Det blev en väntad startelva utifrån det vi såg på stängda träningen i går: ”Chippen” tar vänsterkanten, Pontus Wernbloom och Kim Källström centralt, Zlatan Ibrahimovic släpande och Mathias Ranégie som spets.

Känn på den resan för Ranégie.

Jag minns när anfallaren inte kom med till Brasilien-matchen och Erik Niva satte fingret i en krönika på vad många tänkte: ”Att en 28-årig Mathias Ranégie inte blir inkallad som vikarierande fjärdeforward är givetvis en stor sak för honom själv, men däremot ingen särskilt central fråga för den svenska landslagsframtiden”.

Två månader senare är Ranégie just det, en central fråga för den svenska landslagsframtiden. Sverige måste vinna i kväll för att hålla VM-drömmen vid liv. Därför borde han kanske varit med i den där Brasilien-truppen.

När Sverige har alla forwards tillgängliga är Ranégie knappast en startspelare men nu saknas både Ola Toivonen och Johan Elmander.

Sverige väljer att möta Färöarna på Färöarnas vis, med tyngd och fysik. Ingen Rasmus Elm, ingen Anders Svensson. I mitt lag hade åtminstone Svensson varit gjuten centralt.

Men nu är det inte jag utan Erik Hamrén som är förbundskapten, och kanske känner han att Sverige just nu inte har det självförtroendet och det flytet att han vågar tro på sin egen, mer offensiva spelidé. Det är sådana signaler vi utifrån aldrig riktigt kan känna av, där måste den som är närmast laget ha fingertoppskänslan.

Dagens elva har förstås så mycket individuell skicklighet att Färöarna förr eller senare ska släppa till chanser som ger mål, däremot ser jag inte riktigt hur mittfältet ska lyckas hålla igång ett tillräckligt högt bolltempo för att spela ut färingarna.

Ett hyfsat tidigt ledningsmål förändrar allt. Då lär det rulla på. Dröjer det kan det bli en Kazakstan i repris.

Skrev en artikel tidigare i veckan om flygplatsen på Färöarna då jag hade hört att väldigt få bolag flyger hit. Bland annat krävs specialutbildade piloter.

Henrik Rydström, som var här med Kalmar FF 2010, twittrade bland annat om ”platsen som Gud glömde”. Jag ringde upp Rydström:
– Det var inte skitkul. Jag är inte superförtjust i att flyga och det kändes väldigt okontrollerat på något sätt. Det var inte så att man kände att ”hit återvänder jag gärna” när man kom hem. Inte nog med att man ska spela mot ett galet ö-folk, man ska överleva också. Jag hade hellre tagit båten, sa mittfältaren.

Så visst tänkte vi på det när vi slog oss ner i sätena på Atlantic Airways flight RC459. Jag höll till och med på att missa planet eftersom jag tappade bort min biljett men det är en annan historia (den låg i vänster jeansficka och det är också en annan historia).

Efter att vi lyft myntades snabbt begreppet att göra en ”Jane Björck”. SVT-profilen tappade sin mobiltelefon på golvet exakt när planet lyfte, nallen susade iväg bakåt under alla säten. Det tog ett tag innan den kom tillrätta.

I alla fall.

Simon Bank var antingen flygrädd eller deprimerad (möjligen både och), vinkade till sig flygvärdinnan och beställde ”en vodka med is och en vatten” varpå flygvärdinnan kom tillbaka med en Screwdriver och en Baileys.

Bank skakade på huvudet och upprepade beställningen – ”en vodka med is och ett glas vatten bredvid”, och denna gång kom flygvärdinnan tillbaka med en vodka med is, ett glas vatten – och ett glas apelsinjuice.

(Om ni är sugna på Screwdriver och Baileys nästa gång ni är på krogen, säg bara att ni ska ha en ”Bank”).

Efter en timme eller två närmade vi oss Vágar där vi damp ner lugnt och fint. Jag vet inte om Henrik Rydström flög luftballong hit men någon större anledning till oro fanns det alltså inte.

Under dagen har vi promenerat runt i Torshavn där det blåser och regnar men inte är särskilt kallt. Vi har handlat vykort och köpt vantar av fårull, stickade av stadens förtidspensionärer.

I bokhandeln noterade vi att den här självbiografin var framskjutet placerad…

…tyvärr gick Nobelpriset i litteratur till Mo Yan den här gången.

