Vi är inte direkt först ut i cyberrymden med nyheten om att veteranen Doug Weight slutar med hockeyn. Men det kändes passande att notera att en av USA:s främsta hockeyspelare tackar för sig. Då fick vi också en anledning att tipsa om den här grymma tribute-videon.

Weight har en grym karriär bakom sig. En av höjdpunkterna är World Cup-guldet 1996, då USA hade ett fantastiskt lag och där man slog storebror Kanada i en dramatisk finalserie.

Brian Rolston och Mike Modano är de enda fortfarande aktiva spelarna från det laget. Och snart bestämmer sig även Modana för att sluta?

/Stefan.

Tjockisskämten.
Imitationerna.
Hånen om hans spelberoende.
Hall of Fame-forwarden och expertkommentatorn Charles Barkley har hört varenda förolämpning i boken (mycket beroende på att han skrev den själv). 
Men den psykning som biter bäst på Chuck är nog fortfarande att påpeka hur många NBA-titlar han vann i karriären.

”Noooo rings, noooo rings” skanderade Miami-fansen utanför AmericanAirlines Arena i söndags.
De är sura för att Sir Charles kallat deras Heat ”a whiny bunch” och tippat Chicago som vinnare av östfinalerna.
– They were telling me I suck. They were telling me I never won a championship. Like, ”Come on, give me something better than that, dude”, sa Barkley till radiokanalen WQAM igår.
Och sedan denna eleganta punchline:
– I’m like, ”dude, you work at McDonald’s. My life’s a lot better than yours. You relax”.
Det sistnämnda är kanske inget Barkley ska inkludera i sina framtida tal när han kandiderar till guvernörsposten i Alabama.

Tv-kanalen TNT har i alla fall beslutat att skydda sin stjärna.
Inför match 4 i Miami flyttas den provisoriska studion in i AmericanAirlines Arena – bort från de allra galnaste fansen ute på gatan.
Förutom titelhånet fick Barkley även betydligt hårdare glåpord och en handduk slängd på sig.
Vi ska nog inte gå så långt som att kalla det en hotfull stämning, dock.
Inte när det kastas fyrverkeripjäser på linjedomare i en annan del av idrottsvärlden. 

/Petter. 

Enligt Sportsnet har Detroits veteranback Brian Rafalski bestämt sig för att sluta med hockey. 37-åringen har haft stora problem med skador den här säsongen, först ryggen och sedan knäet. 
Trist för Detroit, så klart. Rafalski var briljant i OS och hade säkert ett par år kvar, om han bara fått vara frisk.

Rafalski hade ett år kvar på kontraktet, som var värt hela sex miljoner dollar. Nu är det borta och Red Wings har plötsligt massor (nåja) av capspace. Det öppnar naturligtvis för….Nicklas Lidström. 
Jag tror på det här scenariot: ”Lidas” (som också sitter på ett utgående kontrakt) tar ytterligare en paycut (han tjänade 6,2 miljoner dollar i år) för att laget ska kunna värva dyrt och bra. 

Säg att även Mike Modano (1,75 miljoner dollar) och Kris Draper (1,5 miljoner dollar) lägger skridskorna på hyllan. Liksom Chris Osgood (1,4 miljoner dollar) och Ruslan Salei (1,1 miljoner dollar). Utan några RFA:s att skriva kontrakt med – bortsett från Jonathan Ericsson – så kommer Detroit för första gången på många år vara väldigt aktiva på free agent-marknaden. 

Det kan bli precis hur intressant som helst.

/Stefan.

Vad händer i MBL, egentligen?
Jo, det här.

• Fenomenet Tim Lincecum hade en löjligt imponerande uppvisning mot ärkerivalen Oakland. Lincecum pitchade en three-hitter i 3–0-segern. Han kastade sammanlagt 133 gånger, fler än någon gång tidigare den här säsongen. 

• Blue Rays vann mot Tampa Bay tidigare i veckan. Det var en väldigt känslosam seger, i alla fall för Ricky Romero och J.P. Arenciba. Här får ni veta varför. Bring your napkins. 

• Minns ni ”brottaren” Randy ”Macho Man” Savage? Kollega W(WF)ikdahl gör det säkert. Men hade ni koll på att Savage – som omkom i en bilolycka i fredags – faktiskt spelade baseboll i farmarligorna, först för St. Louis och sedan Cincinnati Reds?

• Det återstår ju några matcher, men det här kan faktiskt vara Play Of The Year. Enjoy. 

