Psykisk ohälsa är betydligt vanligare än många inser och alla får inte den hjälp de behöver, trots att hjälp finns att få. I samband med Robin Williams tragiska bortgång nyligen startades ett initiativ på en facebookgrupp för psykologer som resulterade i ett häfte med saker psykologerna tyckte att alla behöver veta om att må dåligt. Det är en empatisk, klok och behändig samling texter från 21 psykologer, och du hittar den här.
Vill du inte läsa allt på en gång finns texterna också som en mailkurs i 20 delar, du får en text per dag till din inbox. Läs mer här.
Positiv psykologi handlar ju tvärtom om psykisk hälsa så jag har istället sammanfattat fem saker som jag tycker alla bör känna till om att må bra.
Du kan påverka hur du mår
Första insikten du behöver för att höja ditt välbefinnande är att det faktiskt är möjligt för dig att styra hur du mår. Många sitter fast i en föreställning om att det inte går att må bra och vara glad för att det är höst, mycket på jobbet eller förkylningstider. Men lyckoforskningen visa klart och tydligt att sådana yttre omständigheter har väldigt liten påverkan, och det som verkligen gör skillnad är vad du medvetet väljer att göra, tänka och fokusera på.
Lyckan fungerar inte som du tror
I sin bok The Myths of Happiness skriver Sonja Luybomirsky om saker som gör oss lyckliga fast vi inte tror att de kommer göra det och saker som inte gör oss lyckliga fast vi tror det. Väldigt ofta missbedömer vi hur mycket lyckligare eller olyckligare vi kommer bli av olika saker, och tror att effekten kommer vara längre än den gör. Det leder att vi ibland kämpar hårt för saker som bara gör oss lite lyckliga en kort stund, på bekostnad av sådant som faktiskt ger långsiktiga lyckokänslor. Detta motverkas effektivt med kunskap om positiv psykologi och lyckoforskning.
Lycka är en handling
När jag berättar för människor att jag jobbar med positiv psykologi får jag ofta svaret ”jaha, som positivt tänkande då eller..?” Men det handlar inte i första hand om att tänka. Om något gynnas ditt välbefinnande snarare av att du kan dra ner på tänkandet. Istället är det handlingar, känslor och närvaro som är nyckeln. En person som ofta uttrycker tacksamhet, prioriterar sina relationer och letar efter möjligheter i sitt liv kommer må helt annorlunda än någon som uttrycker klagomål, prioriterar att titta på tv och bara ser problem. Förstås. Det fina är att detta är helt konkreta handlingar som du medvetet kan välja eller välja bort.
Det är inte realistiskt att vara på topp jämt
Tyvärr verkar det som att lyckoforskningen ibland orsakar en lyckohets hos människor, och jagandet efter lycka kan faktiskt få motsatt effekt. Att prata om välbefinnande istället för lycka gör det lite mer nyanserat, och det är viktigt. Det är inte realistiskt att sträva efter att vara euforiskt lycklig hela tiden. Lyckliga människor upplever lika mycket motgångar och utmaningar som alla andra. Skillnaden är att de har en annan inställning till uppförsbackarna. De kan se en meningsfullhet även i det, och har en bättre motståndskraft (”psykologiskt immunförsvar”) som gör det lättare att komma igenom hinder och utmaningar.
Hur du mår påverkar hur det går
En vanlig fördom om lycka är att det skulle vara ytligt, glättigt och lite naivt (”lycklig är bara den som inte vet bättre”). I själva verket är lycka, tillsammans med andra positiva känslor, i allra högsta grad värda att ta på allvar eftersom det gör stor skillnad i ditt liv. Du får tillgång till mer av dig själv när du mår bra. Positiva känslor ”låser upp” delar av dig både emotionellt och neurologiskt och gör det lättare att bidra till andra människor, din motivation ökar, du blir snällare, friskare, effektivare, mer framgångsrik och bättre på att lösa problem.
Förra veckan blev hon färdig och utvärderade lyckoexperimentet. Resultatet var långt över hennes förväntan. Hon skriver bland annat så här:
