Vi lever i ett prestationstokigt samhälle och själva ordet prestation är så negativt laddat att de flesta mest blir matta bara av att tänka på det. Ändå är achievement/accomplishment något som lyckoforskarna menar ingår i ett lyckligt liv. Jag vill dock inte direktöversätta det till prestation utan att först beskriva vad de menar.

En förutsättning för att dina prestationer ska leda till glädje och tillfredsställelse är nämligen att du njuter av vägen dit. Din prestation är då ett resultat av att du tyckte processen var rolig och stimulerande, och det handlar inte om att prestera för att uppnå något annat efteråt, tex högre lön, uppmärksamhet, kändisskap eller makt.

Vi har alla den här lusten att upptäcka och bemästra inom oss. Det syns väldigt tydligt hos barn som med stor glädje tar sig an de största utmaningar utan att vänta sig någon annan belöning än tillfredsställelsen av att lära sig något nytt. Många av de som är allra bäst i världen på sin grej skulle fortsätta även om pengarna och uppmärksamheten inte fanns där, bara för att de älskar att göra det. Ett annat exempel är personer som brinner starkt för någon hobby och lägger ner massor av tid och energi på körsång, dataspel, schack eller karate utan att få något annat för det än ökade färdigheter.

När jag började nörda ner mig på musikaler i mitten av tonåren började jag också spela piano igen. Jag hade tagit pianolektioner som barn men tyckte inte att det kändes särskilt kul eller meningsfullt utan mest krånglig och svårt. Men plötsligt, bara för att jag upptäckt musik som jag älskade så mycket, ägnade jag timmar varje dag åt att lära mig stycken som egentligen var alldeles för avancerade för mig. Det var minst sagt utmanande men också otroligt kul, och känslan när jag äntligen kunde spela den där låten jag älskade var ganska oslagbar.

Om du har följt lyckojulkalenderns första fem dagar har du nu lärt dig de fem grundstenarna i ett lyckligt liv! Martin Seligman, som grundade forskningsområdet positiv psykologi i slutet av 90-talet, har sammanfattat dessa delar i sin Well Being Theory som består av just det du har läst om de senaste dagarna. Sträva efter att låta alla dessa delar ha en plats i ditt liv.

• Positiva känslor/njutning
• Engagemang/flow
• Meningsfullhet
• Goda relationer
• Växande/åstadkommanden

Jag upptäckte förresten att jag måste godkänna alla kommentarer manuellt och vill varmt tacka alla som skrivit även om era meddelanden inte fastnat i kommentarsfältet. Från och med nu håller jag bättre koll på kommentarerna och hoppas på många intressanta diskussioner och synpunkter framöver.

När jag pratar om lycka med människor märker jag att många blandar ihop lycka med glädje. Det är lätt att tro att ett lyckligt liv är ett glatt liv som går ut på att maximera andelen positiva känslor och minimera andelen negativa. Men det stämmer inte. Vi har alla djupare behov än så och upplever därför en mening med utmaningar och växande, och känner tillfredsställelse när vi kan göra skillnad för andra och världen, även när det är krävande.

Att använda dina styrkor och ditt engagemang för syften som är större än dig själv ger en känsla av meningsfullhet som gör ditt liv lyckligare och mer tillfredsställande. Vi blir lyckligare att att hjälpa varandra än av att bara ta hand om oss själva, så dagens lyckostrategi är därför att välja något som du tycker är viktigt och meningsfullt och göra något stort eller litet för att bidra till det syftet. Det kan ske genom engagemang i till exempel en förening, dina eller andras barn, körsång, miljöarbete, fackliga uppdrag, ett politisk parti, djurrätt eller något annat som känns viktigt för dig.

Lämna gärna en kommentar om vad du gjorde och hur det kändes.

När du blir totalt uppslukad och engagerad i något ökar chansen för att du når det tillstånd som kallas flow. Mängder av studier visar att den typen av flowupplevelser ökar ditt välbefinnande ordentligt. Och bristen på dem får allvarliga konsekvenser – i en studie undersöktes vad som händer om man helt och hållet tar bort flowupplevelser från människors vardag och men den fick avbrytas efter bara några dagar eftersom deltagarna började må så dåligt och tom visa tecken på depression!!

