CHIANG MAI. Så fick till slut Erik Hamrén två fina framtidsbesked under januariturnén.
Tyvärr på ”fel” position.
Tittar man på de två matcher Sverige spelade i King’s Cup stack Jakob Johansson ut i den första mot Nordkorea och Robin Quaison i den andra mot Finland. Båda är unga, 22 respektive 19, och går en fin fotbollsframtid till mötes.
Båda är också innermittfältare vilket inte är lika positivt ur landslagets perspektiv.
Kön till en central plats i Erik Hamréns startelva är lång. Kim Källström, Rasmus Elm, Anders Svensson, Pontus Wernbloom, Samuel Holmén, Albin Ekdal och Oscar Hiljemark är alla före.
Tills vidare får Jakob satsa på att leda IFK Göteborg till framgångar medan Robin Quaison har en U21-landslagsresa att göra. Generationen födda 1992-93 som i höst inleder kvalet mot Tjeckien 2015 ses som den mest talangfulla på många år och Quaison kommer att bilda en mittfältstriangel med Hiljemark och Oscar Lewicki som blir spännande att följa.
Det som talar till Robins fördel är att han kan användas på flera olika positioner, som släpande anfallare eller på en kant. Jakob är centralt mittfältare, eller möjligen mittback. Punkt.
Robin Quaison har en skön tro på sig själv. När det blev straffar mot Nordkorea anmälde han sig direkt till Marcus Allbäck och bad om att få ta en.
Jag gjorde en längre intervju med Quaison härom dagen (hans pappa är från Ghana om ni funderat över namnet) och frågade då om han tänkte förlänga kontraktet med AIK som går ut om ett drygt år (april 2014).
– Jag vet inte, svarade Robin och flinade.
Där har sportchefen Jens T Andersson ett jobb att göra.
Under den dryga veckan i Thailand har Sverige vunnit King’s Cup, lagt beslag på en inofficiell världsmästartitel och försvarat den. Mer går inte att begära resultatmässigt.
Fast just resultaten är underordnade när det handlar om januariturnén vars syfte är att testa spelare som står precis utanför det ”riktiga” landslaget samt låta de största talangerna bekanta sig med Blågult. Några veteraner brukar alltid vara med som övriga kan lära sig av. Den här gången Anders Svensson, Daniel Majstorovic och Tobias Hysén.
Svensson lär vara den enda som kommer med på tisdag då truppen mot Argentina på Friends Arena 6 februari presenteras. Möjligen också målvakten Pär Hansson men Hamrén har informerat de allsvenska klubbarna om att endast spelare som är aktuella för startelvan tas ut.
När det gäller Majstorovic måste Hamrén ta ett beslut – tänker han fortsätta att understödja mittbackens projekt att bli landslagsman igen? ”Maestro” var bra mot Nordkorea, klart sämre mot Finland, möjligen bidrog att han där spelade på högra mittbacksplatsen och inte hans naturliga vänstra. Argumenten för att satsa på 35-åringen är att skulle Sverige få Jonas Olsson eller Andreas Granqvist skadade eller avstängda under VM-kvalet finns då en rutinerad ersättare att kasta in.
Argumenten emot är tre grova felbeslut under en halvlek mot Finland som kunde resulterat i baklängesmål.
Den talang som ligger närmast att komma med i kvaltrupperna är Malmö FF:s Pontus Jansson, 21. En mittbackstyp som är som skapad för Erik Hamréns filosofi om spelande mittbackar. Den omskolade forwarden löser situationer lika bekvämt med fötterna som med huvudet, och det är inte alltid man kan säga det om mittbackar. Jansson är helt klart en spelare med potential att slå sig in i landslaget inom en inte alltför avlägsen framtid.
Samma läge för Jiloan Hamad men det är i så fall inte den här januariturnén som tar honom dit. Han har tränat och förberett sig och laddat och ville så mycket, tyvärr följde han upp den godkända insatsen mot Nordkorea med en underkänd mot Finland. En kombination av överambition och studsigt underlag.
Jag skrev inför årets januariturné att jag skulle bli förvånad om vi fick se ett genombrott à la Rasmus Elm, Emir Bajrami, Oscar Hiljemark och det tycker jag inte heller att vi fick. Jansson och Hamad har varit med tidigare, Johansson och Quaison har som sagt ”fel” position och Erton Fejzullahu behöver upp ytterligare en nivå även om han överraskat positivt i värmen. Frisparken i stolpen i går var värd ett bättre öde.
Många i truppen avfärdade jag samtidigt som utfyllnadsspelare och inget under de här dagarna har fått mig att ändra mig, den domen ligger fast.
Största besvikelsen, även om vi förhoppningsvis kommer att få se mer av honom i framtiden ändå, blev Elfsborgs Viktor Claesson. Men då handlar det också om att förväntningarna var höga.
+++++
++++
Robin Quaison, 19, AIK.
Jakob Johansson, 21, IFK Göteborg.
Pontus Jansson, 21, Malmö FF
KOMMENTAR: Quaison och Johansson svarade för de enskilt starkaste prestationerna under matcherna. Synd bara att båda är innermittfältare, den position det redan är tuffast konkurrens om i landslaget. Men ett bra besked för framtiden. Jansson har imponerat i både match träning.
+++
Anders Svensson, 36, Elfsborg
Pär Hansson, 26, Helsingborg
Tobias Hysén, 30, IFK Göteborg
Niklas Backman, 24, AIK
Erton Fejzullahu, 24, Djurgården
Erdin Demir, 22, Brann
KOMMENTAR: De erfarna spelare gör nästan alltid bra ifrån sig under januariturnéerna och det gäller Svensson, Hansson och Hysén i år också. Niklas Backman gjorde en prickfri insats mot Finland, Erdin Demirs inlägg till 1-0-målet var klass och Erton svarade för mål och skapade chanser.
++
Daniel Majstorovic, 35, AIK
Jiloan Hamad, 22, Malmö FF
Adam Johansson, 29, Seattle Sounders
Simon Thern, 20, Malmö FF
Ivo Pekalski, 22, Malmö FF
Christoffer Nyman, 20, IFK Norrköping
KOMMENTAR: Godkända utan att glänsa, kan man sammanfatta de här spelarnas insatser. Majstorovic och Hamad är aktuella för de ”riktiga” landslagstrupperna i år, Adam Johansson finns tillgänglig om Mikael Lustig skulle gå sönder, övriga hade behövt visa mer.
+
Viktor Claesson, 21, Elfsborg
Alexander Milosevic, 20, AIK
Oscar Jansson, 21, Örebro
David Nilsson, 21, IFK Norrköping
Viktor Prodell, 24, Åtvidaberg
Pierre Bengtsson, 24, FC Köpenhamn
Martin Lorentzson, 28, AIK
KOMMENTAR: Ser förstås hårt ut att underkänna spelare som inte gjorde en minut eller endast kortare inhopp. Men faktum är att på just den här turnén satte de inga eller svaga avtryck. Betyget ska dock inte ses som en stämpel på deras potential, då exempelvis Viktor Claesson och Alexander Milosevic är spännande framtidsnamn.