Folk här i Torshavn verkar vara som folk är mest, glada och trevliga. Levnadsstandarden förefaller hög, åtminstone i de centrala delarna även om vi såg en lodis som mr Flinch tyckte såg ut som en lodis han sett i Årsta en gång.

Städerskan på vårt hotell berättade att hon tjänar 14 000 danska kronor i månaden men att 45 procent går bort i skatt (hon har två jobb för att klara sig). Fiskarna tjänar betydligt mer men betalar mindre i skatt vilket tydligen är en het politisk diskussion. En latte på cafét vi besökte gick på 40 danska. Husen i Torshavn kan kosta upp till 2,5 miljoner danska kronor, de billigare går för runt miljonen. Att hyra en lägenhet (finns inte så många) eller del i ett hus kostar 2000-5000 danska i månaden.

Utbildningsmöjligheterna är få, många unga vuxna flyttar till Danmark eller vidare ut i världen. Sedan återvänder de på ålderns höst och slår sig till ro med ett par får. Typ.

Landslaget tränar på konstgräset vid 17-snåret svensk tid, det blir till att krypa ner i fårullsvantarna och knalla bortåt. Staden är inte större än att det är gångavstånd till det mesta. I morgon siktar vi på att även köpa oss var sitt fårskinn så vi kommer välklädda till matchen.

Zlatan Ibrahimovic höll hov efter landslagets stängda träning. Han fick en fråga om Erik Hamrén/spelarna satt för stor press på sig själva med snacket om en attraktiv fotboll. Zlatan tände till:

– Jag har missat det med rolig fotboll och inte rolig fotboll. Vi spelar vårt spel och vi spelar på ett annorlunda sätt. Det enda ni går och väntar på att det ska gå dåligt, det är så medierna fungerar. I början var det kul med Hamrén, sedan gör vi en dålig match och då väntar alla på det. Det var samma visa som med Lagerbäck.

Antingen är Zlatan glömsk eller så dribblar han även på presskonferenserna. Efter Sveriges sorti mot England i EM 17 juni sa han nämligen:

– Förut spelade vi tråkigt, nu spelar vi roligt, men då vill alla att vi ska tillbaka till det gamla. Men jag tycker vi ska fortsätta.

…jag tror att Zlatan är mycket väl medveten om att landslaget har lagt ett ganska tungt ok på sina axlar genom retoriken att det inte räcker att vinna, det ska vara underhållande också. Att han duckar frågan är ett tecken på att den är besvärlig.

Personligen bryr jag mig inte så länge Sverige vinner. Min kritik har handlat om Hamréns laguttagningar, ledarskap och roterande med startelvor och trupper.

…plus Talet då.

Och Huset (ska dra den storyn vid tillfälle).

Däremot köper jag Zlatans version av Alina Devecerskis ”Flytta på dig”:

”Jag bygger, bygger upp
O du river, river ner
Du gör mig så lack
Du vägrar ge upp

Börjar klättra, klättrar upp
O du drar mig, drar mig ner
Vi måste ta ett snack
Hör upp, du måste flytta på dig”.

Ja, sådan är mediedramaturgin.

Så länge det finns nyheter att mjölka ur det nya, då tenderar rapporteringen att vara mer positiv. Sedan kommer vardagen, alla vinklar uttömda, då återgår bevakningen till en mer kritiskt granskande (det brukar kallas att ”smekmånaden är över”). Det är inget unikt för sportens värld. De områden som är i mediernas strålkastarljus får räkna med negativ kritik mellan varven (precis som att vi journalister också får oss en känga då och då). Bästa skyddet är bra resultat. Därför är det onödigt att sätta sig under en större press än nödvändigt (läs; Hamréns snack om underhållande fotboll).

Zlatan sa också:

– Jag försöker vara mig själv. Det är ni som skriver om mig. Av det som står och skrivs i tidningen är 95 procent påhitt, 2,5 procent är fakta och resterande 2,5 är sanning. Det är samma sak i Frankrike. Det är synd bara att jag inte tjänar pengar på det.

Här är Zlatan ute och cyklar. Han han tjänat ENORMA pengar på sin fotboll och en starkt bidragande orsak är den stora mediebevakningen. Just nu drar väl Zlatan in 400 sjuksköterskeårslöner på ett år. Det känns lite småaktigt att gnälla om just den saken.

