Inlägg av Linnea Molander

www.linneamolander.se

Dejtinggrubbelguide i senaste numret av Wellness

av Linnea Molander

Jag vet att jag skrev igår att det var färdiggrubblat för den här gången men jag måste förstås tipsa om den grubbelrelaterade artikeln jag skrivit till senaste numret av Wellness också!

Det är en grubbelguide för dig som dejtar och är trött på att grubbla över vad din flirt egentligen vill och menar, om hen är intresserad och om ni passar ihop.

Jag hoppas att den kommer till nytta och glädje och kan berätta att mitt (kärleks)liv blev betydligt härligare när jag lärde mig att sluta fokusera på vad andra vill och om de gillar mig och istället fundera på vad jag vill och om jag gillar personen jag dejtar. Jag coachar många singlar och det är lika häftigt varje gång att se hur otroligt stor skillnad det gör att vända på bara några få tankemönster och grubbelfällor.

image
Kategorier Grubblande

Fler grubbeltips

av Linnea Molander

Klicka på bilden för att läsa grubbelguiden jag skrivit åt Wellness. Den är full av konkreta tips och får avsluta grubbeltemat för den här gången.

Kommentera gärna och berätta om du provat några av grubbelstrategierna jag skrivit om de senaste dagarna och hur du upplevt det. Vore spännande att höra.

Skärmavbild 2013-12-20 kl. 01.03.12
Kategorier Grubblande

Sångglädje

av Linnea Molander

Musik ska byggas utav glädje sägs, och sjungs, det. Men är det tvärtom också? Kan också musik bygga glädje? Det finns faktiskt forskning som tyder på det.

Innan jag utbildade mig till coach och pluggade lyckoforskning och nerurovetenskap läste jag musikvetenskap i Göteborg och skrev en uppsats som handlade om hjärnan och välbefinnande i förhållande till musik. Även om forskarna fortfarande inte förstått sig på mycket av de som händer i oss när vi lyssnar på musik är det helt tydligt att vi blir påverkade. Körsång är en fantastiskt effektiv lyckoboost och stokepatienter som får lyssna på sin favoritmusik tillfrisknar snabbare. Att kroppen påverkas av musik är också tydligt, tex påverkas pulsen, och alla har nog upplevt gåshuden på underarmarna när musik är riktigt riktigt bra. Hjärnforskarna fattar dock ingenting, varför reser sig håret på armen på grund av ljudvågar, undrar de och kliar sig i huvudet.

Något vi däremot vet med säkerhet är att vi mår bra av att lyssna på musik, och att musicera själva. Gunnar Bjursell är professor i molekylärbiologi vid Göteborgs Universitet säger såhär:
– När vi sjunger eller spelar frigörs så mycket dopamin att det är som att ta piller. Musiken kan alltså ha rena läkemedelseffekter. Dessutom har det samma styrka som en orgasm, det kan bli en väldigt stark upplevelse.

 

musicbrainBoktips: This is your brain on music av Daniel Levitin

Grubbla åt andra hållet

av Linnea Molander

Grubblande är egentligen ett tecken på väldigt kreativt och fantasirikt tänkande. Det är oerhört fascinerande hur mycket märkligt och orealistiskt man kan hitta på när man är orolig. Tyvärr mest jobbiga grejer vilket gör grubblande till ett stort slöseri på fantasi.

Prova därför att vända på tanken när du kommer på dig själv med att hitta på katastrofscenarier. Ett exempel från mitt eget liv kan vara om jag skrivit en artikel och oroar mig för att redaktören inte ska gilla den utan skälla ut mig, vägra betala och aldrig mer vilja jobba med mig igen. En ganska extrem och mycket fantasifull tanke. Om jag hör mig själv tänka på det sättet väljer jag aktivt att tänka lika extremt åt andra hållet. Jag föreställer mig att redaktören ringer och tokhyllar min text, dubblar arvodet och genast beställer tio artiklar till. Alltså ännu en ganska extrem och fantasifull tanke, fast åt andra hållet.

Sen kan jag landa i verkligheten i mitten och inse att förmodligen kommer det bli som det brukar, att redaktören tackar för texten, betalar fakturan och köper en artikel eller två när jag kommer med fler idéer. Helt odramatiskt och precis som vanligt.

Tyvärr har de flesta mycket lättare för att tro på skräckfantasier än drömfantasier men ställer du dem bredvid varandra brukar det bli lättare att se att båda är extrema och därefter landa i nuet och verkligheten, där det för det mesta är ganska lugnt och ofarligt.

