Han är den mest omdiskuterade, hatade och till viss del älskade kickboxaren på världsscenen. En till synes osympatisk, oberäknerlig och okontrollerbar fighter som charmat och förfärat kickboxningsvärlden de senaste åren. Badr Hari lämnar ingen oberörd och just därför är det med vemod vi får betrakta en av fightingvärldens absolut största profiler säga förväl till kickboxningen för en karriär som proffsboxare i USA. Kickboxningen sörjer ännu en tung förlust samtidigt som boxningscheferna i Las Vegas snart kommer börja undra var det är de gett sig in i.

Badr Hari är nämligen inte som alla andra, han är precis som hyllningslåten till honom säger, he’s a bad boy.

Han har slagits på presskonferenser. Förstört inredningen i omklädningsrum. Förlorat en GP final för att ha stampat den redan liggande Remy Bonjasky i huvudet. Det är bara några av sakerna som gett Hari stämpeln som kickboxningens värsting. Lägg därtill att han är en briljant fighter med mer hjärta än de flesta och knockout-kraft i nästan alla tekniker. På lördag går han sin sista match som kickboxare mot en annan storstjärna, Gökhan Saki. Den matchen får helt enkelt inte missas.

//Syk

När supergalan Yokkao extreme gick av stapeln i lördags i Milano hade nog de italienska fansen stora förhoppningar på kvällens huvudmatch, den skickliga och mycket populära thailändaren Buakaw Por. Pramuk mot hårdslående dagestaniern Dzhabar Askerov.

Buakaw, som av många räknas som världens bästa thaiboxare, var förstås storfavorit till segern men alla visste att Askerovs knockout-kraft skulle kunna rubba honom. Men istället för ett fyrverkeri av slagdueller mellan de två fick publiken se en ständigt klinchande Buakaw som planenligt vann på poäng och kammade hemm segerchecken.

Så här beskrev Askerovs svenske manager Kasra Ashhami matchen som i hans mening borde kostat thailändaren en del i anseende hos sina fans.

– Askerov jagade knock med one-punch och Buakaw undvek dueller och samlade poäng rond 1-2. Askerov släppte aldrig loss utan var lite för laddad i stället för att släppa loss några långa slagkobinationer. I tredjre trappar Askerov pp jakte men Buakaw håller och låser Askerovs slag i klinch och säkrar sin poängvinst från rond 1 och 2. Askerov vinner rond 3. Det blev en ganska tråkig match eftersom Buakaw inte ville dansa utan bara ta hem pengarna. Han förlorade nog en del fans där skulle jag vilja säga. Men matchförloppet var väntat, vi hade väl hoppats på lite fler slagdueller men det blev nog inte en enda.

Tyvärr är det inte första gången vi se Buakaw ppträda på det här viset och det kommer nog krävas en trnering liokt K-1s glansdagar men mycket pengar och bara toppmotstånd (Askerov är visserligen en toppfighter men har en nivå upp till de absolut bästa) för att vi ska på se Buakaw öppna hela verktygslådan. Vi hoppas att K-1s grndare mr. Ishiis nya projekt FIKA kan stå för den tmaningen.

//Syk

Som MMAnytt rapporterade i veckan har Magnus ”Jycken” Cedenblad signat med UFC. Han kommer göra sin debut mot Francis Carmont i Globen i april. Jycken är en av Sveriges profilstarkaste fighters och var en av förhandsfavoriterna att signa till UFC on Fuel TV 2 som Globeneventet döpts till. Bra där Jycken, välförtjänt enligt mig.

En bra start på det nya året för Jycken minst sagt och januari som månad kickar igång fighteråret 2012 med en massa bra galor. Här är några du inte får missa:

1 Its Showtime 28/1, Leuwaarden, Holland

Badr Haris avskedsmatch mot Gökhan Saki är en av vinterns största händelser. K-1 sportens bad boy no1 byter till boxning i Las Vegas och Tungviktkickboxningen blir ytterligare en profil kortare. Tråkigt men avskedsmatchen mot Saki lär bli någon i hästväg.

2 Yakkao Extreme 21/1, Milano, Italien

Giorgio Petrosyan vs. Abraham Roqueni, Buakaw Por Pramuk vs. Askerov. Världsklass rakt av.

3 UFC in Rio 15/1, Rio de Janeiro, Brasilien

Aldo vs. Mendes kommer bli hur bra som helst och Rio levererar garanterat när UFC kommer till stan.

//Syk

Sådär, nu skakar vi ruset av oss och blickar tillbaks på en nyårshelg med några riktiga fightingraketer! Jag rankar helgen enligt följande:

1 UFC till Stockholm. Nyheten som får det att kittla i magen på alla oss MMA-älskare i Sverige. Globen kommer bjuda på en av de häftigaste fightingshowerna Europa har upplevt och jag är övertygad om att den stora, och inte minst kunniga, MMA-publiken kommer imponera på Dana White med anhang.

2 The Maulers seger. The Janitor sprang rakt in i en av de hårdaste jabbarna den lätta tungvikten har att erbjuda. Alexander ser kanske inte ut som något kraftpaket men när knappt 100 kilo Matyushenko kom farande satte han upp vänstern och då var det tvärstopp. Många hade säkert hoppats få se mer än dryga två minuter av Alexander men segern var det som räknades, den största hittills i karriären.

3 Nils Widlund på Dream. Fick visserligen stryk (TKO i tredje ronden) mot K-1 mästaren Yuta Kabo men att han bara var där är ett jättesteg för svensk kickboxning. Nils imponerade dessutom på japanerna så pass att ett längre kontrakt med Dream kom på tal direkt efter matchen. En nyårsraket som sköt upp Nils till en av Sveriges största fightingstjärnor.

4 Overeems leverspark. Eller kanske smäller Brock Lesnars pensionsplaner högre? Hur som helst visade Alistair precis hur farlig han är stående. Brutala knän och en spark som satt där den skulle var nog för att avsluta en kort men ändå på sitt sätt legendarisk MMA-karriär. Nu väntar titelmatch för ”The Reem” mot Junior Dos Santos, kan bli riktigt riktigt bra.

5 Fedor Emilianenkos seger. För många är kanske judo-killen Satoshi Ishii en doldis. Men är man olympisk tungviktsmästare i judo är man ingen duvunge. Fedor ägnade inte det speciellt många tankar utan gick ut och visade precis hur bra han faktiskt är. Med en stenhård höger sänkte han Ishii efter bara ett par minuter och frågan är nu vem (utanför UFC) som ska kunna matcha den förre Pride-ikonen när nu storformen börjar återvända.

//Syk

Buakaw Por. Pramuk, mannen med de stenhårda sparkarna och den avancerade uppvärmningsdansen har gjort det igen. I helgen kunde ”the Lumpanee assassin” lägga en ny titel till listan när han relativt enkelt slog Australiens Frankie Giorgi i finalen av Thai Fights 70 kg. i Bankok, Thailand. Buakaw knep därmed sin andra titel för året (vann WMC-bältet i lätt mellanvikt i somras).

Sedan K1-Max förlorat i både ekonomi och anseende har den spektakulära thailändaren främst fightats i WMCs (World Muay Thai Council) regi kanske lite utanför blickfånget för många i Europa. Vad som är säkert är dock att Buakaw är tillbaka i sin bästa form.

Nu hoppas vi som gillar thaiboxning att Buakaw hoppar på det nya intressanta projektet FIKA (Federation International Kickboxing Association) som har förhoppningen att ta kickboxningen tillbaka till vad den var under glansdagarna för K-1. Kanske kan vi då få se Buakaw mäta kraftera med fighters som Petrosyan, Kyshenko och Souwer igen.

I 63 kg. blev en annan thailändare segrare i  Kem Sitsongpeenong som slog fransmannen Fabio Pinca. Pinca är för övrigt klar för att möta Buakaw i en superfight i Frankrike i mars.