Lyckligtvis hamnar vi spontant i flow då och då under dagen om vi inte förhindrar det, och genom att känna till hur flow uppstår kan du öka möjligheterna till flow ännu mer, till exempel på jobbet eller när du pluggar. Du både lär dig och presterar mycket bättre än vanligt i flow, plus att det får dig att må bra!

En av förutsättningarna för flow är att det råder balans mellan graden av utmaning i det du gör och din förmåga att klara av det. Är det för lätt blir du uttråkad och är det för svårt blir du stressad. Men när det finns balans, så att du måste anstränga dig precis på gränsen av din förmåga och har all din uppmärksamhet på det du gör, då kan du nå flow.

Det som händer vid en flowupplevelser är bland annat en känsla av att tiden upphör och att du har ett så totalt fokus på uppgiften att du liksom blir ett med den. Du upplever också en klarhet i vad du ska göra härnäst, har tillit till att du kommer klara det, känner ett lugn och upplever en inre motivation för upplevelsen. Du ägnar dig inte åt den för att uppnå något senare utan för att uppgiften är belöning i sig själv. Det finns inget utrymme för att undra hur det ska gå eller fundera på vad någon tycker eller hur det ser ut. Du är ett med aktiviteten.

Genom att medvetet ägna dig åt flowupplevelser kan du dra nytta av den lyckohöjande effekten. Prova idag! Det är helt individuellt vilka aktiviteter som försätter någon i flow så hitta något som känns engagerande just för dig. Kanske innebär det att göra något konstnärligt eller musikaliskt, att använda kroppen i någon utmanande aktivitet eller att skapa något. Julens pysslande kan ger dig utmärkta förutsättningar för keativa flowstunder om det är något som roar och utmanar dig.

Allt vackert, skönt och roligt i ditt liv finns där oavsett om du uppmärksammar det eller ej. Din förmåga att vara närvarande och njuta av det är därför en förutsättning för att du ska få tillgång till upplevelserna som finns där för dig.

Det är lätt att avfärda njutning som något syndigt eller att prioritera bort det till fördel för ”viktigare” saker, men att ge dig hän och skämma bort dina sinnen är två av de bästa sätten att njuta av livet menar lyckoforskarna.

Lyckoforskningen visar att bara några minuters aktiv njutning varje dag gör stor skillnad för välbefinnandet. Människor som tar sig tid att njuta av livet är inte bara lyckligare utan har också bättre självförtroende, är mer tillfredsställda än andra och till och med mindre deprimerade! Det häftiga är att du kan förhöja upplevelsen av ditt liv utan att ens förändra något i det bara genom att vara mer medveten om vikten av njutningen och njuta av helt vardagliga saker, som till exempel vacker musik.

Sätt dig ner, blunda och fokusera all din uppmärksamhet på hörselintrycken. Upplev musiken ögonblick för ögonblick. Var uppmärksam på nyanser, stämmor och skiftningar som du kanske inte tänkt på tidigare. Om du märker att du börjar tänka på något annat för du tillbaka uppmärksamheten till musiken och fortsätter.

Eller välj något annat i din vardag som du kan njuta mer av genom att vara närvarande och uppleva på det här sättet. Hur känns det egentligen att tvätta händerna? Hur smakar en pepparkaka eller din morgonlatte? Hur känns en kram? Hur doftar vintern? Hur ser färgskiftningarna på himlen ut en tidig vinterkväll?

Idag är det En Köpfri Dag som firas världen över av miljoner människor som har fått nog av köphets. En läglig tankeställare inför julrushen, och helt i linje med lyckoforskningen. Vi blir ju inte långsiktigt lyckliga av att konsumera materiella saker och materialism har tom visat sig ha ett negativt samband med lycka.

På bloggen enkopfridag.wordpress.com hittade jag det utmärkta förslaget att göra en julkalender till sina barn, vänner eller sig själv med spännande uppdrag istället för prylar eller godis. Så här står det på bloggen:

Bland uppdragen finns att skänka en leksak till Astrid Lindgrens barnsjukhus, att göra en valfri människa glad, tända ett ljus och tänka på någon, leta upp en gatumusikant att ge några slantar till, samt att ge någon färska lussebullar. 

