Obligatoriska julsnapsar, sliriga mellandagsnätter och bubbliga nyårstimmar. Sällan konsumerar svensken lika stora mängder alkohol som under årets slutskede. Men har du funderat över varför bakisdagarna ofta(st) fylls med gränslösa mängder skräpmat? Forskningsvärlden avslöjar att det handlar om mer än haltande hälsokaraktär.

 

 

 

 

Oavsett när vi väljer att konsumera alkohol har de flesta någongång förbryllats över morgondagens omättliga aptitnivåer. I synnerhet efter fett och kolhydrater.
Detta har i åratal förbryllat forskningsvärlden då beteendet egentligen är paradoxalt tack vare alkoholens kaloritäta innehåll.
Kort och gott – alkoholen, vars näringsinnehåll skänker kroppen sju kalorier per gram, borde göra oss smällmätta, inte paniksugna efter energistinna kaloribomber.
Så, hur kommer detta bottenlösa mysterium sig?

 

 

 

 

Aktiverar svältkänslor

Under 2017 lyckades ett brittiskt vetenskapsteam äntligen finna svaret till gåtan alla alkoholromantiker kliat sina huvuden för.
Genombrottet uppkom i samband med en serie experiment där möss serverades en alkoholmängd som i mänskliga mått motsvarade 1,5 flaska vin fördelat över en kväll.

Konsumtionen visades öka frisättning av den mycket specifika neuronen ”AGRP”. Samma neuron som aktiveras i våra hjärnor vid direkta- och livshotande svältrisker.
Mössen, som kort innan alkoholinjiceringen hade ätit, påvisade kraftiga hungerkänslor och började omgående äta stora mängder mat. Något forskarna nu förklarar även händer oss människor.

 

 

 

 

Att du rumlar in på närmaste 7-eleven på väg hem från krogen, eller beställer hemkörningspizza direkt från schäslongen under efterföljande bakisdag är alltså inte (åtminstone inte enbart) ett tecken på snedvridna prioriteringar – utan ett nedärvt neuronbeteende din hjärna skapat för överlevnad. En förklaring som kan fungera som ett välbehövligt plåster på mångas gigantiska bakissår under julledighetens blöta dygn.