För er som inte sett finalen mellan Buakaw och Giorgi så har ni den här!

[iframe width=”560″ height=”315″ src=”http://www.youtube.com/embed/ciYzolV7uac” frameborder=”0″ allowfullscreen]

//Syk

Det tog inte många minuter för än Zaromskis ”rolling thunder” hade rullat ut på nätet och blivit den stora snackisen på fightingforum runt om i världen. Och så är det, idrotten lever på underhållningen den producerar.

Kom att tänka på några andra spektakulära sparkar som gett ekon ut i kampsportsvärlden:

Kaoklais skenben. K-1 2005, tungvikt.
Jag menar titta på dem. Kaoklai 79 kg. mot Mighty M0, 103 kg. Den spenslige thailändaren hade spenderat nästan hela första ronden med att akta sig för Mighty Mos fruktade höger. Men rätt som det var dök läget upp och då jäv…
[iframe width=”560″ height=”315″ src=”http://youtube.com/embed/TelQntPJUA0″ frameborder=”0″ allowfullscreen]

Badr Haris piruett. K-1 2005, tungvikt.
En tanig Badr Hari snurrsparkar ner Stefan Leko. Träffen är legendarisk. Detta blev uppmärksammat inte minst för att Leko bara några månader tidigare hade knockat Hari med en spinning back kick i mellangärdet i en mycket underhållande match.
[iframe width=”560″ height=”315″ src=”http://youtube.com/embed/dKjTNaYPDrc” frameborder=”0″ allowfullscreen]

Anthony Pettis Showtime kick. WEC 2010, lättvikt.
Ja vad säger man. Kommer nog aldrig att hända igen, åtminstånde inte så klockrent.
[iframe width=”560″ height=”315″ src=”http://youtube.com/embed/sb1HyPU_qmc” frameborder=”0″ allowfullscreen]

Anderson Silvas frontspark. UFC 2011 mellanvikt.
Det roligaste i hela den här historien är ju Steven Seagals påstående att han jobbat på den här sparken i 35 år. Det är ju naturligtvis helt galet men snygg är den ju och Silva själv creddade ju mannen i skinnjackan efter segern.
[iframe width=”560″ height=”315″ src=”http://youtube.com/embed/SSq0njFD3TU” frameborder=”0″ allowfullscreen]

Kom gärna med era favoriter!

//Syk

Artur Kyshenko kommer möta Giorgio Petrosyan 25 mars i vår. OMFG!

Enligt uppgifter som började florera på galan Fight Code Rhinos i helgen ska den obestridde världsettan Giorgio Petrosyan möta gårdagsvinnaren Artur Kyshenko. Det här är hur stort som helst.

Kyshenko visade mot Yodsanklai att han definitivt tillhör det absolut bästa i världen. Det har han visserligen bevis förut men sätten han vann på igår och formen han visadede tyder verkligen på att Mike och gänget i Amsterdam har slipat den här diamanten till en ännu vassare fighter.

Gårdagens match mellan Kyshenko och Yod räknades enligt många som årets bästa mellanviktsfight. Kyshenko mot Petrosyan är ännu större, framförallt sedan de två aldrig mötts tidigare. Och känn på följande:

Det skiljer en månad på de två i ålder. De är i min mening etta och tvåa i världen just, den som förlorar den här matchen kommer inte att halka ner på den rankingen heller, kanske är det här början på en envig mellan två extra ordinära fighters som kommer gäcka oss som följer flera år framåt. Vi kan ju bara hoppas.

Petrosyan har vid det laget varit obesegrad (om inte Abraham Roqueni gör något alldeles oväntat i matchen i januari) i över fem år. Det är helt sjukt. Kyshenko kan bli den som sätter stopp för den sviten, jag flaggar för det redan nu.

Hur som helst så kommer i alla fall jag sitta bänkad!

//Syk