Det fantastiska med denna idé är att det inte behöver kosta något och att det kan anpassas till barn av olika åldrar. Dessutom får barnen testa på olika strategier som enligt forskningen genererar lycka – såsom att göra någon annan glad och att vara snäll, att ge snarare än att få.

Det är ju en helt briljant idé för alla, inte bara barn, därför kommer jag under december månad förvandla bloggen till en lyckojulkalender.

Varje lucka innehåller ett paket av visdom från lyckoforskningen som du kan prova den dagen. När julafton väl är här kommer du ha du testat ett smörgåsbord av lyckostrategier och kan enkelt fortsätta med dina favoriter. Kalendern kommer vara full av konkreta, roliga och enkla saker du kan göra för att öka välbefinnandet men också ett och annat julklappstips som går i linje med lyckoforskningen.

Jag har följt retorikexperten Elaine Eksvärds blogg i flera år och häromdagen skrev hon ett starkt och viktigt blogginlägg om fantastiska stiftelsen BRY som jobbar för att barn som blivit utsatta för brott som misshandel, sexuella övergrepp, främst i hemmet, ska få stöd, hjälp och skydd. Elaine brinner starkt för frågan och uppmanade sina läsare att stötta stiftelsen och engagera sig.

Jag föreslog i kommentarsfältet att Elaine kunde skulle ge Agneta som grundat stiftelsen en fri plats på en av sina retorikkurser för att se till att budskapet verkligen sprids på effektivast sätt vilket Elaine gjorde med så stor glädje att hon dagen efter till och med gjorde en liten glädjedans och tackade mig för förslaget i bloggen.

Det fina med allt det här tycker jag är samarbetet. Det jag är expert på och brinner för är att hjälpa människor att se möjligheter. Det Elaine är expert på och brinner för att är att lära människor att bli retoriskt skickliga. Det Agneta är expert på och brinner för är att förändra det svenska rättssystemets bristande skydd för utsatta barn. Vi fortsätter alla att göra det vi hela tiden gjort, men tack vare internet, utan att ens träffats, har vi tillsammans skapat en kedjeeffekt som kan leda till en massiv förändring!

Det är så lätt att känna sig hjälplös när det finns så mycket att förändra i världen, det blir övermäktigt bara att tänka på det. Men du ska inte lösa alla världsproblemen själv, vi är jättemånga som ska hjälpas åt.

När jag började inse att jag gör mest nytta genom att inspirera och påverka på mitt sätt, och andra på sitt kunde jag börja släppa det dåliga samvetet över att jag inte gör allt. Det är inte meningen att du eller jag ska göra allt, det är meningen att vi ska komplettera varandra och hjälpas åt. Då blir effekten enorm.

Jag kan inte göra Elaines eller Agnetas jobb, men jag kan hjälpa dem att göra det genom att bidra med det jag kan och är bra på. Och effekten blir stor, inte bara i slutänden hos den som får hjälpen utan också hos alla som har möjligheten att hjälpa till. Se bara på Elaine som blev så glad att hon började dansa av att få skänka bort en plats på sin kurs. Vi är skapade för att samarbeta, hjälpa varandra och göra skillnad, det är därför vi mår bra av det.

Första steget för den som vill skapa förändring är att inse att det går. För det är klart att det gör!

Cissi Wallin bloggade häromdagen helt briljant om sina upplevelser av hur personer med psykiska diagnoser som adhd, asperger mm stämplas av vården som ”några slags hopplösa fall”. Hon diagnostiserades själv med adhd och ocd i vuxen ålder och upplevde att läkare och psykologer försökte förbereda henne på livet med diagnosen genom att berätta om allt som nu skulle kunna upplevas som svårt, jobbigt och problemfyllt.

Lyckligtvis vägrade Cissi lyssna på det och efterfrågar i sitt blogginlägg fokus på de styrkor och fördelar som också kommer med en sådan diagnos:

…att inte nämna ett enda positivt och uppmuntrande ord á la ”många med den här diagnosen upplever att de har lätt för… Är väldigt bra på att… Kan känna att deras styrkor är… ”. Varför räds de de meningarna?

Något som skiljer den positiva psykologin från den traditionella, och som också Cissi påpekar, är just förmågan att se människors styrkor oavsett om de har diagnoser eller ej. Det finns enormt många diagnoser över det mänskliga psykets avvikelser i negativ bemärkelse men väldigt få ”diagnoser” över styrkor och psykologiska tillgångar. I alla fall tills grundarna av positiv psykologi (Martin Seligman m.fl) ändrade på det.

