Ett par dagar innan jul klubbade riksdagen att det så kallade högkostnadsskyddet ska höjas. Högkostnadsskyddet är ett sorts maxbelopp för patientavgifter och läkemedel. När beloppet uppnåtts får du kostnadsfri vård och rabatterad medicin under resten av året.

Från och med den här veckan har beloppet alltså höjts. 1 100 kronor för vård och 2 200 kronor för läkemedel.

För någon med fast och stabil inkomst kanske det inte är hela världen. Men det finns redan i dag människor som inte har råd att hämta ut sin medicin eller gå till doktorn.

Det struntar alliansregeringen och socialminister Göran Hägglund i. Socialdepartementet har inte gjort någon fördelningspolitisk analys av effekterna av höjningen. Vilka konsekvenser höjningen får för landstingen och kommunernas ekonomi har man inte heller tittat på. 

De bara kör.

När socialminister Hägglund fått frågor om högkostnadsskydden har han lätt arrogant svarat att höjningen är befogad eftersom jobbskatteavdraget gett folk mer pengar i plånboken.

Ursäkta, men har Hägglund glömt att varken arbetslösa, sjukskrivna eller pensionärer fått några skattesänkningar?

Fokus för borgerligheten är, som vanligt, friska och arbetande människor.  Människor som redan i dag har svårt att få ekonomin att gå ihop ska få det ännu lite sämre.

Det är ju också någon sorts nyårshälsning från Göran Hägglund och Kristdemokraterna, partiet som brukar kalla sig Alliansens sociala röst.

Daniel Swedin 

Krypskytten har gjort comeback, visst känner ni också det? Följer man den politisk nyhetsbevakning så dyker ordet upp var och varannan dag. En prick- eller krypskytt är en särskilt uttagen, utbildad och utrustad skytt, som framförallt observerar och skjuter mål på mycket långt avstånd, utan att själv upptäckas.

I Sverige finns en lång tradition av skarpskytte, det vill säga förmågan att kunna avge välriktad eld. Militärt infördes redan i slutet av 1700-talet speciella skarpskytteenheter på regementsnivå.

Under första världskriget utvecklade stormakterna såväl taktiken som tekniken kraftigt och man började tala om prickskyttar. I Sverige utbildas prickskyttar vid Jägarbataljonens prickskytteskola vid Norrbottens regemente I 19, Kustjägarkompaniet vid Amfibiekåren, AMF 1, samt vid Livregementets husarer K3 .

Några kända krypskyttar:

Robert Furlong
Kanadensisk korpral som deltog i Operation Anaconda i Afghansistan år 2002.  Furlong är känd för att han innehar rekordet för att ha träffat ett mål på längst bekräftade avstånd någonsin.
 
Matthäus Hetzenauer
Österrikisk soldat verksam vid den tyska östfronten under andra världskriget. Wehrmachts mest framgångsrike prickskytt – sköt minst 345 fiendesoldater.

Simo Häyhä
Finländsk soldat som under finska vinterkriget påstås ha dödat 500 fiender på 100 dagar genom prickskytte. Känd av de sovjetiska styrkorna som ”Vita döden”.

Ylva Johansson
Svensk socialdemokratisk politiker och före detta skolminister som blev av med sin plats i partiets verkställande utskott i samband med att Håkan Juholt blev partiordförande. Har nyligen skrivit en kritisk bloggtext om Juholt.   

Vasilij Zajtsev
Sovjetisk soldat som vid slaget om Stalingrad dödade 250 tyska doldater. Medaljerades som Sovjetunionens hjälte och hans insatser i slaget skildrades i Hollywood-filmen Enemy at the gates.

Sven-Erik Österberg
Svensk socialdemokratisk politiker och före detta kommun- och finansmarknadsminister som blev av med sitt jobb som gruppledare för partiet i samband med att Håkan Juholt blev partiordförande. Undvek i ett tv-sänt nyhetsmagasin att svara ”ja” på fråga om han har förtroende för Juholt.

Thomas Östros
Svensk socialdemokratisk politiker och före detta utbildningsminister som blev av med sin plats i partiets verkställande utskott i samband med att Håkan Juholt blev partiordförande. Undvek i ett tv-sänt nyhetsmagasin att svara ”ja” på fråga om han har förtroende för Juholt.

Daniel Swedin 

Den liberala kvällstidningen Expressen rapporterar löpande om barn som älskar vår kompetente statsminister, regeringschef och Moderatledaren Fredrik Reinfeldt.

Man har berättat – så att der berör! – om åttaåriga Olivia som tycker att statsministern har gulliga ögon och tycker att han ”verkar vara en bra person som ska styra vårt land”. Man har gett oss den gripande berättelsen om sexårige Emil, andfådd och lycklig, som fått krama statsministern.

Man har berättat om elvaåriga Cornelia som skrivit brev till statsminstern och fått svar. Man har låtit oss få veta att statsminister är ”bamsesnäll” och sett till att sjuåriga Kika fått tillbaka sin borttappade nallebjörn. 

Nu är jag inte så gammal, men jag vill ändå påstå att ingen svensk publikation någonsin bjudit på sådan här inkännande och människonära journalistik (Thomas Mattsson, den historieintresserade och minnesgode chefredaktören för den liberala kvällstidningen Expressen, får gärna rätta mig här!).

Hur som helst försöker den liberala lokaltidningen Dagens Nyheter sig på ett motdrag: de byter perspektiv! Hur då, frågar nyfikna läsare. Häcklar de den kompetente statsmannen Fredrik Reinfeldt? Har ett barn uttalat sig uppskattande om Håkan Juholts mustasch?

Ingalunda. I en stort uppslagen artikel följer man vår kompetente statsminister, regeringschef och Moderatledaren Fredrik Reinfeldt när han skiver brev till två barn i Åkerberga.  

Den liberala lokaltidningen Dagens Nyheter ska ha all respekt för att de låter oss komma så här nära människan Fredrik Reinfeldt, barnens försvarare. Men – och det måste sägas – det är inte berättande som berör. In med ungarna nu, DN!

Daniel Swedin 

I en månad har vi nu haft en adventskalender som berättat om allt regeringen har avskaffat. Julgransplundringen är redan genomförd, och dag för dag har vi berättat historien om hur den svenska modellen monterats ner:

• Sedan 2006 har den fattigaste tiondelen av det svenska folket blivit 8,6 procent fattigare.
• På bara ett år, under 2007, fick regeringens politik 398 000 svenskar att lämna a-kassorna. De flesta har aldrig kommit tillbaka.
• Vid årsskiftet 2009/2010 utförsäkrades 17 797 personer från sjukförsäkringen. Inte för att de blivit friska, utan därför att regeringen satt upp en gräns för försäkringen.
• Det senaste året har antalet inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas, fas 3 i dagligt tal, ökat med drygt 20 procent. I oktober var 27 891 personer inskrivna i Fas 3. Det är fler anställda än AB Volvo har i Sverige.
• Det senaste året – när det totala antalet arbetslösa minskat – har gruppen som varit arbetslösa i mer än två år ökat med 12 218 personer.
• Av de 17 797 personer som vid nyåret 2009/2010 kastades ur sjukförsäkringen hade i våras 65 procent åter sjukpenning eller sjukersättning.
• Av de som i dag är arbetslösa är det en minoritet som faktiskt får ersättning från sin a-kassa. Två förklaringar är att villkoren blivit så hårda att många inte kan uppfylla dem, och att allt fler utförsäkrats.
• Av de arbetslösa som tidigare haft ett heltidsarbete och som har rätt till arbetslöshetsersättning är det i dag bara var tionde som faktiskt får 80 procent av sin tidigare inkomst.
• Jan Björklund deklarerade att regeringen ”satsar på yrkesutbildningarna”. När Skolverket redovisade resultatet av årets antagning visade det sig att andelen elever som sökte yrkesprogram gått ner med ytterligare fyra procent.
• Målet om 200 vargar i den svenska naturen föreföll länge näst intill ouppnåeligt. Kanske önskar den förre miljöministern Andreas Carlgren att det förblivit så. Vargarna har i vart fall utvecklats till ett politiskt haveri. Carlgren är borta, men den misslyckade politiken ligger fast.
• Kunskap och resultat. Honnörsord i den folkpartistiska skolpolitiken. Ändå har andelen elever som inte lär sig grundläggande läsning ökat från 13 till 18 procent.
• En av Anders Borgs idéer är att låta arbetslösheten styra avgifterna till a-kassan. Därför betalar en lågavlönad restauranganställd 360 kronor i månaden. En läkare betalar 90 kronor.
• Apoteken avreglerades år 2009. Det skulle bland annat leda till lägre priser. Ännu har det inte inträffat. Däremot betalar staten tio kronor mer för varje såld förpackning. Den ökade kostnaden motsvarar 2 000 underskötersketjänster.
• I december 2008 – under den värsta krisen – lanserade Maud Olofsson och Anders Borg en storsatsning på svensk bilindustri. 28 miljarder anslogs. Ett och ett halvt år – 24 000 förlorade jobb senare – hade bara fyra miljarder använts.
• I genomsnitt har en svensk i den fattigaste tiondelen av befolkningen fått 600 kronor mindre att röra sig med sedan 2006.
• En person i den rikaste tiondelen av befolkningen har i genomsnitt fått 14900 mer i månadsinkomst sedan 2006.
• År 2008 presenterade en parlamentarisk utredning 10 förslag för att utsläppen av koldioxid. Regeringen sa nej till åtta av förslagen. Nu ökar de svenska utsläppen.
• För att bevilja arbetstillstånd för bärplockare har migrationsverket i år ställt det självklara kravet att arbetsgivaren ska garantera lönen. Resultatet blev att antalet tillstånd nästan halverades, från 4 400 till 2 400.
• En av tio utförsäkrade har tvingats söka socialbidrag sedan deras sjukersättning dragits in. ”En stor framgång”, sa socialförsäkringsminister Ulf Kristersson när siffrorna blev kända.
• År 2008 levde 64 procent av de barnfamiljer som saknade sysselsättning under fattigdomsgränsen.

Det är dags att byta tonläge. Det är ju julafton.

Utan regeringens insatser hade vi inte fått stämpelklockor på dagis, smajlisar för arbetsmiljön, försittning i skolan eller ett matland med dispens för giftig fisk.

Det är bara att säga god jul.

Ledarredaktionen

PS. Missa inte den fantastiska illustrationen av Robert Nyberg som vi publicerar i tidningen och på nätet i dag. DS.