Vad är motsatsen till din vanligaste grubbeltanke? Hur långt kan du gå åt andra hållet?

 

Kategorier Grubblande

Från grubbel till handling

av Linnea Molander

Ett nästan löjligt enkelt tips mot grubblande som är en av mina favoriter (och som jag lärt mig av lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky som jag ofta skriver om) är att helt enkelt distrahera mig och göra något annat när grubblandet börjar komma över mig. Ring nån, gå på bio, dra till gymmet, läs en bok, sjung en sång. Vad som helst som hindrar mig från att ramla ner i grubbelgropen och istället säkerställer att jag använder min tid och energi åt att göra något konstruktivt eller kreativt istället.

När en vän eller coachingklient berättar för mig om dåliga dagar med grubblande brukar jag fråga hur dagen såg ut. Väldigt väldigt ofta bestod dagen av att personen satt ensam hemma och hade tråkigt, vilket är helt perfekta omständigheter för grubblande. Bara medvetenheten om det kan göra stor skillnad. Om du vet att ensamma söndagar leder till överdrivet grubblande, se då till att planera in något roligt, meningsfullt och utvecklande i kalendern!

Ett annat högst konkret sätt att bli av med grubblerier är att, om det går, lösa problemet. Även om det kanske tar emot att ringa mamma och säga att du faktiskt blev ledsen av den där kommentaren eller fråga dejten vad hen egentligen menar, eller vad du nu grubblar över, är det värt det! Det tar så mycket energi att grubbla sig igenom dagar och nätter och det är en stor lättnad att istället ha alla korten på borden.

Kategorier Grubblande

Hittepå eller verklighet?

av Linnea Molander

När grubblandet drar igång är det mycket lätt att fantasin skenar iväg ordentligt – men många gånger hittar vi faktiskt bara på. Eftersom det KÄNNS som en verklig fara när vi tänker på otäcka saker är det ändå lätt att göra det som kallas för känslotolkning. Det innebär att man tror på tankarna för att de känns sanna, oavsett om de är det eller inte.

Grubbeltankarnas största fiende är ofta verkligheten. Skriver du ner tankarna så de ligger still på pappret och du kan göra en reality check. Sätt grubbeltanken på prov. Finns det logiska och rimliga skäl att tro på grubbeltankarna? Varför? Varför inte? Har du all information eller hittar du på eller gissar? Hur skulle det kunna vara istället?

bild-15Några av mina tips i grubbelartikeln i senaste numret av Wellness

Kategorier Grubblande

Fånga grubbeltankarna!

av Linnea Molander

Det händer ofta när jag coachar att klienten börjar skratta högt åt sina egna tankar när hen hör sig själv säga dem högt. Det blir så tydligt att tankarna inte är sanna när man släpper ut dem ur huvudet men så länge de får vara kvar där inne blir de ofta oemotsagda.

De susar förbi så snabbt att det är svårt att ”fånga” dem och granska vad de egentligen handlar om. Vi hör helt enkelt inte riktigt vad vi tänker för det går så fort men när du säger det högt till dig själv eller någon annan blir det betydligt mer konkret och går att ifrågasätta.

Den här videon visar väldigt tydligt vad som händer när elaka tankar kommer ut ur huvudet.

Om du är en person som grubblar mycket kan jag varmt rekommendera dig att skriva ner dina tankar. På pappret ligger tankarna stilla och det är mycket lättare att se vad som är sant och inte och förhålla sig till tankarna mer objektivt.

Gör så här: Avsätt en stund åt att skriva ner tankarna som rör sig i huvudet. Skriv helt fritt och låt bara orden rinna ut på pappret/skärmen. Res dig sedan och ta några djupa andetag, drick ett glas vatten eller gör något annat som markerar ett litet avbrott. Sätt dig därefter med texten igen och läs den som om din bästa vän hade skrivit den. Skriv därefter ett svar till ”din bästa vän”.

En annan anledning till att vi ibland går vilse i våra tankar är att vi inte har perspektiv till dem. Detta är ett sätt att skapa perspektiv.

Kategorier Grubblande

Grubbelfritt!

av Linnea Molander

Att grubblande kan stå i vägen för väldigt mycket lycka har de flesta erfarenhet av, ändå är det så himla lätt att fastna i grubbelkarusellen. Tankarna snurrar runt runt runt, ofta utan att vi ens märker det. Det enda som märks är att livet plötsligt känns lite gråare, lite läskigare och lite ovissare utan att vi riktigt förstår varför. Men eftersom det mesta grubblet handlar om att förutse katastrofscenarion är det klart att livsglädjen dämpas om man ägnar allt för mycket tid åt det!