Som en motvikt till alla psykiska åkommor och sjukdomar ville de skapa ett sätt att även ”diagnostisera” psykologiska styrkor så att de också kan uppmärksammas, användas och komma till nytta. För att hitta styrkorna letade de efter egenskaper som uppfattas som stärkande och positiva inte bara här och nu utan i alla kulturer och även historiskt.

Resultatet blev 24 så kallade VIA-styrkor (VIA stå för Values in Action) och listan ser ut så här:

Du kan lära dig mer om styrkorna, ta reda på vilka som är dina toppstyrkor och hur du kan använda dem på www.viame.org (testet finns på svenska även om sidan är på engelska). Jag skrev nyligen en artikel i Wellness om VIA-styrkorna och hur du kan använda dem, du hittar den här.

När styrkorna var sammanfattade började man undersöka vad som händer när människor känner till och använder sina styrkor. Föga förvånande blir vi betydligt effektivare och når goda resultat snabbare, men styrkefokus ökar också förmågan till problemlösning och är ett effektivt stöd vid motgångar, för att inte tala om hur det underlättar sammarbete. Att känna till dina styrkor och använda dem medvetet ökar dessutom välbefinnandet och får dig att må bättre!

Positiv psykologi i första hand riktar sig till personer utan diagnoser men genom så kallad positiv psykoterapi tillämpas kunskap och verktyg från positiv psykologi vid exempelvis depression och andra psykiska sjukdomar vilket har visat sig ge mycket goda resultat. Det blir ofta ett oerhört stort fokus just på det som inte fungerar när någon får en diagnos men även den som är sjuk har ju mer än sin sjukdom (tex sina styrkor), och livet består av mer än sjukdomen. Men det märks bara om vi medvetet uppmärksammar det.

Glädje smittar snabbt.

Men det gör ilska, irritation och dålig stämning också.

Vilka känslor sprider du idag?

De senaste 50 åren har den materiella standarden i västvärlden skjutit i höjden men forskningen visar att vi inte blivit lyckligare. Vad är det egentligen frågan om? Varför mår vi inte bra när vi har det så bra?

För att vi inte bara har fysiska behov att tillgodose. Vi har även emotionella och psykologiska behov, för att nämna några. Och dom kan vi inte tillgodose med ett välbetalt jobb, en större lägenhet eller en ny partner. Vi behöver känna mer och djupare. Om ditt jobb ska vara en källa till välbefinnande måste det kännas meningsfullt och engagera dig, inte bara ge dig en lönecheck att vänta in en gång i månaden. Det är viktigare att ditt hem känns kärleksfullt och tryggt än att det är stort och väldesignat och om ärlighet och sårbarhet saknas i dina relationer kommer det inte spela någon roll hur många du har.

Den ökade materiella standarden skapar också en hel del stress och en ständig jakt efter mer som i sig är både osund och skadlig för välbefinnandet. Lyckoforskningen pekar rakt och tydligt mot att det är helt andra saker än prylar, pengar och yta som gör oss långsiktigt lyckliga, och innerst inne vet vi ju det allihopa. Det är sällan någon som blir jätteförvånad när jag berättar för dem om grunderna i positiv psykologi och lyckoforskning (även om det finns en del överraskningar också).

Jag tror inte att det är bristen på kunskap är det huvudsakliga skälet till att vi mår dåligt. Däremot är det ju två helt olika saker att veta något och att faktiskt göra det.

Vi lever i en tid som uppmanar till konsumtion, stress och individualism i betydligt större utsträckning än mindfulness, återhämtning och gemenskap, som är vad vi egentligen, eller iaf också, behöver. Det är klart att det skapar obalans. Men här kan kunskapen och forskningen förhoppningsvis bidra till att vi faktiskt börjar prioritera att göra vad vi redan vet, och ta det på allvar. För det är ju först när vi ändrar våra vanor och handlingar som kunskapen kan ge resultat.

Vad vill du prioritera att göra idag som du vet är bra för ditt långsiktiga välbefinnande. Kanske ta en lunch med en vän? Gå och träna? Krama dina barn? Gråta? Skriva dagbok?