Kära Jennifer,

är i Malmö. Ska hålla några föredrag och passar på att träffa min familj. Jag är verkligen både svensk och italiensk, både romarinna och malmöit. Förresten har de två en hel del gemensamt, även bortsett från två lysande fotbollslag. Både romare och malmöbor uppträder som om ingenting någonsin skulle kunna förvåna dem.

Alltså var väl ingen romanista särskilt överraskad över att just deras match, mot Feyenoord i Rotterdam, skulle ta längre tid än alla de andra, för att riktigt hålla i tifosi på sträckbänken. Inte nog med vad som hände i Rom för en vecka sedan, med bärsärk på Campo de Fiori och vandalisering av fontänen nedanför Spanska Trappan. En extra nervpress skulle till innan Roma kunde sälla sig till de fyra andra italienska lag som nu har gått vidare till åttondelsfinal: Fiorentina, Napoli, Torino och Inter. Det är väldigt glädjande för italiensk fotboll. Champions League är det hett efterlängtade målet. Men tills italiensk fotboll har blivit konkurrenskraftig på den absoluta toppnivån igen, det är inget fel på Europa League. Får man inte den man älskar, får man älska den man får.

Torino gjorde en strålande match mot Atletico Bilbao borta med Darmian, Maxi Lopez och ”gamle” Quagliarella i högform. Det slutade  3-2 till italienarna. Fiorentina visade musklerna mot Tottenham och vann med 2-0 tack vare Salah och Gomez. De Guzmans mål gav Napoli segern mot Trabzonspor. Inter verkat vara på väg ur sin kris både i ligan och Europa och slog Celtic med 1-0. För Roma är 2-1-resultatet förhoppningsvis vändningen. Gervinho gör sitt första mål efter hemkomsten från Afrika, Ljajic räddar gladiatorerna från ytterligare ett frustrerande oavgjort.

Så roligt för il calcio och så roligt för italienarna. Det har varit så träligt i Italien så länge nu. Nu är det dags för goda nyheter!