Visste du att grubblande på engelska heter rumination vilket är samma ord som för idissla? Jag tycker det är så träffande – det blir så tydligt vad vi håller på med. Likt en kossa som med död blick står och tuggar på samma gräs en halv evighet ältar vi samma tankar om och om igen och tror naivt att den här gången, nu blir det annorlunda. Nu kommer genombrottet. Får jag bara tänka tanken nååågra gånger till kommer allt att lösa sig.

Men nej, det funkar ju inte så. Forskningen visar tydligt att självfokuserat grubblande inte leder någonstans alls utan faktiskt har motsatt effekt på problemlösarförmågorna. Det var något jag fick påminna mig själv om för en tid sedan när jag fastnade i en grubbelbana. Plötsligt trillade poletten ner och jag kom ihåg att det hjälper ju inte att grubbla! Det förändrar inte situationen över huvudtaget, det är bara totalt slöseri med min energi.

Det finns massor av forskning på grubblande, vad det gör med oss och hur vi får det att sluta. Och jag tänkte börja bloggåret med att skriva om några av lyckoforskningens bästa botemedel mot grubblande. Häng på!

Kategorier Grubblande

Lyckliga nyårslöften

av Linnea Molander

Sista chansen nu för den som fortfarande sitter och finurlar på mål att sätta upp inför det kommande året. Om du vill fokusera på att öka ditt välbefinnande och höja lyckonivåerna under 2014 kan jag rekommendera att du bestämmer dig för att prioritera något av följande områden:

Socialisera mera. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – att umgås ofta och mycket med människor du gillar och har en autentisk, öppen och ärlig relation med är mums för välbefinnandet och en av de viktigaste förutsättningarna i ett lyckligt liv. Och det vet du ju redan, men frågan är om du prioriterar det? Kanske kan ditt nyårslöfte vara att äta frukost med din bästa vän två gånger i månaden, styra upp en teater- eller bioträff med bästa vännerna fyra gånger under året, eller se till att du och din partner får tillräckligt mycket egentid.

Tacksamhet. Optimism-glasögonen kommer vara supertrendiga även 2014 (och för all framtid) så om du inte redan börjat använda dem är det dags. Kanske vill du föra tacksamhetsdagbok eller skapa en tacksamhetsvägg i ditt hem där du varje kväll sätter upp en post it-lapp med något du är tacksam för. Vill du ha pepp av en vän kan ni ha som gemensamt nyårslöfte att skicka ett sms till varandra varje kväll och berätta om något ni är tacksamma över den dagen.

Meditera. Meditation formar om hjärnan och ger dig bättre förutsättningar för fokus, lugn, stresshantering, positiva känslor, tacksamhet och medkänsla. Om du är nybörjare kan jag rekommendera dig att läsa en bok, gå en kurs, göra en googling eller se ett TED-talk. Det finns massor av spännande kunskap, forskning och information om meditation för den som är nyfiken. Men viktigast av allt är att du omsätter den kunskapen praktiskt i en meditationsform som känns bra och passar dig.

Mindre shopping. Materialism kan faktiskt stå i vägen för dina lyckokänslor. Personer som känner att de alltid kan skaffa mer är sämre på att njuta av de små glädjeämnena i livet som är jätteviktiga för välbefinnandet.

Träna. Inte för att bli snygg, smal eller något annat ytligt utan för att det får dig att må så himla bra. Hitta den träningsform som du tycker är allra roligast och GO FOR IT!

bild-14

HAPPY NEW YEAR!

Happy new year!

av Linnea Molander

Förra året skrev jag en nyårsguide med tips på hur man får sina nyårslöften och mål att hålla. Den är precis lika aktuell igår så om du sitter och funderar på hur du kan fylla 2014 med mer glädje, meningsfullhet, flow, gemenskap, utveckling och härligheter rekommenderar jag dig att du tar en titt innan du börjar sätta upp mål för det nya året.

Klicka på bilden för att komma till artikeln.Skärmavbild 2013-12-14 kl. 23.02.50

GOTT NYTT ÅR!!!

 

Kategorier Positiv psykologi
Sida 26 av 33
  • Tjänstgörande redaktörer: Emma Lindström, Jennifer Snårbacka och Rebecka Rakell
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB