Har ni läst senaste numret av Wellness än? Jag har skrivit två av artiklarna i tidningen. Den ena handlar om fördelarna med att sätta mål (enligt forskningen blir du bland annat lugnare, lyckligare, effektivare och bättre på att hantera stress och motgångar när du sätter mål), och fem saker att tänka på för att få bästa effekten av målsättandet. Utmärkt läsning inför höststarten!

Den andra artikeln handlar om att skapa distans till dina tankar. Där intervjuar jag David Andersson som är en coach med helt annan bakgrund och inriktning än jag, som har en intressant syn på tankar och tänkande.

Som grädde på moset innehåller tidningen dessutom tips från självaste Martin Seligman om hur du höjer ditt välbefinnande. Underbart kul att fler än jag skriver om lyckoforskning och positiv psykologi i tidningen!

(Psst, om du vill läsa tidningen får du snabba på lite för redan på onsdag kommer nästa nummer!)

Vid ett tillfälle för några år sedan skulle jag gå och fika med några vänner och kunde inte alls bestämma mig för vad jag ville ha. Prinsesstårta, kanelbulle, kladdkaka? Jag kunde verkligen inte välja. Så jag ställde en till synes helt vardaglig frågade till en kompis:

”Hur ska man veta vad man vill egentligen?”

”Ja, du får väl prova” blev svaret.

Där och då gällde det fikabröd, men det är ord som jag burit med mig sedan dess, för det gäller ju betydligt större beslut också. Om jag inte vet vad jag vill beror det förmodligen på att jag inte riktigt vet vad de olika alternativen innebär. Och bästa sättet att ta reda på det är att prova. Problemet är att många är väldigt rädda för att prova just på grund av att de inte vet vad alternativet innebär.

Konsekvensen blir ofta att man inte vågar göra någonting alls utan förblir stillastående och full av beslutsångest.

Kan du räkna ut vart vägen leder eller är det lättare att springa fram och kolla?

För att du ska våga prova måste du dock vara okej med tanken på att ändra dig. Många verkar dra likhetstecken mellan att ändra sig och att misslyckas och då blir det förstås väldigt svårt att vara nyfiken och utforskande. Men i själva verket är det ju helt naturligt att nya upplevelser och insikter ger dig nya perspektiv som kanske leder till att du väljer något annat. Det vore snarare mer problematiskt om du aldrig ändrade dig.

Om du ser varje val som en möjlighet att ta reda på vad du vill, istället för din förbestämda åsikt om vad du vill, öppnar du plötsligt upp för möjligheten att prova hur många gånger som helst tills du hittar det som känns allra bäst.

Det är inte ett misslyckande att ändra dig, det är utveckling!

Är det inte så att det jobbigaste med att må dåligt är att inte veta om det kommer gå över? Jag blir varken rädd, orolig eller stressad av träningsvärk eller skavsår för jag har full tillit till att det går över. Det gör ont just då men jag vet att det inte är farligt och att det kommer gå över.

Men när jag har en svacka i mitt emotionella välbefinnande, tex har en dålig dag, tar mig igenom en kris eller igenom en utmaning kan jag grubbla mig livrädd på temat ”tänk om det kommer kännas så här för alltid”.  Men det gör det ju inte. Precis som att varje höst tänker jag ”tänk om jag kommer vara så här trött resten av mitt liv”. Men det är jag ju aldrig.

Visst vore det skönt om vi kunde ha samma tillit till att även trötthet, nedstämdhet och nervositet också går över? Visst skulle det bli lättare då?

Vår på väg, i år också. Vilken tur. 😉

När du varit på en trevlig dejt som gjort dig lite pirrig är det väldigt väldigt lätt att pirret i magen bubblar upp även i huvudet och gör att du börjar tänka lite annorlunda än du brukar. Tex bara på den där personen hela tiden, och gå igenom varje moment av dejten i huvudet om och om igen, eller fantisera ihop hur ert liv tillsammans skulle se ut, trots att ni bara tillbringat typ tre timmar ihop.

