Jag är rörd över hur många som verkligen uttryckt sin glädje över mitt stora steg mot att förverkliga min dröm, att få se det jag skrivit säljas till allmänheten, att människor jag inte känner ska läsa och förhoppningsvis beröras. Det är stort.

Jag har verkligen jobbat hårt, det måste jag ge mig själv. Ungefär som jag gick tillväga som pojk och ville bli fotbollsproffs och stod från morgon till kväll med bollen, eller löptränade i skogen. Men istället för att springa har jag skrivit. Varje dag, efter jobbet, på helger, ibland på jobbet…Men precis som då kan jag inte säga att det känts som om jag kämpat direkt, bara gjort det som krävts för att bli bättre. Och naturligtvis för att jag älskar det. Att berätta historier.

På måndag ska jag berätta hur upplägget ser ut. Hur ni kan, om ni vill, bli delaktiga i framställandet av min bok. Det är en av huvudidèerna i det här projektet, att lämna över en del av makten över vad som publiceras till folket. En tanke som sitter mycket väl hos mig.

Men nu ska jag vila mig lite, har precis kommit hem efter grill och ”Zlatan show”, och en full arbetsvecka som kryddades med gårdagens glädjepiller. Gick och la mig ganska sent igår, om man säger så…

Tack alla fina människor. Sov gott, dröm sött.