Jag antar att det beror på min egna idrottsbakgrund, att jag blir så otroligt känslosam när jag ser stora idrottsprestationer.

Och när jag tänker på människor som Nelson Mandela blir jag övertygad om att det finns en högre makt, som emellanåt behöver visa oss något.

I filmen ”Invictus” finns båda dessa storslagna ingredienser i en underbar kombination. Att den sedan är regisserad av Clint Eastwood gör inte saken sämre.

Jag gillade den väldigt mycket.

Och jo, jag lipade. Det gör jag alltid när jag ser sport på det sättet. Knäpp? Ja, antagligen.