Så länge du mår bra av det är det förstås helt lugnt att fantisera lite och återuppleva mysiga stunder i tanken men om du märker att det upptar all din vakna tid, att du plötsligt börjar tycka att det är en jättebra idé att skicka 10 sms på raken, ägnar arbetstid åt att facebookstalka eller bokar av allt du hade inplanerat OM hen skulle höra av sig och vilja hitta på något, då behöver du svalka ner hjärnan lite och komma ner på jorden.

Först och främst: Du kan aldrig aldrig aldrig räkna ut vad någon vill, tycker eller känner genom att grubbla på det. Du kan inte läsa tankar så det är bara slöseri på energi att försöka. 

För det andra, det är personen du detjar som ska passa in i ditt liv, inte tvärtom! Det blir helt fel om du låter en person som du bara träffat en eller ett par gånger bli centrum för hela din värld. Då finns risk för alla möjliga former av needyness och dålig självbild som aldrig leder till något bra. (Läs om det här blogginlägget om du märker att du fokuserar massor på den andra personen och glömmer bort hur awesome du är!)

Den enkla lösningen ligger i att fortsätta leva ditt liv som vanligt och göra saker. Håll dig sysselsatt! Ensamhet och brist på saker att göra är optimala förutsättningar för att grubbla ihjäl sig. Undvik det! Gå till gymmet istället, dra med några vänner på bio, laga matlådor för hela veckan, hjälp en kompis att möblera om eller gör något annat som håller händerna och tankarna i styr.

I senaste avsnittet av Medicin med Mosley utforskar den grubblande, pessimistiske och sömnlöse läkaren Michael Mosley lyckoforskningen med hopp om att den ska hjälpa honom bli piggare, lugnare och lyckligare.

Han pratar med experter, besöker hjärnlabb, tvillingstudier och en munk, gör olika tester och provar tekniker för att stärka sin förmåga till optimistism och släppa taget om grubblandet.

Inom loppet av veckor skapar han förändringar som överraskar både honom själv och hans fru, och som dessutom syns tydligt på olika neurologiska tester som mäter hur hans hjärna arbetar!

Avsnittet finns på SVTPlay i en vecka framåt och jag kan verkligen rekommendera en titt!

Du har säkert märkt att det finns ett samband mellan vad du tänker och vad du känner? Sambandet finns åt andra hållet också, det blir en positiv eller negativ spiral där tankar och känslor matar varandra.

Det är därför man bör undvika avgörande handlingar och beslut när man är stressad, irriterad eller skitförbannad. Det blir sällan bra, känslorna kör över logiken och alla tankar du tänker matchar känslorna du känner istället för verkligheten.

Det är också därför du plötsligt kommer ihåg allt dumt din partner nånsin har gjort när ni bråkar, hjärnan plockar fram allting den associerar med känslan för att liksom ”hjälpa till”. Det är ju snällt av den på ett sätt, men det ger en väldigt ensidig bild.

Därför har jag bestämt mig för att inte ta mina tankar på så stort allvar, särskilt inte när jag mår dåligt. Det är väldigt lätt att snurra in sig i dystra grubbeltankar när man har en dålig dag, just fått ett negativt besked, är allmänt besviken eller har PMS. Men det betyder ju inte att tankarna är sanna! Världen utanför min hjärna ser ju faktiskt precis likadan ut oavsett vad jag tänker om den. Hur jag uppfattar den förändras däremot ordentligt.

Känner du till den så kallade Broaden and build-teorin som jag skrivit om tidigare vet du att du ändå inte är i nåt vidare skick för att ta stora beslut, lösa problem eller vara produktiv och kreativ när du är i ett negativt känslotillstånd. Steg ett är därför att ta itu med känslan först, kanske med lite self-compassion, ett snack med en vän eller en sväng till gymmet. Först därefter kan du överväga att ta beslutet eller lösa problemet.

Jag vet att jag skrev igår att det var färdiggrubblat för den här gången men jag måste förstås tipsa om den grubbelrelaterade artikeln jag skrivit till senaste numret av Wellness också!