Vad gäller den matematiska uträkningen tror jag det ligger till ungefär tvärtom: 95 procent av tidningsartiklarna är korrekta, 2,5 procent kan diskuteras och 2,5 procent är felaktiga. Då jag läser flera tidningar varje dag och även följer upp gamla stories stup i kvarten vågar jag nog påstå att jag har en bra överblick.

…sedan kanske Zlatan pratade om nätjournalistiken och då har en möjligen en poäng.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Ola Toivonen skulle klacka en boll, sträckte baksida lår och missar Färöarna och Tyskland. En lika olycklig som bisarr skada. Synd om Toivonen som nog spelat från start mot Färöarna åtminstone.

Mathias Ranégie in framför Zlatan? Så kan det bli men det kan också bli som jag skrev i förra inlägget: Kim Källström bakom Zlatan, framför Anders Svensson och Rasmus Elm. Mer defensivt, å andra sidan får laget chansen att repetera på ”Tysklandsdödaren”.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Vi har mellanlandat i Köpenhamn och ska snart ta sats mot den fruktansvärda Vágarflygplatsen på Färöarna. Dit tas vi av specialutbildade piloter då landningsbanan är en av de svåraste. Bara att bita ihop och be om bra väder. Kan lösas med en dubbel eller två också.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

På Färöarna kan man studera främmande fåglar, köra bil genom tunnlar under vatten och flyga helikopter billigt (ett transportalternativ som är subventionerat av staten). Jag har aldrig suttit i en helikopter och det kan vara värt 280 danska kronor som en tur kostar. Däremot är det inte så lätt att äta val som många tycks tro. Finns inte alltid på restaurangernas menyer.

Där bor 48 000 människor och 72 000 får. Annars är fiske den stora näringen. Färingarna själva sägs vara mer förtjusta i får än fisk när det kommer till egna tallriken. Jag skriver under direkt.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Nu har Erik Niva, 33, varit med i Aktuellt och gett sin syn på Bosse Hanssons uttalanden. Olof Lundh, 46, och Patrick Ekwall, 47, har skrivit om det på TV4:s fotbollssajt, Niklas Orrenius, 38, och jag själv (36) har haft krönikor i kvällstidningarna och Marcus Leifby, 33, har bloggat i ärendet. Den röda tråden är att alla varit starkt kritiska mot uttalandet, mot Bosses förklaring och hans ovilja att backa eller be om ursäkt.

På 78-årige Hanssons sida i Aktuellt-studion stod Tommy Engstrand, 73, och i andra sammanhang har han försvarats av Arne Hegerfors, 70, Christer Ulfbåge, 70, Ingvar Oldsberg, 67, och Göran Zachrisson, 74.

Det är säkert som många mejlare hävdar – att åldern saknar betydelse i det stora sammanhanget – men i de två olika läger som bildats bland sportjournalisterna är det ganska tydligt att yngre står mot äldre. Det var också så Engstrand förklarade det, att språkbruket är något som hänger kvar bland de här herrarna från 1930- och -40-talet.

Jag vet vilka värderingar jag tycker att vi ska bära med oss in i framtiden och precis som alla från Niva till Leifby har påpekat, är det att den typen av uttryck det handlar om, och försvar för dessa uttryck, är oacceptabla och kränkande. Men så är jag också part i mål i frågan.

Nu kliver jag av debatten för stunden, jag har inte tid att svara på fler rasistiska mejl om att jag ska brinna i helvetet, i morgon reser vi till Färöarna, det ska trots allt spelas ett VM-kval också.

På dagens träning testade förbundskapten Erik Hamrén en mittfältstriangel bestående av Anders Svensson och Rasmus Elm bakom Kim Källström i nummer tio-rollen.

Det skulle innebära att Zlatan Ibrahimovic knuffas upp på sin bästa position som nia där han gjort nio mål på sju matcher för PSG i höst.

Jag vet inte om denna formation är aktuell mot Färöarna men väl mot Tyskland. När lagen möttes 2010 och spelade 0-0 hade Hamrén ett mittfält med Anders och Pontus Wernbloom bakom Källström och det gick bra då. Förvisso i en träningslandskamp men ändå. Skillnaden är att i stället för att spela två mittfältare plus forward-forward centralt spelar du två mittfältare plus mittfältare-forward. Lite mer defensivt balanserat alltså. Det kan behövas när Miroslav Klose sätter fart.

Startelvan mot Färöarna så (förutsatt att alla är friska):

Isaksson
Lustig, Granqvist, J Olsson, M Olsson
Svensson, Källström
Larsson, Ibrahimovic, Chippen
Toivonen

Jag var aldrig på plats på Råsunda i söndags när AIK:s guldchans försvann, Mats Strandbergs radiokarriär tog slut och Bosse Hansson portades från pressläktaren.

Jag skriver om det rasistiska uttalandet i dag i denna kolumn. Det största problemet är att Hansson vägrade be om ursäkt och att ett gäng andra stofiler nu rider ut till hans försvar.

Alla kan göra fel men som känd person får man räkna med offentlig kritik när det händer. Det är ett sundhetstecken att samhället reagerar, mindre imponerande att Arne Hegerfors med flera känner sig tvingade att vifta bort Hanssons uttalande.

Själv var jag långt från Råsunda, på Gamla Ullevi, och såg Elfsborg koppla greppet om SM-guldet via 2-1 mot Gais.

Jörgen Lennartsson sa med anledning av det stundande landslagsuppehållet:
– Extra viktigt förutom poängen är att vi får med ett positivt resultat in i 14 dagars träning. Det betyder väldigt mycket mentalt, det är stor skillnad.  Jag tror att vi har vunnit alla matcher inför landslagsuppehållen i år. 
Det är helt sant men har det fått någon effekt? Har Elfsborg vunnit den första matchen efter årets tre landslagsuppehåll? Det visste inte Lennartsson:
– En bra fråga, erkände han.
Faktum är att Boråslaget förlorat varje gång allsvenskan återstartat: 1-5 mot Åtvidaberg, 2-4 mot Häcken och 1-2 mot IFK Göteborg. Ny prövning mot IFK Norrköping på Nya Parkens plastmatta.

…men greppet om guldet har de oavsett hur man vänder och vrider på saken.

En sista sak om vår fair play-granskning: Häcken-Syrianska slutade 5-1 och Häcken fick åtta poäng, Syrianska sex på den tiogradiga ”positivt spel”-skalan. Gais-Elfsborg 1-2 dagen efter hade en annan matchdelegat som delade ut sju poäng till båda lagen. Syrianska får alltså stryk med 5-1 men får nästan samma poäng som Elfsborg som vann med 2-1.

Därmed lämnar vi guldstriden ett tag och blickar mot Färöarna och Tyskland.

Första presskonferensen inför VM-kvalen handlade om debatten om svensk fotbolls framtid och utveckling. Den ska inte ska föras utåt, så att fansen hör. Enligt Erik Hamrén ska sådant hållas ”internt” vilket är en tydlig signal till alla tränare och aktiva i Sverige att ligga lågt med eventuell kritik när mikrofoner och bandspelare är påslagna. Lars Lagerbäck resonerade på samma sätt.

Kritik mot Hamréns märkliga startelva mot Ukraina, hans ständiga experimenterade med trupper och startelvor, det surrealistiska Talet får ni alltså nöja er med att få från oss som bevakar Blågult.

Hamrén berättade också att han hade fått SMS från Roland Andersson som menade att citatet om ”fysio­loger och dietister och annan skit” inte var riktat mot landslaget. Nåja.

…Hamrén menade också att passusen i Talet om att ”Vi tar mer poäng än tidigare” inte var en jämförelse med Lasse Lagerbäcks resultat. Nähä, vem syftade det på då, ”Laban” Arnessons?

Eller just det ja, debatt och kritik ska hållas ”internt”.

Skriver i dag om Vágar utanför Torshavn på Färöarna. En av världens kanske svåraste flygplatser att landa på och som kräver specialutbildade piloter. På onsdag lyfter murvlarna, på torsdag landslaget. Jag är inte flygrädd men efter att ha pratat med Henrik Rydström som var där med Kalmar 2010 behövs det nog en bättre virre eller sju för att hålla sig helt lugn.

…å andra sidan har min vän och kollega Johan Flinck både landat och lyft från Vágar utan att han överhuvudtaget reflekterade över att det skulle vara något speciellt. Men så är Flinck från Bjärnum och det krävs mer än så för att han ska stressa upp sig.

