antonio Brown. Denne går från klarhet till klarhet och fick ju, i princip, kontraktsförlängningen som Wallace nobbade.

Persson: De flesta spelare som envisas med att dyka upp sent till träningslägret brukar ju ha problem under i alla fall inledningen av säsongen. Jag räknar inte med att Wallace får många targets i början. Men killen är ju så vass att han kommer börja leverera i omgång….tre. Typ.

AFC SOUTH

• Houston Texans: Houston signade Arian Foster till en monsterdeal. Samtidigt säger många experter att det är galenskap att lägga stora pengar på runningbacks. Gjorde Texans rätt eller fel?

Westin: De gjorde rätt. Springspelet är hela deras offensiva identitet. Foster är en speciell spelare, 26 år ung och har bara 659 carries på sitt samvete.

Persson: Det är ju en intressant diskussion. Har hört dom som argumenterat övertygande om varför Texans skulle släppt Foster, satsat på Tate och lagt pengarna någon annanstans. Men jag tror ändå att det i slutändan är i det närmaste omöjligt för en organisation att inte förlänga med en stjärna som Foster. Vad skulle det ha sänt för signaler till fansen, till exempel?

• Indianapolis Colts: 2–14 igen eller ett lag som faktiskt kan chocka? Räta ut det frågetecknet, please.

Westin: En rimlig förväntan är kanske fem–sex segrar. Mellan åtta och tio vore en stormande succé, men det blir nog för svårt till och med för den djupt imponerande Andrew Luck.

Persson: Nu verkar Colts tro att man har ett helt okej lag och därför har man försökt skynda på generationsväxlingen lite. Det räcker till fyra segrar. Inte fler.

• Jacksonville Jaguars: Klubben meddelade nyligen att man ska spela minst en hemmamatch på Wembley Stadium de fyra kommande åren. ”I passionately believe the big growth now is going to come from overseas”, säger ägaren Shad Khan angående Jaguars fanbase. Kommentar på det?

Westin: Bring it on. Jag vet att många amerikaner hatar Roger Goodells arbete för att ta NFL utomlands, men jag tror inte att det går att stoppa. Produkten är alldeles för bra, den globala populariteten bara växer. Inom femton, tjugo år kan vi ha ett permanent NFL-lag i Europa. Synd bara för Jacksonville-fansen som måste offra hemmamatcher under tiden.

Persson: Visst är det rätt att blicka utomlands. Sedan kan man ju fråga sig om det verkligen är Jaguars som ska leda det korståget…

• Tennessee Titans: Hade du startat Jake Locker eller Matt Hasselbeck?

Westin: That’s a clown question, bro. Självklart Locker.

Persson: Alltså, Hasselbeck har ju rutin och…nä. Locker.

AFC WEST

• Denver Broncos: Steelers hemma, Falcons borta, Texans hemma, Raiders hemma och Patriots borta. Hur ser Broncos facit ut efter de fem inledande matcherna?

Westin: 3–2. Och sedan fortsätter det i stabil takt mot 10–6 och en slutspelsplats.

Persson: 1–5. Jag tror inte att Peyton fortfarande är Peyton.

• Kansas City Chiefs: Romeo Crennel är tydligen en softspoken guy. Lätt att gilla. En skön snubbe. Men är det den typen av coach som du vill ska leda ditt football-lag? Vill man inte ha en hård jävel som spelarna fruktar?

Westin: Nä, det där är överskattat. Huvudsaken är att spelarna lyssnar. Om de gör det av rädsla eller sympati spelar mindre roll. Todd Haley var en coach som skrek och gapade, och det funkade ju inte speciellt bra för Chiefs.

Persson: Det beror rätt mycket på lagets kemi. Jag tror en del lag faktiskt mår bra av att ha en galenpanna till coach, medan andra lag skulle falla samman direkt. Men regeln, medn några undantag, är väl denna: de hårda, tuffa jävlarna blir ju sällan kvar under en längre period i samma klubb.

• Oakland Raiders: Förra säsongen tappade Oakland en 21-3-ledning till Buffalo Bills efter att ha tillåtit fem touchdowns under fem raka possessions. Jag vet inte vad följdfrågan blir på den, det vara bara en kul grej jag läste. Vi kör den här: Utspökade fans, är det tummen upp ellerned?