/Stefan.

Det är nära nu.
Enligt uppgifter från Globe & Mail återstår det bara detaljer innan bolaget True North Sports and Entertainment har genomfört köpet av Atlanta Thrashers.
Köpet skulle innebära att det är slut med NHL-hockey i Atlanta för den här gången och att kanadensiska Winnipeg gör comeback i ligan. 

Flera andra medier rapporterade senare att ingen deal var klar, men nog är det bara en tidsfråga innan köpet går igenom. 
Nu undrar vi: återuppstår Jets? Eller tar man namnet Manitoba Moose från AHL-laget (som samma bolag redan äger)?
Undertecknad hoppas att vi återigen får se den väldigt snygga Jets-tröjan. Och även om Jets inte var en särskilt framgångsrik organisation, så finns det en klassiker-stämpel på klubben. 

Ett par korta historielektioner:

/Stefan.

– I thought Dirk was pretty good tonight.
Jovars.
Thunders coach Scott Brooks är något på spåren.

Dirk Nowitzki hängde alltså i 24 straffkast av 24 möjliga. Det gör honom historisk. Paul Pierce hade det tidigare rekordet, när det gäller flest gjorda straffkast utan en enda miss i en slutspelsmatch.

2011: Dirk Nowitzki, 24-24, mot OKC.
2003: Paul Pierce, 21-21, mot Indiana.
1997: Karl Malon, 18-18, mot LA Lakers.
2003: Dirk Nowitzki, 17-17, mot San Antonio.
1993: Reggie Miller, 17-17, New York Knicks.

/Stefan.

Hade du en dålig dag på jobbet igår?
Lugn.
Det finns alltid dom som har haft det värre. Fråga bara Vin Mazzaro. Kansas City Royals pitcher slog igår kväll alla tänkbara rekord i att vara….totalt jävla värdelös. 
Mazzaros bedrift: att under 2 och 1/3-dels inning tillåta 14 runs. Hur illa det är, egentligen? Well, känn på detta:

• Senast en relief pitcher tillät 14 runs var 1942, då Philadelphias Les McCrabb hade en dålig dag mot Boston Red Sox.

• Sedan 1919 har tre pitchers gett upp fler än 14 runs. Ingen har dock gjort det på så kort tid som Mazzaro.

• Enligt MLB var Ed Doheny den senaste att pitchern att tillåta fler än 14 runs under mindre än tre innings. Doheny stod för bedriften en junidag år…1899.

/Stefan.

Siffror, vilket skönt sätt att sammanfatta en sportkväll. Det är ju ändå i siffrorna vi hittar svaren.
Här är några av nattens: 

0: Antal alley-oops som Oklahoma City Thunders coach Scott Brooks brukade tillåta per match. Alltså ingen alls. För två år sedan var Brooks så irriterad över OKC:s sumpade alley-oops att han förbjöd dem. ”True story,” säger Brooks.
Men det var då. Nu är nu och den som Russell Westbrook och Kevin Durant utförde i tredje quartern mot Memphis Grizzlies i går var perfektion.
– Vår publik är fantastisk men man måste ge folk något att jubla åt. De älskar såna där spel och det verkar tända oss också, säger Thunders Nick Collison.
Durants dunk på Westbrooks pass innebar 52–46 och var startskottet på en matchavgörande period under vilken Thunder spöade Grizzlies med 19–7. 

1: Som i Henrik Sedins första mål i slutspelet – med en målvakt i kassen alltså. Den regerande MVP:n och poängligevinnaren gjorde sitt första ”normala” mål mot San Jose Sharks i natt (det första var i tom kasse mot Nashville). Det var välkommet för Vancouver. Målet var nämligen inte bara ett mål, det var ett matchavgörade mål. Canucks vann med 3–2.
Vancouvers favorittvillingar har varit en måltavla i slutspelet. På isen och utanför. Sedinarnas produktionstakt har inte varit där många tycker att den borde vara.
– Vi läser sällan tidningarna eller tittar på hockey på tv. Vi vet när vi inte spelar bra. Vi behöver inte höra det från alla andra, säger Henrik. 