Rydström berättade apropå Färöarna att hans gamle lagkamrat Tobias Carlsson för några år sedan fastnat framför Färöarna-Italien på TV:n.
– ”Tobbe” sa att det verkade vara ett jobbigt lag att möta. Plötsligt bytte de in en tjock fiskare som tacklade omkull varenda italienare.

…det lät roligt.

Färöarna spelar sina landskamper på konstgräs sedan ett halvår. Svårare att få in bra tacklingar då. Om den tjocke fiskaren nu skulle få speltid igen, alltså.

1. Kurre Hamrin gör 3-1 mot Västtyskland i semifinalen VM 1958.

2. Tomas Brolins 1-0 mot Rumänien i kvartsfinalen VM 1994.

3. Ralf Edström gör 1-0 mot Västtyskland i VM 1974, andra gruppspelet.

4. Brolin-Dahlin-Brolin EM 1992, sista gruppspelsmatchen mot England, 2-1.

5. Anders Svensson skjuter frisparken som betyder 1-0 mot Argentina, gruppspel VM 2002. 

6. Zlatan Ibrahimovic klackar in 1-1 mot Italien EM 2004.

7. Zlatan skjuter Sverige till VM 2006 mot Ungern, 1-0.

I dagens tidning har jag och min kollega Petra Thorén (A.K.A Kaninen) gjort en intressant och avslöjande granskning.

Den handlar om svensk fotbolls fair play-liga vilket kan låta som skitsamma, men faktum är att vinnaren av fair play-ligan har chans att få kvala till Europa League (de tre bästa nationerna i Uefas rankning får en plats och rankingen bygger på nationernas landskamper samt de klubbmatcher som spelats i Uefas regi föregående spelår).

En Europa League-plats är värd tiotals miljoner kronor för en enskild klubb vilket är mycket pengar. Vår granskning handlar om de bedömningar och kriterier som ligger till grund för svenska fair play-ligan.

Vi upptäckte en rad frågetecken och SvFF medgav till sist att föreningar med mindre publik gynnas jämfört med föreningar med större publik.

Allra mest uppseendeväckande är kanske ändå att bedömningarna är hemligstämplade. De blir inte tillgängliga för vare sig klubbar, supportrar eller medier. Det finns alltså ingen möjlighet för någon att kontrollera, kritisera eller analysera bedömningarna som görs av matchdelegater och domare.

Just nu toppas fair play-ligan av IFK Göteborg, tätt följda av Gefle och Kalmar.

Är det rätt?

Ingen aning, ingen vet.

Jag förstår att både HIF- och AIK-fans svär och kastar snus över att ha tappat 2-0 till 2-2 respektive torskat med 3-2 efter ett onödigt mittback(man)misstag i slutet (ett felbeslut som kostade Gnaget 850 000 kronor).

Men det kan vara läge att påminna sig om hur verkligheten ser ut. 2010/11 hade Sverige inget lag i internationella cuperna, 2011/12 tog Malmö en poäng och åkte på en rad storförluster i Europa League.

Säsongen 2012/13 har Sverige två lag i EL och båda spelade i kväll jämnt med klubbar som har betydligt större, ekonomiska muskler. Helsingborg kryssade mot holländska serieledaren Twente och AIK föll knappt mot FK Dnipro med spelare som Jevhen Konopljanka, tränade av Juande Ramos, tillsammans tjänar de väl ungefär vad Gnaget omsätter på ett år.

…Andreas Alm ställde inte ens bästa laget på planen i kväll, möjligen det piggaste.

Det är klart att när man är mitt uppe i ett gruppspel ska fokus vara framåt, mot avancemang, men ska inte glömma bakgrunden bara för det.

Jag menar inte att svensk fotboll rusar framåt i sin utveckling, jag menar bara att den går framåt, i rätt riktning, även om det kanske är en klen tröst för de fans som i dag tvingades vandra hemåt tyngda av tappade ledningar.

– Vi tar mer poäng än tidigare, sa Erik Hamrén i sitt omdiskuterade tal. Han återkom sedan flera gånger till att Sverige är bättre nu än under Lars Lagerbäck.

I dag satte jag mig för att räkna på detta. Eftersom Hamrén bara slutfört ett EM-kval och ett EM-slutspel, är väl det mest rimliga att jämföra med Lagerbäcks senaste EM-kval och EM-slutspel.

* 2008 tog Sverige tre poäng i EM – 2012 tog Sverige tre poäng i EM.