Det är en grubbelguide för dig som dejtar och är trött på att grubbla över vad din flirt egentligen vill och menar, om hen är intresserad och om ni passar ihop.

Jag hoppas att den kommer till nytta och glädje och kan berätta att mitt (kärleks)liv blev betydligt härligare när jag lärde mig att sluta fokusera på vad andra vill och om de gillar mig och istället fundera på vad jag vill och om jag gillar personen jag dejtar. Jag coachar många singlar och det är lika häftigt varje gång att se hur otroligt stor skillnad det gör att vända på bara några få tankemönster och grubbelfällor.

Klicka på bilden för att läsa grubbelguiden jag skrivit åt Wellness. Den är full av konkreta tips och får avsluta grubbeltemat för den här gången.

Kommentera gärna och berätta om du provat några av grubbelstrategierna jag skrivit om de senaste dagarna och hur du upplevt det. Vore spännande att höra.

Grubblande är egentligen ett tecken på väldigt kreativt och fantasirikt tänkande. Det är oerhört fascinerande hur mycket märkligt och orealistiskt man kan hitta på när man är orolig. Tyvärr mest jobbiga grejer vilket gör grubblande till ett stort slöseri på fantasi.

Prova därför att vända på tanken när du kommer på dig själv med att hitta på katastrofscenarier. Ett exempel från mitt eget liv kan vara om jag skrivit en artikel och oroar mig för att redaktören inte ska gilla den utan skälla ut mig, vägra betala och aldrig mer vilja jobba med mig igen. En ganska extrem och mycket fantasifull tanke. Om jag hör mig själv tänka på det sättet väljer jag aktivt att tänka lika extremt åt andra hållet. Jag föreställer mig att redaktören ringer och tokhyllar min text, dubblar arvodet och genast beställer tio artiklar till. Alltså ännu en ganska extrem och fantasifull tanke, fast åt andra hållet.

Sen kan jag landa i verkligheten i mitten och inse att förmodligen kommer det bli som det brukar, att redaktören tackar för texten, betalar fakturan och köper en artikel eller två när jag kommer med fler idéer. Helt odramatiskt och precis som vanligt.

Tyvärr har de flesta mycket lättare för att tro på skräckfantasier än drömfantasier men ställer du dem bredvid varandra brukar det bli lättare att se att båda är extrema och därefter landa i nuet och verkligheten, där det för det mesta är ganska lugnt och ofarligt.

Vad är motsatsen till din vanligaste grubbeltanke? Hur långt kan du gå åt andra hållet?

Ett nästan löjligt enkelt tips mot grubblande som är en av mina favoriter (och som jag lärt mig av lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky som jag ofta skriver om) är att helt enkelt distrahera mig och göra något annat när grubblandet börjar komma över mig. Ring nån, gå på bio, dra till gymmet, läs en bok, sjung en sång. Vad som helst som hindrar mig från att ramla ner i grubbelgropen och istället säkerställer att jag använder min tid och energi åt att göra något konstruktivt eller kreativt istället.

När en vän eller coachingklient berättar för mig om dåliga dagar med grubblande brukar jag fråga hur dagen såg ut. Väldigt väldigt ofta bestod dagen av att personen satt ensam hemma och hade tråkigt, vilket är helt perfekta omständigheter för grubblande. Bara medvetenheten om det kan göra stor skillnad. Om du vet att ensamma söndagar leder till överdrivet grubblande, se då till att planera in något roligt, meningsfullt och utvecklande i kalendern!

Ett annat högst konkret sätt att bli av med grubblerier är att, om det går, lösa problemet. Även om det kanske tar emot att ringa mamma och säga att du faktiskt blev ledsen av den där kommentaren eller fråga dejten vad hen egentligen menar, eller vad du nu grubblar över, är det värt det! Det tar så mycket energi att grubbla sig igenom dagar och nätter och det är en stor lättnad att istället ha alla korten på borden.