Det här med träningsvärk…
avI träningsbubblan är få ämnen lika mytomspunna och sönderdebatterade som träningsvärk. Denna text går därför till botten med några av de vanligaste ryktena, största myterna och viktigaste sanningarna kring detta smärtande träningsfenomen.
De flesta som kommit i kontakt med ”träning” eller andra krävande fysiska aktiviteter har någon gång vaknat upp och undrat varför kroppens samtliga muskler plötsligt beslutat sig för att straffar dem med närmast satanistiska mängder smärta.
Men varför får vi egentligen träningsvärk och är det verkligen ett kvitto på att din träning är effektiv?
Vad sker egentligen i kroppen?
Varför träningsvärk lamslår våra kroppar är en av gåtorna forskningsvärlden fortfarande kliar sina huvud kring. Sanningen är nämligen att vi ännu inte lyckats kartlägga exakt vad som sker i kroppen.
Studier visar dock att bromsande och negativa rörelsemönster (där övningarnas excentriska fas nyttjas maximalt) utgör momentet som får våra muskulära bägare att rinna över. Och därmed alltså skapar dessa ömmande och ökända smärttillstånd.
Så, vi vet alltså att ex. långsamma knäböj – som belastar musklerna längre än snabbt utföra repetitioner – skapar större mängder träningsvärk, men inte exakt vad som händer inuti musklerna.
Är det farligt att träna med träningsvärk?
En av nätforumens populäraste trådar går att skjuta ned på nolltid. Det är nämligen helt ofarligt att träna – trots att kroppen knappt är körduglig efter gårdagens pass – med träningsvärk.
Att träna samma muskelgrupp igen kan fördröja musklernas pågående återhämtning och marginellt sänka prestationsförmågan. Egenskaper som kan knäcka självförtroendet – men aldrig bör förknippas med faror eller ökade skaderisker.
Är träningsvärk ett resultat av tung träning?
Hur många gånger har vi inte lyssnat till skrävlande träningskompisar som pratat vitt och brett om deras stenhårda gymprestationer och lamslående efterskalv? Well, den tiden är förbi.
Träningsvärk har nämligen ingenting med passens träningseffektivitet att göra. Du kan alltså prestera maximalt i gymmet utan att känna någonting under efterföljande dygn.
Studieresultat visar att den upplevda smärtan är högst individuell (vissa har alltså nästintill omöjligt att känna träningsvärk) och härstammar mer från vilka övningar och rörelser du belastar musklerna med – snarare än hur tunga vikter du väljer.
När ”olyckan” väl är framme – vad lindrar smärtan bäst?
Rubrikens frågeställning har stötts och blötts av såväl experter som noviser sedan Arnolds soliga glansdagar. Och trots att svaret är förhållandevis enkelt står spekulationerna fortfarande som spön i backen.
Massage, varma bad, antiinflammatoriska tabletter, uppvärmda vetekuddar, kalla bad. Ja, ni fattar – här tvistar de lärda.
Det som visats mildra den smärtande effekten bäst är dock inget av tidigare nämnda alternativ, utan att helt sonika kliva upp på hästryggen igen.
Aktivitet, oavsett om den utgörs av enklare promenader eller svettiga gympass, ökar nämligen kroppens blodcirkulation och värmer upp rörligheten på nytt.
Effekten (skall understrykas) är dock kortvarig och främst aktuell medan kroppen fortfarande är aktiv. Men hey – när du tvingas backa nedför trappor och utföra diverse toabestyr ståendes greppar du efter varje halmstrå som går att nå.
Men generellt – no pain, no gain.