* Kvalet till EM 2008 tog Sverige 26 poäng på tolv matcher (2,2 i snitt) – kvalet till EM 2012 tog Sverige 24 poäng på tio matcher (2,4 i snitt).

Utöver att det känns lite småaktigt av Hamrén att vilja hävda sig mot Lagerbäck som tog Sverige till många slutspel och aldrig har sagt ett ont ord om sin efterträdare, så är skillnaden alltså 0,2 poäng – inte särskilt mycket att skrävla om eller?

I senaste Offside intervjuas Lagerbäcks assisterande Roland Andersson och som min kollega Olof Lundh twittrade: det är en känga delvis i riktning Hamrén vars team består av en herrans massa människor men ingen assisterande tränare:

– Risken i dagens läge är att folk inte tror på träningsbiten längre. Det är en massa fysio­loger och dietister och annan skit som vill ta tid, men särskilt i ett landslag när man har begränsat med tid handlar det om att sätta ett sätt att spela. Upp med en backlinje och gör realistiska övningar! Automatisera! Koordinera! Är de vana vid andra spelsätt så gäller det att hjärntvätta dem bort från det! Sätta sig på spelarna!

Eller som jag själv skrev i min krönika i dag:

”Erik Hamrén pratade om drömmen att ta medalj i ett mästerskap genom en underhållande, positiv och offensiv fotboll. Det är samma mantra som han körde under hela förra kvalet och inför sommarens EM-slutspel, fast den här gången med manus och darr på rösten.  Om sådana ord hade betytt något, ja då hade Sverige varit regerande Europamästare i dag. Men drömmar vinner inga fotbollsmatcher på den här nivån. Fotbollsmatcher vinns med bra spelare, rätt taktik och ett tydligt ledarskap”.

Det här kan nog utvecklas till en ganska intressant debatt. Man väntar med spänning på om Lasse Lava står beredd i kulisserna – eller om han tycker det är för låg höjd att kliva in på.

Som jag var inne på i förra inlägget kom både Tobias Sana och Mathias Ranégie med i VM-kvaltruppen som ska möta Färöarna och Tyskland. Det beskrevs som en skräll men jag tyckte det låg i luften och jag ser inga fel med att ta en extra stor trupp just den här gången (23 man).

Mer förvånad över Alexander Kacaniklic där det tidigare var så självklart att han skulle spela i U21. Jag köpte Erik Hamréns förklaring då (”Viktigt för svensk fotboll”), när A-landslagets matcher nu krockar med U21-playoff har Hamrén svängt.
– När vi har två tävlingslandskamper är det självklart att A-landslaget går före, sa Hamrén.

Logiken: om A-landslaget har en tävlingslandskamp = U21. Om A-landslaget har två tävlingslandskamper = A-landslaget.

Glasklart?

Nåja.

Det handlar också om att Hamrén tidigare i höst gick ut med en tung satsning på Emir Bajrami. När han inte ens platsar i Monacos trupp i franska andraligan fick Hamrén vika från den linjen. Också.

Förbundskaptenens uppmärksammade brandtal tar jag upp i en krönika i papperstidningen. Jag kommer säkert få landslagsfansen emot mig men tycker att som journalist har man en skyldighet att påpeka när det blir blir tomma ord och floskler. I framtiden lär vi garva högt åt det där talet om guld och medaljer och drömmar i ett läge där Sverige med nöd och näppe precis lyckats besegra Kazakstan på hemmaplan. Tomma tunnor skramlar ju som bekant mest.

Sedan tror jag att Sverige kommer att göra bättre prestationer nu än senaste samlingen. Kim Källström är tillbaka på det centrala mittfältet, sedan är frågan om han ska spela med Anders Svensson eller Rasmus Elm. Jag har min uppfattning klar i den frågan och jag tror på Elm för framtiden men han ska inte ta över över för att Anders är 36 år gammal, Rasmus ska ta över den dag han presterar bättre i landslaget än Anders Svensson. Hur vet man det då? Tja, backa bandet och kolla hur Kims väg till en gjuten plats har sett ut. Förr eller senare blir det ett naturligt val. Därmed inte sagt att det är det i dag. Jag ser gärna Anders Svensson på planen mot både Färöarna och Tyskland.

Hur som helst är det nog läge för Erik Hamrén att börja fatta beslut kring sin startelva och trupp som han tror på över lite längre tid än tre veckor.