Westin: Två tummar upp!!! Men Oakland-fansen är lite läskiga ibland, tycker jag. Oftast betydligt mer skrämmande än laget de hejar på.

Persson: Alla mina tre tummar upp! Hell, hade jag fått bestämma hade vi alla gått på matcherna i maskotdräkter.

• San Diego Chargers: Coachen Norv Turner verkar vara immun mot att få sparken. Så nu undrar vi, IS THIS THE YEAR (som han får sparken,alltså)?

Westin: AFC West blir ett getingbo, och jag tror att Chargers kan hamna bakom både Broncos och Chiefs. Isåfall blir det bye-bye för Norv, och för klubbens general manager AJ Smith.

Persson: Känns så, va? Någon gång måste ju Chargers göra något och känns verkligen årets upplaga av San Diego så mycket bättre än fjolårets?

NFL-premiären är bara timmar bort.
Idrottsvärldens kanske mest dramatiska liga kommer att trollbinda USA ända in i februari.
Du kan göra säsongen ännu mer spännande genom att tävla mot oss på ESPN. Här är tre chanser att spöa USA-bloggen i football-kunskaper:

Eliminator Challenge
Ett superenkelt, superroligt format. Varje vecka väljer du ett (1) NFL-lag som du tror ska vinna sin match – rakt av, inga handicap eller liknande. Bara ett vinnande lag. Men det finns ett krux: du får inte välja ett lag mer än en gång. Så om du väljer Indianapolis Colts redan i första omgången, får du inte tippa dem igen den här säsongen.
Försök överleva så många veckor som möjligt för att bygga den längsta sviten och vinna tävlingen.
Länk: http://games.espn.go.com/nfl-eliminator-challenge/en/group?groupID=9623

Pigskin Pick’em
So you think you can gamble? Det här är din chans att visa det!
Varje vecka tippar du hur det går i varje NFL-match, men det är inte bara att välja vinnare och förlorare. Du måste tippa utifrån det handicap/spread som oddsmakarna i Las Vegas skickar ut.
Exempel: Om ”linan” är -3.5 på New York Giants–Dallas Cowboys, måste du göra en bedömning – tror du att Giants vinner med fyra poäng eller mer, spelar du på Giants. Tror du att Cowboys vinner eller förlorar med max tre poäng, spelar du på Cowboys.
Du får en poäng för varje rätt tippad match – vinner gör den som har flest poäng i slutet av säsongen.
Länk: http://games.espn.go.com/nfl-pigskin-pickem/en/group?groupID=23264

Gridiron Challenge
För alla er som nån gång varit med i en av Sportbladets DreamTeam-tävlingar – det här är en liknande historia. Bygg det bästa laget du kan av befintliga NFL-spelare utifrån en salary cap på 50 miljoner dollar. Spelarna får poäng utifrån hur de producerar i sina ”verkliga” matcher, och spelarnas värde sjunker eller stiger beroende på detta.
Samla så många poäng som möjligt för att vinna ligan.
Länk: http://games.espn.go.com/nfl-gridiron-challenge/en/group?groupID=7905

Lycka till – och var inte rädd för att trash-talka med oss!

NFL-säsongen tjuvstartar natten mot torsdag när regerande mästarna New York Giants tar emot Dallas Cowboys.
USA-bloggens preview-paket inför säsongen dröjer till helgen, men under tiden kan ni läsa storyn om Cowboys wide receiver-stjärna Dez Bryant. Köp papperstidningen eller håll utkik på nätet under onsdagen.

Dez Bryants livsöde är utan tvekan en fascinerande historia.
Han växte upp med en tonårsmamma som sålde crack, en pappa som sägs ha varit hallick (och sällan eller aldrig var där), och han hoppade runt mellan husvagnar och temporära boenden under barndomsåren.
Det är förstås ingen ursäkt för de idiotiska saker han ägnat sig åt emellanåt i vuxen ålder, men han bär onekligen på en hel del bagage.

Nu har ju Dallas och Dez rådgivare tagit krafttag genom att införa en rad strikta regler för 23-åringen. Jag tror att han håller sig i skinnet och gör en klassen bättre säsong än fjolåret, då han fångade 63 passningar för 928 yards och 9 touchdowns. 1500 yards är absolut inom räckhåll.