3: Antalet home runs som bar Jose Bautistas namn i går. Bautista straffade Minnesota Twins när Toronto Blue Jays vann med 11–3. Sluggern var bäst i hela MLB med 54 stycken fullträffar i fjol men hade dessförinnan inte slagit fler än 16 någon säsong. Så det fanns en viss tvekan angående Bautista innan säsongsstarten.
Nu är han uppe i 16, alldeles tydligt på väg mot minst 50 igen, och den tvekan som fanns i basebollvärlden har ersatts av förundran.
– Han har förvandlat sig själv till sportens bästa hitter, som jag ser det. Det är ganska otroligt. Ord kan inte beskriva hur han ser ut vid plattan just nu, säger Twins Michael Cuddyer. 
Till och med Bautista själv är förvånad:
– Det är löjligt, det känns som en dröm just nu. Ibland tycker jag själv att det är otroligt, säger Bautista.

19: Antalet offensiva returer som Chicago Bulls tog mot Miami Heat i natt. Det är andrachanser som Heat inte har råd att bjuda på. Hemmalaget fick 31 poäng på extrachanser. Heat, som tog sex offensiva returer, fick åtta.
Bulls övertygade i match ett i östfinalen och slog Heat med 103–82. Efter halvtid var det bara ett lag på banan.
– Man spelar försvar. Man spelar hårt försvar och sen kommer skottet och de tar en offensiv retur, kickar ut bollen för en trea eller får en lay up eller dunk, det är demoraliserande för ett defensivt lag. Vi måste komma på ett sätt att städa bort det där, säger LeBron James.

39: Den fjärde högsta poängsumman i historien en NBA-spelare gjort i sin första avgörande match sju. Det var OKC:s Kevin Durant som gjorde det i gårdagens match mot Memphis Grizzlies.
– Durant är en speciell spelare, en av de bästa i NBA, säger Grizzlies Zach Randolph.
De som gjorde än ännu bättre poänginsats i sin första match sju? Atlantas Dominique Wilkins (47 poäng mot Boston 1988), Cincinattis Oscar Robertson (43 mot Boston 1963) och Houstons Calvin Murphy (42 mot San Antonio 1981).

/Wikdahl

Med maj kom våren. Samtidigt försvann New York Yankees vinnande sätt. 
Efter förlusten mot Boston Red Sox i natt så står Yankees på fem vinster och åtta förluster i maj.
Kanske kan ett rejält bråk väcka slumrande slagträn? Välkommen in i matchen Jorge Posada. 

Posada, 39 år gammal och med en lönecheck i år på 13 miljoner dollar, har knappast sett ut som Thor i år. Visst, lite blixtar och dunder kan Yankees nye designated hitter bjuda på, men det är långt mellan varven. Han slår 16,5 procent den här säsongen, sämst i MLB och en kraftig bit under hans karriärsiffra 27,3.
Inte så konstigt att den förre mästarcatchern har fått utstå en del kritik.

I går tog Yankees tålamod slut. Managern Joe Girardi meddelade Jorge Posada att han flyttats ned från sjunde man till nionde och sist i slagrotationen. Posada tog in den informationen, funderade lite och kom fram till att hans tålamod nu är slut också.
En timme innan första pitch mot Boston Red Sox hemma i the Bronx så förklarade Posada att han inte kunde spela. Girardi petade Posada till nionde plats, Posada petade sig själv helt.
– Jag sa till honom (Girardi) att jag inte kunde spela i dag och att jag behövde till att rensa huvudet, sa Posada, och förklarade också att hans rygg var lite stel och att han inte kände sig hundra procent. 

Det är här vi får en situation. Men inte mellan Posada och Girardi, utan mellan Posada och general managern Brian Cashman. Citaten flög fram och tillbaka under lördagkvällen i New York. 
Cashman älgade in till pressen mitt under matchen och sa att det inte fanns någon skada, Posada blev irriterad för att Cashman glappade, Cashman blev arg för att Posada låtsades som att han inte visste att han skulle glappa. 

Hur detta påverkar Jorge Posadas framtid återstår att se. Yankees har haft kontakt med MLB för att se över sina möjligheter. Man menar att man har grunder för att stänga av Posada för hans vägran att spela.
Tydligt är att om Posada inte träffar bollen så har han inget värde för klubben längre, eftersom han inte har någon annan roll än den just nu. Hans dagar som utespelare är redan räknade. 

Mitt under detta drama så pågick ingenting som kan liknas vid ett drama på planen. Boston Red Sox slog Yankees med 6–0 och har nu två raka segrar mot ärkerivalen. Undertecknad var på plats i fredags och såg Boston vinna med 5–4. Då var Jorge Posada en av syndarna när han lämnade två man på bas i åttonde inningen vid ställningen 5–3 till Boston. 

/Wikdahl