Det är så svårt att förstå när barn är grymma mot varandra. Vi vill ju att barn ska vara snälla, mysiga och en källa till stora leenden. Så är det som bekant inte alltid.

För några år sedan skrevs det mycket om ett gäng pojkar i England som lurade med sig en annan liten kille ut från en affär och torterade honom. Tills han dog vill jag minnas.

När jag i fredags läste på nätet om den tioåriga flickan som blivit våldtagen under lunchrasten på sin skola, ville jag bara vända mig om och kräkas i papperskorgen. Ett liv förstört, innan det knappt fått ta sin början.

Jag och min kollega pratade om den händelsen medan vi hade dagens sista lektioner, om hur något sådant aldrig ens skulle förekommit i vår tankevärld när vi var i den åldern. Naturligtvis inte nu heller, men tjejer ville man ju inte umgås med om man slapp, det var fotboll med grabbarna som gällde.

Så vad beror det på? Ja om man kunde svara på det vore det naturligtvis upplagt för någon form av prisutdelning längre fram. Men man ska veta att barn utvecklar förmågan till empati ganska sent, och för vissa som inte har någon bra vägledning inom det området tar det naturligtvis längre tid. Och för att utföra något liknande saknas just det. Förmågan att sätta sig in hur en annan person mår eller känner. 

Frågan kvarstår: Vad är det som får allt fler unga pojkar att begå sexuella övergrepp, gärna i grupp?    Jag skulle vilja fortsätta frågan och undra vad det är som gör att män i allt större utsträckning tror att de kan ta vad de vill ha, göra vad de vill, utan att behöva ta någon hänsyn till offrets liv?

Det är naturligtvis inte den enda anledningen, men jag tror det spelar en stor roll: Internet. Fri våldsporr, 24 timmar om dygnet. Jag älskar ny teknik, och internet absolut, men det här är den största anledningen till att fundera på att släcka ner skiten. Pubertala, hormonstinna pojkar sitter och matas med vad som antagligen är någon pervers, gubbsjuk persons snuskiga fantasier, och de har ingen egen erfarenhet att balansera det mot. Hur ska de veta, att det inte är så det går till? Att sex mellan två människor i verkligheten inte alls ser ut så där, förutom i riktigt dåliga undantagsfall.

När jag var i den åldern hittade man ibland en FIB-aktuellt i skogen, och det mest spännande var lite nakna bröst, kanske lite till. Det räckte ganska bra faktiskt. Jag tror det skulle göra det nu också.

Jag tycker många gånger samhället har blivit översexifierat på flera sätt. Det är omöjligt att köpa sig en kvällstidning utan att få med en tio-i topplista på samlagsställningar som ger 28 orgasmer i minuten. Vill jag ha reda på vilka de är, kan jag leta upp det själv.

Att slänga in ordet ”porr” är också hippt och lite fräsigt. Det blev lite ”porrigt” med mina nya kuddar. Eller för att förtydliga en status, som ”bilporr”, ”matporr” med mera. Begreppet porr har nu mer fått en positiv klang. Hur ska vi kunna hävda det för våra ungdomar och hormonstinna män, att det inte är så? Porr är inte glamour. Porrindustrin tjänar miljarder på den här nya inställningen. Unga kvinnor är handelsvaran som gör det möjligt. Det är också dom som betalar det högsta priset.