Utmana USA-bloggen!
Det kommer ett mer detaljerat inlägg om det här imorgon, men jag uppmanar er att redan nu registrera er i dessa tre tävlingar – och ta chansen att spöa oss i football-kunskaper:

• Pigskin Pick’em – tippa NFL-matcher med handicap.
• Gridiron Challenge – en lönetaksbaserad fantasytävling.
• Eliminator Challenge – survivor pool där du väljer ett vinnarlag varje vecka – men du får bara tippa varje enskild klubb en gång, och om du tippar fel är du ute.

Registrera dina bidrag, och gå med i grupperna som alla heter USA-bloggen.
Lycka till!

***Uppdatering: Nu är ligan full, men du kan anmäla dig till en reservplats om du vill. Vår gode vän myslas tar dessutom emot lag i en alternativ liga – mejla honom på myslas@spray.se.***

”Blir det någon fantasyliga för NFL den här säsongen?”
Det är frågan vi får överlägset flest gånger i den här bloggen.
Ja, och ”varför skriver ni så lite om ***”, förstås.

Nu kan vi åtminstone tillgodose era behov på den första punkten.
USA-bloggen Open är tillbaka för tredje året i rad.

Förra säsongen vann en herre vid namn Christoffer ligan med sina Östermalm Bar Brawlers efter att ha spöat Westin i finalen.
2010 var det vår egen Wikdahl som stod överst på pallen.
I år kan det vara din tur att glänsa med dina football-kunskaper, och trycka dit tre malliga bloggskribenter.

Här är förutsättningarna:
• 16 lag totalt, alltså 13 öppna platser att slåss om när Persson, Westin och Wikdahl har registrerat sina lag.
• Vi tävlar på ESPN.com.
• Varje vecka möter ditt fantasylag en annan deltagare, och den som gör flest poäng vinner matchen.
• Deltagarna är uppdelade i två divisioner. De två divisionsvinnarna plus de sex lag som har bäst record därefter går till slutspel.
• Det är en klassisk amerikansk fantasyliga, där du först väljer dina spelare genom en livedraft och sedan kan förändra ditt lag under säsongens lopp genom trejder och free agent-upplockningar. Varje NFL-spelare är unik i spelet – alltså kan bara en deltagare äga Michael Vick, till skillnad från Sportbladets DreamTeam-tävlingar där flera deltagare kan välja samma spelare.
• Vi har standard-scoring och 16 spelare per lag. För dig som vill kika närmare på inställningarna och poängräkningen finns de här.
• Vi väljer spelare genom en snake draft, där draftordningen lottas automatiskt en timme före starten.

Okej – så hur går jag med?!
För att få plats i ligan måste du ställa dig själv två frågor:
1) Kan jag närvara vid onlinedraften, som äger rum på måndag 3 september 20.00?
2) Har jag orken/möjligheten att ställa bästa möjliga lag på banan varje vecka – även om jag blivit avhängd i slutspelsracet?

Om svaret är ja på båda frågorna – och det är ett absolut KRAV – är du välkommen att slänga in en intresseanmälan i kommentarsfältet enligt de här instruktionerna:
• Berätta vilken NFL-spelare på ESPN:s top 100-lista (inte top 300) du absolut INTE tänker drafta den här säsongen, med en kort motivering.
• Skriv samtidigt in din epost-adress i rätt fält (publiceras inte), så mejlar vi ut en inbjudan till de 13 första som lyckats anmäla sig på rätt sätt.
• Du har fram till 10.00 måndag morgon på dig att registrera ditt lag innan turen går vidare till nästa deltagare på listan.
• Syns inte din kommentar här nedan? Få inte panik, det är den nya bloggplattformen som gör att alla kommentarer måste godkännas innan publicering. Så det räcker att posta en gång.

Hann du inte med den här gången? Misströsta inte.
Det kommer fler chanser att spöa USA-bloggen i football-kunskaper den här säsongen, genom andra tävlingar.
Håll utkik fram till NFL-premiären på onsdag.

För det mesta är idrottsstjärnor på Twitter ganska meningslöst.
Underhållningsvärdet är inte större än din tjejkompis som instagrammar varje måltid hon äter under dygnet, eller din polare som facebookar om sina Call of Duty-bravader.
Men ibland kan man få en intressant inblick – som i den här konversationen mellan receiver-ässen Larry Fitzgerald och Roddy White:

De är ju jävligt rätt på det, Larry och Roddy (det låter som ett radarpar i en svensk buskis).
Atlantas nya, mer passnings-inriktade offense är en av försäsongens stora snackisar. Förutom White så har Falcons också 23-årige Julio Jones till sitt förfogande, som kan göra en riktig monstersäsong – om han är hel och frisk.
Dock är väl Fitzgerald aningen optimistisk när han förutspår 1400 rushing yards för Atlantas Michael ”The Burner” Turner. Det är inte mycket juice kvar i de benen…

Och även om Fitz försöker hålla god min angående Arizonas quarterback-duo Kevin Kolb/John Skelton…nja, det blir nog tufft för Cardinals i år. Den offensiva linjen har sett tämligen porös ut under träningsmatcherna.
Men Roddy har ju rätt – Fitzgerald fångar sina bollar oavsett.

/Petter.

Fantasy football är läskigt stort. Hur många som spelar är svårt att veta, men enligt undersökningar av branschorganisationen FSTA är siffran 24,3 miljoner människor – enbart i USA.

Det låter som astronomiska siffror, men om du tänker på hur nyhetsflödet domineras av fantasyrelaterade inslag känns det ganska rimligt.

Alla de stora medierna har stora staber av experter som spyr ut krönikor, rankingar, podcasts. Varje betydande skada kommer med ”instant analysis” av en fantasykille. ESPN:s fantasyguru Matthew Berry har 371000 fans på Twitter, i helgen arrangeras nåt som kallas Fantasy Football Fest 2012 med en stjärnspäckad gästlista – och ja, det finns till och med en sitcom som handlar om en fantasyliga.

Så hur ska man som NFL-spelare förhålla sig till allt det här?
Well, även om de uppskattar uppmärksamheten och de miljontals dollar som fantasy pumpar in i sporten, så är det många som ogillar själva företeelsen.
– You just get tired of having a good game, and your team winning, and someone coming up to you and saying ”Nice win. How Come you only threw for two touchdowns?”. It gets old, sa förra Super Bowl-vinnaren Kurt Warner till Sports Illustrated efter att han lagt av.
Greg Jennings, stjärnreceiver i Green Bay Packers, förklarade sin ambivalens för Forbes i våras:
– It’s a unique deal where we mean more to a fan than we ever have. I remember getting hurt and I’m leaving the stadium, and first thing a guy says to me is ”Jennings, should I drop you from fantasy?”. And you sit back like, ugh, really?
Och spelarna som hävdar att de inte bryr sig om fantasy – de ljuger, säger Jennings. Många av dem har tvärtom sina egna lag.
– Anything that’s extra competition, guys want to be a part of it.

Den kanske mest kända fantasyskeptikern av alla är samma man som går först i flest fantasydrafter den här säsongen.
Arian Foster, running back i Houston Texans, förde ett smärre krig med några av sina fantasyägare förra året. Efter en påträngande fråga för mycket brast det för stjärnan på Twitter:

Beefen blev en följetong under säsongen. Efter en seger mot Jacksonville i slutet av november, där Foster sprang för 112 yards och en touchdown, satte han ner foten igen:
– We’re not trying to fill up stat sheets for your fantasy football team. We’re looking to get wins.

Nu, med ett par veckor kvar till säsongen, har ESPN the Magazine kommit ut med sin årliga fantasy-preview.
Omslaget pryds av en enhörning…
…och Arian Foster.
En gång för alla förklarar han sin ståndpunkt om fejkfootball:
– I don’t mind being entertainment. What bothers me is when people dehumanize their entertainers. And that’s what people don’t get.
– Either you play or you don’t; it doesn’t bother me either way (enligt Greg Jennings så gör det ju dock det, reds. anm). But people think it does. People take it so seriously, but it’s not even a tangible thing! It’s all just silly man. Fantasy football isn’t real.

Kanske inte för dig, Arian.
But it’s still real to me, damnit.

(Och eftersom jag aldrig lär få ett bättre tillfälle att posta den här videon, så kommer den nu.)

/Petter.